Syftet med studien är att beskriva och förstå hur chefer upplever samarbetet mellan enheterna inom den organisationskultur de är verksamma i. Analysen baseras på semistrukturerade intervjuer med 11 chefer inom en sektor i en kommunal vård- och omsorgsförvaltning, som utifrån LEAN önskar samla sin personalstyrka mot gemensamma mål för att bättre kunna klara sitt uppdrag. Studiens frågeställningar syftar till att undersöka hur cheferna upplever kulturen inom sin organisation och enhet samt hur de värderar samarbetet mellan enheterna. Undersökningen, som tillämpar en kvalitativ metod med hermeneutisk fenomenologisk ansats, analyserar intervjudata utifrån kulturteori och symbolisk interaktionism, med fokus på gemensamma symboler och mönster.  Studien fann att cheferna har nog med sitt och deras upplevelse av samarbetet är att det präglas av konkurrens, revirtänkande och oförenliga perspektiv. Arbetet med att stärka organisationens gemensamma kultur har ännu inte uppnått någon märkbar effekt och de gemensamma symbolerna är få.

Denna uppsats behandlar företags ansvar och samarbeten för ?Corporate Social Responsibility? (CSR) mellan frivilligorganisationer och företag. Arbetet är en fallstudie utförd i Argentina med syftet att studera frivilligorganisationers syn på företags ansvar. Syftet är även att undersöka om ett samarbete skulle kunna innebära att ett företags CSR-arbete stärks. Metodvalet för studien är semi-strukturerade intervjuer med representanter för NGO:s i Argentina som arbetar med CSR.

Denna studie handlar om hur elever uppfattar att olika arbetssätt i klassrummet påverkar deras språkutveckling. Syftet är att ge eleverna en röst i sammanhanget och utgå direkt ifrån deras utvärderingar av pågående metoder under ett arbetsområdes utförande.Undersökningens empiriska del är gjord i en undervisningsgrupp inom gymnasieskolans svenska som andraspråksundervisning, år två (SVA02). Ett urval på åtta personer ur elevgruppen har svarat på enkäter före och efter ett fem veckor långt arbetsområde. De två första delarna handlar om hur de ser på sin egen språkutveckling och hur arbetssättet påverkar den. Den tredje delen handlar om att utvärdera arbetssätten och få syn på om språkutveckling skett.Resultatet visar att flera elever upplever att språkutveckling skett utifrån deras egen definition av vad språkutveckling är.

Den här systematiska litteraturstudien syftar till att behandla inkludering av autistiska elever i skolan. Studien avhandlar och sammanställer resultat från sju olika internationella forskare och appliceras sedan på den svenska skolan. Syftet är att ge svar på forskningsfrågorna 1)Hur kan man i skolan inkludera barn som har diagnos inom det autistiska spektrat? 2) Kan samarbete med hemmet öka dessa barns inkludering? I studien kan man tydligt urskilja att samarbete mellan lärare och annan personal är essentiellt, samt att man behöver ha lärare som är utbildade inom det autistiska spektrat. Dessutom är det viktigt att ha resurser till rätt utrustning och att det finns en tydlig strategi för undervisningen.

Uppsatsens syfte är att göra en intersektionell och normkritisk undersökning av sex- och samlevnadsundervisning inom projektet Unga möter unga. Frågeställningarna har handlat om hur kategoriseringar kan skapas inom projektet och hur dessa kan förstås utifrån skillnadsskapande och maktstrukturer, samt hur socionomstudenterna upplevt projektet med tonvikt på kategoriseringar och dess konsekvenser. Undersökningen har utförts genom att granska det metodmaterial som används i Unga möter unga, samt genom kvalitativa intervjuer med socionomstudenter som deltagit i projektet. Materialet har analyserats med hjälp av intersektionella och socialkonstruktionistiska perspektiv samt normkritisk pedagogik. I vårt resultat och analys har vi sett att det i projektet sker ett skillnadsskapande genom hur kategorierna klass, kön, sexualitet och etnicitet framställs, där maktstrukturer (re)produceras genom ett upprätthållande mellan normen och den avvikande.

Kommunikation är en central del i distriktssköterskans arbete och forskning visar attbristande kommunikation och informationsöverföring mellan distriktssköterskaoch omvårdnadsteamet är riskområden för patientsäkerhet. Syftet med studien var attbeskriva distriktssjuksköterskans erfarenheter av kommunikation och informationsöverföringinom omvårdnadsteamet. Fyra intervjuer genomfördes och datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framkom: tillämpa kommunikationsstrategier, verka för samarbete och arbeta med organisationsansvar. Distriktssköterskan använde olika strategier i kommunikationen med omvårdnadsteamet för att skapa goda relationer.

Att en fungerande kommunikation och kunskapsöverföring mellan organisationer är vitalt för ett lyckat samarbete har fastställts. Denna uppsats undersöker hur formen för kunskapsflödet kan påverka kunskapsöverföringen, i termer av formell och informell överföringsprocess. Det vi har kommit fram till är att både det formella och informella kunskapsflödet har en stor inverkan på kunskapsöverföringen. Det formella kunskapsflödet består främst av varierad dokumentation och är effektiv vid kunskapsöverföring till en stor massa. Det informella flödet påverkar framförallt öppenheten i kunskapsöverföringen.

