Den här rapporten undersöker hur samarbetet mellan frivården och andra aktörer i samhället fungerar i arbetet med personer som är villkorligt fri-givna, d.v.s. släppta ur fängelse. Syftet var att undersöka hur samarbetet fungerade och undersöka faktorer som ligger till grund för samarbetet. Da-tainsamlingen skedde genom att personal vid ett frivårdskontor fick svara på en enkät. Rapporten gjordes med en systemteoretisk ansats som dels användes vid framtagningen av frågor samt vid analys av resultaten.

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur delaktiga berörda elever är vid utformning av särskilt stöd och extra anpassningar i matematik samt hur de värderar att få vara delaktiga. Syftet är även att belysa skillnaden mellan pojkar och flickor i detta avseende samt även mel-lan olika åldersgrupper. Studien syftar till att belysa dessa förhållanden inom en specifik skola. Frågeställningar studien bygger på är:? Hur organiserar skolan framtagning av underlag för samt genomförande av stödinsatser i matematik?? Hur beaktas och värderas i dessa sammanhang elevernas inflytande?? Hur upplever elevernas sina möjligheter till delaktighet i framtagningen och genomföran-det av stödinsatser?? Hur värderar eleverna att få vara delaktiga?? Skiljer sig dessa uppfattningar mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldersgrupper?Teori: Studien bygger på ett sociokulturellt och socialt perspektiv där samspelet studeras mel-lan skola, elev och vårdnadshavare samt elevernas socialiseringsprocess kring ansvarstagande.

Denna studie behandlar problematiken gällande invandrarelevers lärandeprocess till flerspråkighet. Vidare behandlas problematiken kring digitala hjälpmedel för elever i skolan med fokus på flerspråkighet. Tidigare forskning visar på brister i skolans digitala hjälpmedels behandling, här ser man också att kompetens och inställning är frånvarande i stora delar av undervisningen i dagens skola. Vidare kommer också inställning och syn på digitala hjälpmedel att tas upp för att förstå problematiken kring varför det finns brister i undervisning där digitala hjälpmedel skulle kunna förbättra lärandeprocessen för elever.Utifrån det interkulturellt och sociokulturellt perspektiv har syftet varit att undersöka vari denna problematik har sitt ursprung, vilka förslag på lösningar som ges, samt vilka konsekvenser denna problematik ger upphov till.Hur ser skolan, föräldrar och elever på digitala hjälpmedel och hur kan man i och utanför skolan utveckla ett bättre samspel för att främja lärandet. Ett samarbete mellan skolan och hemmet skulle underlätta för undervisningen och på så sätt ge ett större lärande för både elever och lärare när det handlar om digitala hjälpmedel. .

En helhetssyn på barnet är en förutsättning för ett bra specialpedagogiskt arbete. Denna helhetssyn kan vara möjlig på familjecentraler, där många olika verksamheter samarbetar. Sett ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv sker barnets utveckling i interaktion med miljön. Syftet med studien är att se vilken roll specialpedagogen kan ha på en familjecentral där olika instanser verkar kring det enskilda barnet som är i behov av särskilt stöd. Målgruppen består av specialpedagog med förskollärarexamen, barnskötare med ansvar för öppna förskolans verksamhet, två förskollärare, socialchef, BVC-sköterska samt skolsköterska.

Denna studie har utförts i syfte av att söka förstå hur fyra universitetsstudenter subjektivt upplever och reflekterar över sin sociala verklighet, i synnerhet när de befinner sig i gråzonen mellan utbildning och arbetsliv. För att söka komma åt dessa subjektiva berättelser har vi utfört narrativa temaintervjuer med fyra programstudenter vilka närmar sig sin examen. Det empiriska materialet har visat att alla fyra studenter följer vissa sociala handlingsmönster i sina reflektioner över utbildningen och föreställningar om det framtida arbetslivet men att deras skilda erfarenheter i livet har påverkat hur de förhåller sig olika till sin sociala verklighet..

Denna uppsats belyser bakgrunden till det relationella uppdraget i Lgr11:s värdegrund och den kunskapssyn den bygger på. Vidare berörs de filosofiska utgångspunkterna för ett relationellt synsätt, några utvecklingspsykologiska aspekter samt hur ämneslärares professionalism definieras med en relationell syn på lärande och utveckling. Syftet med uppsatsen är att studera hur de relationella intentionerna bedrivs och förstås i skolan. Efter observationer av klassrumsundervisning och intervjuer av ämneslärare på en 7-9 skola, framträder olika hinder och möjligheter i arbetet med det relationella uppdraget på den studerade fallskolan. Det finns i studien en ansats av att närma de specialpedagogiska strävandena med allmänpedagogikens, så att arbetet för elever i svårighet genomsyrar all undervisning i skolan..

Ljungdahl, Hans och Nilsson, Marcus (2007) Mediekompetens i skolan. (Media Literacy in Secondary School Eduation). Skolutveckling och ledarskap 90p, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om begreppet media literacy har relevans för skolan och vilket utrymme det ges i undervisningssammanhang i skolan. Vi vill samtidigt öka vår kunskap inom området.

Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella skillnader i inställning och motivation införämnet engelska hos elever i två klasser i år 9 på en svensk skola i ett engelsktalande land ochen svensk skola i Sverige. Dessutom undersöks eventuella skillnader i undervisningsmetoder iämnet engelska i de båda klasserna och vad dessa skillnader kan göra för elevernas motivationtill språkinlärningen. I studien har använts kvalitativ observation av engelsklektioner i de bådaklasserna samt intervjuer av sex elever i varje klass. Observationerna kombinerade medintervjusvaren visar att motivationen hos eleverna på de båda skolorna skiljer sig marginellt,och att det som avgör är huvudsakligen undervisningsmetoderna..

Bakgrund: Vi har undersökt hur två skolor arbetar med rörelse. En skola som arbetar utifrån Bunkeflomodellen och en skola som inte arbetar kontinuerligt med rörelse. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur man kan befrämja fysisk aktivitet i skolan, eftersom dagens forskning visar att barn rör sig mindre och blir fetare. Utifrån syftet ställde vi oss följande frågeställningar: - Hur arbetar två skolor med rörelse för eleverna i åk 3-5? - Vilken är elevernas inställning till rörelse på dessa skolor? Metod: För att se hur två skolor arbetar med rörelse har vi intervjuat de pedagoger på skolorna som arbetar med rörelse.

Syfte: Studien har undersökt hur begreppet likvärdighet förstås och omsätts av lärare i praktiken. Studiens syfte var att belysa begreppet likvärdig skola. Detta gjordes genom de tre frågeställningarna: Vad innebär begreppet likvärdig skola? Vilken innebörd lägger pedagoger i begreppet likvärdig skola? Samt hur planeras och genomförs ett arbete för ökad likvärdighet i skolans praktiker? Teori: Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där språket, vad som sägs och hur det förhandlas är centralt. I språket kan förklaringar hittas som ligger till grund för sociala mönster och handlingar (Burr, 2003).

Lärarens vardag påverkas av genusrelaterade föreställningar. Skolan och hela utbildningssystemet är upprättad utefter en viss könskod eller genuspraktik, som genomsyrar hela dess verksamhet. Skolan uppmuntrar individualistisk konkurrensorientering och drivs av en maskulin hegemoni. Det manliga dominerar skolan. Undervisningen läggs till upp efter pojkarnas behov.

Bakgrund: Efter friskolereformen 1992 ökade antalet friskolor. Konkurrensen ökar mellan friskolor och kommunala skolor men också mellan kommunala skolor. Valfriheten att välja skola skapade konkurrens om eleverna.Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska hur friskolor och kommunala skolor arbetar med att attrahera elever i den nya situation skolan befinner sig i. Uppsatsen skall även utröna om det finns några skillnader mellan de olika skolornas sätt att arbeta för att attrahera elever och vilken påverkan den nya konkurrenssituationen har haft.Avgränsningar: Undersökningen sker på grundskolor med allmän inriktning, årskurs F-9.Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjälp av en internetenkät som skickades till 42 friskolor och 42 kommunala skolor. Intervjuer gjordes med skolansvarig på kommun och två rektorer.Resultat: Undersökningen tydliggör ett konkurrensförhållande och att konkurrensen kommer att öka ytterligare i framtiden vilket gör att skolorna mer aktivt måste arbeta med elevrekrytering.

The purpose of this study has been to explore the expectations of the primary school on the activities of the pre-school. In order to limit the study I have chosen to compare the expectations found in two different schools. In the first case, the pre-school is integrated with the after-school centre and grade one to three (primary school), into the same building. In the other case, the pre-school share localities with the after-school centre in a separate building, with its own yard, within the primary school area. Since the purpose is rather comprehensive, it has been divided into sub-themes with separate set of questions.

I denna uppsats undersöks huruvida ungdomar anser sig påverkas av sina föräldrar när de gör sina gymnasieval och dessutom om det finns några skillnader i denna eventuella påverkan beroende på vid vilken skola eller vilken inriktning ungdomarna studerar vid. Undersökningen har gjorts med ungdomar som studerar vid årskurs tre vid två gymnasieskolor, en friskola samt en naturbruksskola. Den metod som användes var både en kvalitativ en kvantitativ metod, detta i form av intervjuer och enkäter, vilket innebär en metodtriangulering. Som teoretiskt perspektiv användes Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fält för att se om det har någon betydelse för hur ungdomar väljer, hur deras föräldrar eventuellt påverkar dem och om det har någon betydelse för eventuella skillnader som kan finnas mellan hur ungdomar vid olika skolor eller inriktningar väljer. Sedan finns även en förförståelse angående att det finns en skillnad i hur ungdomar har påverkats av sina föräldrar beroende på vid vilken skola eller inriktning de studerar.

Syftet med vårt examensarbete var att belysa lärares uppfattning om det faktum att det är eleven som ska stå i centrum i dagens skola och hur de säger sig arbeta med detta. I litteraturdelen belyser vi relevanta delar från styrdokumenten och olika teorier om hur man kan sätta individens lärande i centrum, samt vilka faktorer som kan tänkas påverka eleverna när de lär. I vårt arbete använde vi också Skolverkets undersökningar som beskriver hur dagens skola arbetar med detta. Vår empiriska del består av åtta kvalitativa intervjuer med verksamma grundskollärare. Vår resultat visar att alla tycker att det är bra att eleven ska stå i centrum, det är nästintill en självklarhet.