SammanfattningBakgrund: Att arbeta i interprofessionella vÄrdteam har i hÀlso- och sjukvÄrden fÄtt ett stort genomslag, bÄde i Sverige och internationellt. Stora förvÀntningar ligger pÄ arbetssÀttet, dÄ det ska effektivisera, ge adekvat vÄrd snabbare och vara mer patientcentrerad. Det interprofessionella vÄrdteamet beskrivs utifrÄn en definition som: en grupp av samverkande hÀlso- och sjukvÄrdspersonal med olika kompetenser och med uppgift att svara för vÄrd av enskild patient eller grupp av patienter. Dessutom redogörs och beskrivs vÄrdteam i förhÄllande till patientsÀkerhet, genus och sjuksköterskans roll i arbetet.  Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att beskriva vÄrdarbetares upplevelser av samarbetet i det interprofessionella vÄrdteamet inom somatisk vÄrd. Metod: En litteraturöversikt har genomförts.

Samarbete Àr nÄgot som alltid behövs nÀr en grupp vill nÄ samma mÄl. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om individer som Àr aktiva inom lagidrott upplever att de utvecklar en samarbetsförmÄga inom idrotten som de kan ha anvÀndning av i arbetslivet. Fem informanter som Àr aktiva inom lagidrott och har ett arbete som sin huvudsyssla har intervjuats. Resultatet visar att informanterna tyckte att lagidrott utvecklar samarbetsförmÄga och att samarbetet fungerar pÄ ett likartat sÀtt inom lagidrotten och pÄ arbetsplatsen. Att lÀra kÀnna varandra i en annan miljö var en viktig faktor för att förbÀttra samarbetet bÄde inom lagidrotten och pÄ arbetsplatsen.

I uppsatsen undersöks bildens betydelse för den svenska utvandringen till Amerika vid 1900-talets början. UtgĂ„ngspunkten Ă€r i VĂ€sternorrland och en analys av Örnsköldsviks Allehanda,Allers Familj-Journal och Hvita Stjern-Liniens rederibroschyr. Under antagandet att varjebild fick ett större nyhetsvĂ€rde i en mer bildfattig kultur Ă€n den vi har idag och sparades underen lĂ€ngre tid Ă€r syftet att undersöka den blivande emigrantens bildvĂ€rld och vĂ€rldsbild. FrĂ„gorsom behandlas Ă€r: I vilket kĂ€llmaterial förekom bilder, vilken funktion fyllde de och vilkenkunskap om Amerika kan den blivande emigranten tĂ€nkas ha haft? Vidare behandlasemigrantens bildbiografi, emigrationsbildens ontologi och bilden som emigrationspĂ„verkandefaktor.

Bakgrund Palliativ v?rd ?r den v?rd som syftar till att lindra lidande och fr?mja livskvalit? f?r personer med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Forskningen styrker att ett multiprofessionellt team ?r att f?redra vid arbete med denna m?lgrupp, d?r arbetsterapeuter ?r en av professionerna som b?r ing?. I arbetet med palliativa patienter m?ter arbetsterapeuten m?nga m?nniskor i sorg.

I lÀroplanen för förskolan betonas modersmÄlets betydelse bÄde i förskolans uppdrag och i förskolans mÄl. Barnen ska ges möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl, sin kulturella identitet samt förmÄgan att kommunicera pÄ bÄde modersmÄlet och svenska.  Det Àr viktigt att redan i förskolan arbetar aktivt för att stötta barn med annat modersmÄl Àn svenska för att frÀmja sprÄkutvecklingen och stÀrka deras sjÀlvkÀnsla.Studien syftar till att undersöka hur Ätta förskollÀrare ser pÄ samarbetet med modersmÄlslÀrare i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:-          Hur beskriver förskollÀrarna samarbetet med modersmÄlslÀrarna?-          Hur ser förskollÀrarna pÄ vikten av samarbete med modersmÄlslÀrarna?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomförde vi kvalitativa intervjuer med Ätta förskollÀrare i Ätta olika förskolor. Vi utgick frÄn en hermeneutisk syn i vÄr analysering av materialet vi fick fram genom de kvalitativa intervjuerna med förskollÀrarna.

