Vi har gjort en undersökning på en särskola i södra Skåne, där vi spenderade några dagar med att intervjua fem lärare och observera i verksamheten. Vårt syfte med studien är att undersöka hur de på denna skola arbetar, samt se om undervisningen är speciell på något sätt. Vi vill även ta reda på om särskolans pedagogik skiljer sig gentemot grundskolans och se om det sker något samarbete mellan dessa skolformer. Våra frågeställningar som vi utgått ifrån är följande: Hur arbetar ett visst antal lärare på en särskola i södra Skåne? Vilka är enligt dem de bästa tillvägagångssätten för att stimulera eleverna? Vad är speciellt med pedagogiken i särskolan? Skiljer sig undervisningen på något sätt i jämförelse med grundskolans? Vad vi kommit fram till i vårt resultat är att denna särskola arbetar väldigt traditionellt men har ändå en utgångspunkt i elevernas speciella behov och förutsättningar, vilket gör att undervisningen ändå individualiseras efter varje individ.

BAKGRUND: Denna uppsats har sin grund i ett stort intresse för ett holistiskt perspektiv på lärande. Verkligheten utanför skolan är komplex och föränderlig. Livet är inte indelat i separata fack utan baseras på samarbete och samförstånd av olika slag, där delarna hör ihop med varandra. Styrdokumenten har successivt stärkt kravet på samarbete och ett helhetsperspektiv på lärande. Därför ställer vi oss som blivande pedagoger i grundskolan frågan om pedagoger samarbetar kring detta helhetsperspektiv på lärande.

Vår uppsats undersöker, om hur möjligheterna för utbyte av information samt samarbete mellan Telecom Citymedlemmarna kan förbättras, med ändamålet att stärka deras konkurrenskraft gentemot externa konkurrenter..

Ett samarbete mellan idrottsföreningar och ämnet Idrott och hälsa kan bidra till att motivera fler elever till fysisk aktivitet, i och med ett sådant kommer de i kontakt med aktiviteter de kanske aldrig annars skulle göra. Syftet med denna studie är att genom semistruktrerade intervjuer med lärare och enkätundersökningar med elever ta reda på elevers och lärares inställning och erfarenhet av samarbete med idrottsföreningar, samverkan mellan skolan och idrottsföreningar samt hur fysiskt aktiva eleverna är. Resultatet visar att inget kontinuerligt samarbete sker mellan skolan och idrottsföreningar, dock sker det småskaliga samarbeten till och från. Lärarna som medverkat i studien anser att det för det mesta finns endast positiva effekter av ett samarbete, men kvalitén på "undervisningen" från föreningarnas ledare måste vara uppbyggd på ett pedagogiskt sätt för att det ska vara gynnsamt. Resultatet indikerar även att majoriteten av eleverna är intresserade av att ha eller kanske ha ett samarbete med någon idrottsförening under deras lektioner i Idrott och hälsa.

Bakgrund: Rapporter från Skolverket, Nationellt Centrum för Matematikutbildning och Utbildnings-departementet visar att dagens matematikundervisning dominerande är traditionell, att eleverna har svårt för problemlösning och att eleverna i hög grad hänvisas till läromedlet. Studier visar också att inslag av undersökande pedagogik (problembaserat lärande, laborativ matematik) påverkar elevernas attityd och resultat positivt. Sedan lpf94 finns också krav i styrdokumenten som syftar till undersökande pedagogik. Mot bakgrund av detta formuleras den här studiens syfte så här:Syfte: Att se om inslagen av undersökande pedagogik i läromedlen för gymnasiets kurs Matematik A (eller motsvarande) har förändrat sig under perioden 1980-2006.Metod: ·Kvalitativ analys av stil och språkbruk.·Andel uppgifter av undersökande karaktär·Andel intresseväckande bilder som syftar till helhetssyn eller sammanhang.Resultat: Det syns tydligt ökade inslag av undersökande pedagogik sedan 80-talets läromedel Gamma Grön. Brytpunkten för denna utveckling var sannolikt början av 90-talet då gymnasiet reformerades.

Följande frågor ligger till grund för vårt arbete: - Har eleverna förstått No-undervisningen på det sätt läraren undervisat? - Vilka metoder är bättre än andra för att eleverna ska tillgodogöra sig undervisningen? Vi har dels gjort en litteraturgenomgång dels en enkätstudie för att få svar på frågorna. Vi har kommit fram till att majoriteten av eleverna har förstått lärarens undervisning och att laborationer i kombination med diskussioner har gett bra resultat..

Med utgångspunkt ur internationellt samarbete i Arktisregionen, analyserar och jämför denna studie de två samarbetsinstitutionerna Arktiska rådet och Barentsrådet. Syftet med studien är att analysera vilka åtgärder och riktlinjer som institutionerna vidtagit och beslutat om för att hantera frågor gällande regionens ursprungsbefolkning, samt att analysera och bedöma samarbetets effektivitet. Studien bygger på ett etablerat teoretiskt ramverk om internationella regimer och analysen täcker tidsperioden från institutionernas grundande till och med år 2011. Studien använder sig av kvalitativ textanalytisk metod för att undersöka och analysera de båda institutionernas officiella dokument. Resultatet av studien visar att Arktiska rådets samarbete gällande ursprungsbefolkning bedöms som effektivt, medan Barentsrådets samarbete kring ursprungsbefolkning bedöms som ineffektivt..