Under 1900-talet har synen pÄ ideella organisationer och deras roll i samhÀllet skiftat. FrÄn att ha varit de som i stort sett stod för samhÀllets sociala omsorg till att ha en marginal roll under vÀlfÀrdsstatens storhetstid Àr de nu Äter pÄ framfart. I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har det frÄn regeringens sida lagt allt mer fokus pÄ att stÀrka kommunernas stöd till anhöriga som vÄrdar Àldre och sjuka, och framförallt pÄ att ge de frivilliga en roll i detta. Det har avsatts stimulansmedel för ett utvecklat anhörigstöd och ett krav för att fÄ del av pengarna Àr att kommunerna ska anvÀnda minst en femtedel av bidraget till försöksverksamhet med nya eller fördjupade former för samverkan med frivilliga och ideella krafter. I en av SkÄnes kommuner bedrivs det sedan Är 2005 ett sÄdant projekt och uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga hur kommunen och de frivilliga upplevt samarbetet i just detta projekt. Dessutom kommer samarbetet att analyseras utifrÄn teorier om frivilligsektorns roll och samverkan.

Bakgrund: Det senaste decenniet har allt fler stormarknader och lÄgprisbutiker öppnat vilket har lett till att de mindre livsmedelsbutikerna blivit utsatta för större konkurrens. Parallellt med att stormarknaderna tagit marknadsandelar i dagligvarubranschen har Àven större fokus riktats mot ökat samarbete och informationsdelning i försörjningskedjan, sÄ kallat Supply Chain Management (SCM). Inom dagligvarubranschen har Efficient Consumer Response (ECR) utvecklas ur samma idéer som SCM men med fokus pÄ livsmedel och dess försörjningskedjor. I grund och botten handlar ECR om företagens gemensamma arbete för att integrera verksamheter, minska kostnader samt producera största möjliga nytta för slutkonsumenten. Med tanke pÄ den ökade konkurrensen i dagligvaruhandeln samt det faktum att det finns ont om tidigare forskning om smÄ och medelstora företag (SME:s) relaterat till SCM/ECR, Àr det intressant att undersöka hur dessa företag pÄverkas av samarbetet.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur man kan upptÀcka barn som befinner sig i kris och hur man kan hjÀlpa barnen. En kris kan innebÀra mycket, frÄn brist i omsorg till misshandel och övergrepp och sÄ vidare. Mitt syfte Àr ocksÄ att undersöka hur samarbetet mellan förskolan och socialtjÀnsten fungerar. För att undersöka hur man kan upptÀcka och hjÀlpa barn i kris och hur samarbetet mellan förskolan och socialtjÀnsten fungerar har jag intervjuat förskollÀrare och socionomer. Jag har lÀst litteratur om Àmnet för att fördjupa mig i det och för att lÀttare kunna förstÄ resultatet.

Denna intervjubaserade kvalitativa fallstudie handlar om hur processen att införa miljöledningssystem (MLS) i en mindre företagsgrupp har fungerat. Studien innefattar fem företag med mellan tre och femton anstÀllda som gemensamt infört MLS pÄ sina företag enligt en nÀtverksmetod som kallas Hackeforsmodellen. Studiens syfte har varit att ta reda pÄ vilka för- och nackdelar det inneburit att införa MLS i ett nÀtverk samt om samarbetet mellan företagen ökat efter införandet pÄ andra omrÄden Àn just MLS. Teorin har inhÀmtats frÄn tidigare utförda studier kring liknande projekt. Intervjuerna genomfördes med miljöansvariga pÄ respektive företag.

Marknadsföring Àr ett extremt brett begrepp och antalet metoder som finns att marknadsförasitt företag Àr enorma. I dagens samhÀlle utsÀtts vi för tusentals marknadsföringsbudskap ochde flesta sorterar vi bort automatiskt. DÀrför Àr det viktigt att kunna marknadsföra sig pÄ ett sÄeffektivt sÀtt som möjligt. Det finns ingen marknadsföringsmetod som Àr bÀst för alla företag,utan varje företag mÄste undersöka och prova vilken metod som passar för just det dem. Enform av marknadsföring som Àr effektiv kostnadsmÀssigt Àr nÀtverksmarknadsföring, dÀr dethandlar om att mÀnniskor blir ÄterförsÀljare för företaget och marknadsför företagetsprodukter samt rekryterar nya ÄterförsÀljare.