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka och belysa hur pedagoger definierar inlärningsstil och vilka olika undervisningsstilar de använder för att möta elevers olika behov. Vår undersökning är kvalitativ och grundar sig på 5 observationer i olika åldersgrupper samt 5 intervjuer med respektive pedagog i en lärstilsinriktad skola. Studien visar att de lärare som grundar sin pedagogik på forskning och känner trygghet i sin pedagogroll individanpassar undervisningen mer. De varierar sig och tar mer hänsyn till elevers taktila och kinestetiska preferenser samt de miljömässiga och sociologiska elementen än de pedagoger som utgår från mer traditionell undervisningsstil och visuella och auditiva preferenser. Lärstilspedagogiken underlättar att hitta metoder till varje elev, vilket ökar motivation, arbetsglädje och självkänsla.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av samarbete med hemtjänstpersonal för att främja delaktighet i aktivitet hos personer med stroke i hemmet. I studien deltog sex arbetsterapeuter, verksamma inom en kommun i Jämtlandslän, som ansvarar för åtgärder som inriktas mot personer i deras hem där samarbete med hemtjänst ingår. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i ett övergripande tema; Samarbete är en process som bygger på ömsesidighet och kontinuitet och tre underteman; Att skapa en relation är en förutsättning för ett gott samarbete, Samarbete sker genom att ta tillvara på varandras kompetens och erfarenheter samt Samarbete förutsätter kontinuitet och återkoppling. I resultatet framkom betydelsen av samarbetet mellan arbetsterapeuter och hemtjänstpersonalen vilket innefattar att arbeta nära varandra, ta del av varandras kunskaper samt ge feedback.

Detta arbete ska ge oss en insyn i hur samarbete och samspel mellan förskollärare och modersmålspedagoger sker i förskolan..

Konstpedagogik har funnits sedan 1800-talet och förändrats med tiden, nya perspektiv har tillkommit och gett nya arbetssätt. På 2000-talet slog queerteorin igenom ordentligt som teori och började användas i olika sammanhang, ett sådant var som grund för konstpedagogiken. Med nya perspektiv kommer nya frågeställningar och nya grundvallar. Queerteorin vänder upp och ner på många invanda föreställningar om hur världen är eller ska vara. Konstpedagogiken grundar sig i många fall på konventioner om konst.

Syftet med studien är att undersöka vad kollegialt samarbete kan innebära för nyblivna svensklärare verksamma på gymnasiet. Undersökningen fokuserar på kollegialt samarbete sett ur tre perspektiv: kollegialitet vid lärarnas yrkesintroduktion, kollegialitet i arbetslaget och samarbete som knyter an till lärarnas ämnesinriktning. Jag har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna är fem svensklärare verksamma på gymnasiet med mindre än fem års yrkeserfarenhet. Samtliga lärare arbetar på yrkesförberedande gymnasieprogram.

BAKGRUND: Valet av undersökningsområde bygger på att den forskning som harrefererats i den kurslitteratur som använts under min utbildningtrycker på att samarbete är bra för kunskapsinlärning. Ytterligareforskning inom området visar att det finns hinder för att genomföraundervisning byggd på samarbete mellan eleverna. Tidigare genomfördastudier visar att enskilt arbete och kommunikation styrd av pedagogenär vanligare förekommande än samarbete elever emellan iundervisningen.SYFTE: Syftet med min undersökning är att se på vilket sätt pedagoger anseratt samarbete elever emellan påverkar elevers inlärning i matematik.METOD: Undersökningen är en kvalitativ studie där pedagogers tankar omelevsamarbete har indelats i olika kategorier. Tidigare forskninginom området ligger till grund för undersökningen som bygger påintervjuer med fem pedagoger som undervisar matematik för årskurstre.RESULTAT: Resultatet visar att de integrerade pedagogerna anser att samarbetemellan elever är bra för kunskapsinlärningen i matematik. Flera avpedagogernas tankar om varför samarbete är bra för eleverna överensstämmermed den tidigare forskningen.

"Empowerment" är ett omskrivet fenomen som utlovar många positiva effekter som motivation, ökat initiativtagande, ansvar, kreativitet, lärande, arbetsoptimism samt självförtroende för att klara sina arbetsuppgifter. "Empowerment" främjar organisationer genom att minska rädsla för förändringar samt underlättar samarbete, under förutsättning att "empowerment" används effektivt. "Empowerment" har dock även enligt litteraturen sidoeffekter. Denna uppsats ämnar ge inblick i hur "empowerment" kan fungera i en organisation. Min frågeställning är hur "empowerment" kan fungera ute i organisationer för att dra lärdom av både vad som är positiv och negativt.

The aim of this essay is to study five teachers' perceptions and experiences of a multicultural class. I want to find out how they relate to intercultural education and how they experience that they may apply it.Sweden is a multicultural society. This fact is even reflected in the school and this imposes on teachers finding new ways to educate and prepare their students for the multicultural society.I chose to carry out a qualitative survey and interviewed five teachers having contact with a multicultural class. The study also offers suggestions to future teachers who can benefit from it in terms of adopting convenient attitudes in multicultural classes with better understanding.The outcome reached shows that the interviewed teachers try to make use of intercultural pedagogy by addressing differences between students, adapting teaching to supply for the needs of students, and also by having good contact with parents. But teachers also experience difficulties.