Syfte: Syftet a?r att fa? fram vad bankerna tittar pa? vid en kreditbedo?mning. Skiljer sig kreditbedo?mningsprocessen a?t om det a?r ett fo?retag som har tillga?ngar mot ett som generellt inte har tillga?ngar, i det ha?r fallet kunskapsfo?retag. Vilka a?r de viktigaste faktorerna i en kreditbedo?mning?Metod: Det har gjorts en kvalitativ studie, induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer har genomfo?rts pa? fyra olika bankkontor i Ga?vle.

Bakgrund: SjukvÄrden idag Àr en högriskverksamhet dÀr det dagligen sker hÀndelser som kan fÄ allvarliga följder för patienten. Det traditionella förhÄllandet mellan kvinna och man och mellan sjuksköterska och lÀkare har mer Àn nÄgot annat bestÀmt sÀttet pÄ vilket omvÄrdnaden i praktiken har utvecklats. Sjuksköterskor och lÀkare Àr upplÀrda att kommunicera pÄ olika sÀtt vilket fÄr konsekvenser för patientsÀkerheten Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka faktorer i lÀkare och sjuksköterskors samarbete inom hÀlso- och sjukvÄrden som kan pÄverka patientsÀkerheten. Metoden: En litteraturstudie har gjorts dÀr vetenskapliga artiklar har granskats. Resultatet: Studien visade att de faktorer i samarbetet mellan sjuksköterska och lÀkare som mest pÄverkade patientsÀkerheten var; olÀmpligt beteende, yrkesroller och ansvarstagande.

Landets tjugoen polismyndigheter arbetade tidigare vÀldigt mycket pÄ egen hand nÀr det gÀllde brottsförebyggande arbete. Men nÀr den dÄvarande Rikspolischefen Stefan Strömberg lÀmnade direktiv om att ett samverkansavtal skulle framtas mellan Polis och kommun öppnades nya möjligheter, men Àven krav pÄ Polismyndigheterna att utveckla samarbetet med kommunerna för att gemensamt kunna se över deras problemomrÄden och pÄ sÄ sÀtt fÄ ett effektivare brottsförebyggande arbete samt en bra dialog med alla berörda parter i samverkansavtalet, och Àven med samhÀllet i stort. Denna rapport analyserar hur samarbetet fungerar rent praktiskt i Haparanda kommun med deras brottsförebyggande arbete gÀllande ungdomar som Àr i en sÄ kallad riskzon för framtida narkotikamissbruk, och hur berörda personer inom olika myndigheter och samhÀllsorgan gemensamt arbetar mot ett och samma mÄl för ett tryggare samhÀlle. Samtliga personer som medverkat i rapporten har bara goda ord om samarbetet, men det finns trots detta farhÄgor om att arbetet med tiden kommer att rinna ut i sanden och att vissa kommuner kommer att dela pÄ resurserna och inte arbeta gemensamt. Samverkansavtal mellan Polis och kommun Àr dock ett steg i helt rÀtt riktning för att tillsammans kunna arbeta brottsförebyggande i ett samhÀlle som stÀndigt utvecklas och förÀndras..

Ämnet för studien var hur sjuksköterskor ser pĂ„ kuratorsfunktionen pĂ„ sjukhus. Syftet med studien var att försöka ta reda pĂ„ vad sjuksköterskor anser om samarbetet med kuratorer, vilka faktorer som ligger till grund för god samverkan samt hur sjuksköterskorna uppfattar kuratorsfunktionen. Den övergripande problemformulering var: Vilka förestĂ€llningar och förvĂ€ntningar har sjuksköterskor av kuratorns funktion pĂ„ ett sjukhus samt hur anser de att samarbetet fungerar? Tre teman undersöktes; arbetsuppgifter, förestĂ€llningar och samarbete. Studien följde en kvalitativ metod, dĂ€r en intervju gjordes med universitetslektor Birgitta Wikander om samarbete utifrĂ„n hennes nyligen publicerade studie samt genom tvĂ„ fokusgruppsintervjuer med totalt sju sjuksköterskor.

Abstract In the following text we analyse different perspectives in a meeting between a theatre and a visiting school class from grade six in the Swedish Primary School, in order to investigate the conditions for children?s participation and for making children?s own voices heard in professional theatres. Though it is common for Swedish theatre artists to try to understand and interpret children?s perspectives, it is rare for children to be given the opportunity to show their own perspectives in professional theatres in Sweden (Davet 2011 p. 18).