 Syftet med detta arbete har varit att undersöka om och hur bildlärare på gymnasiet använder sig av läroböcker för att förankra teoretiska och praktiska arbetsmoment och hur de anser att detta påverkar elevernas lärande i bildämnet. Detta har gjorts utifrån kvalitativa intervjuer utifrån en kunskapsteoretisk ståndpunkt där tyngden har legat på att få en förståelse av hur bildlärarna upplever sin sociala verklighet. Resultatet av den här undersökningen visar att bildlärarna använde sig av läroböcker men oftast efter att först ha bearbetat innehållet. Anledningen var för att läroböckerna i sin helhet inte ansågs kommunicera sitt innehåll väl samt för att läroböckerna ansågs hämma eleverna av olika anledningar. Lärarna valde själva ut vilka läromedel de skulle använda och kunskapsresultaten ansågs bli bäst om de varvade teori och praktik även under de teoretiska momenten.

Jag har i denna studie intervjuat sex olika lärare på tre olika skolor i Stockholmsområdet. Studien handlar om hur teaterlärare skapar en teaterföreställning. Mina frågeställningar är: Hur skapar teater lärare teaterföreställning i skolan? Vilka metoder använder sig teaterlärare av i sin undervisning? Vad har lärare för synpunkter på fördelar utifrån metoder som den använder vid skapande av en teaterföreställning? Ingår det andra ämnen vid skapande av en teaterföreställning i skolan? Vad anser lärare att elever lär sig med teater i skolan? Min avsikt är inte att påvisa vilken metod eller sätt som passar bättre än någon annan, utan att lyfta fram flera tankar om hur man kan arbeta med teaterföreställning i undervisningen. Jag har arbetat med en kvalitativ metod och varje intervju tog en timme att genomföra.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att se hur professioner som Polis och Socialtjänst samverkar och samarbetar i det förebyggande arbetet mot huliganism i Sverige.Metod: Vi har gjort kvalitativa intervjuer med en polis från Supporterpolisen och tre stycken fältassistenter under socialtjänsten. Vi har också samlat in data från officiella dokument som vi har fått från de verksamheter som har studeratsResultat: Resultatet visar oss hur professionerna samverkar och samarbetar med varandra i det förebyggande arbetet mot huliganism. Det visar också hur det förebyggander arbetet är organiserat , vad som görs av de olika professionerna samt vilka de övergripande målen inom organisationerna är. Vi har även fått information om vad polisen och socialtjänsten anser som deras samverkan och samarbete, vad som är positivt med samverkan och i vilka fall som samverkan inte fungerat. Slutsats: Vår slutsats är att det finns en god samverkan mellan de studerade professionerna.

The aim of this study is to examine the language, used in parts of The day care report of 1968 (?1968 års Barnstugeutredning?). The day care report of 1968 was a public investigation appointed by the cabinet intended to prepare new policies on the part of the Swedish state.  I focus on the change, which can be assumed to have occurred, when replacing the names ?day care? (?dagis/daghem?) and ?kindergarten? (?lekskola?) with the name ?preschool? (?förskola?).

Den 31 augusti 2007 lämnade det norska och svenska högkvarteren in ett förslag på fördjupatförsvarssamarbete mellan länderna. Det råder det inga som helst tvivel om att den mest väsentligadrivkraften för detta samarbete är ekonomi. Bägge länderna riskerar att förlora väsentliga delar avsina förmågor p.g.a. nedskurna budgetar. Man vill därför åstadkomma ett ?ömsesidigtförstärkande? av de bägge ländernas produktionsförutsättningar.

Syftet med detta examensarbete är att normkritiskt granska ett av de vanligaste läromaterial som används i sex- och samlevnadsundervisning på högstadiet, Sex & sånt (Janouch 2006), för att se hur materialet förhåller sig till den mångfald av elever som finns i ett heterogent klassrum. Granskningen bygger på en kritisk diskursanalys av det kapitel i materialet som specifikt handlar om kärlek och sex. För att synliggöra hur normer och värderingar kommer till uttryck genom författarens grammatiska val används analysredskap från den systemisk-funktionella grammatiken. Resultaten tolkas mot bakgrund av tidigare forskning kring arbete med normer och normkritisk pedagogik samt svensk tradition av sexualupplysning. Resultatet från den kritiska diskursanalysen visar att stilgrepp, språkhandlingar, satskonstruktioner och ordval på olika sätt bidrar till att både bryta och upprätthålla begränsande normer. Slutsatsen som kan dras ur studien är att det finns en del normkritiska perspektiv, men att ett andrafokuserat och toleranspedagogiskt förhållningssätt genomsyrar delar av materialet, vilket leder till ett andragörande och exkluderande av elever som inte lever upp till normen.

AbstractINSTITUTION:Institutionen förpedagogik:Avdelningen förbild, musik och kulturpedagogikADRESS: Växjö Universitet351 95 VäxjöTELEFON: 0470 ? 70 80 00HANDLEDARE: Margareta Wallin WictorinTITEL: Kulturspridning på konstområdetSpreading culture within the sphere of artFÖRFATTARE: Johanna LiljaADRESS: Brunnsgatan 18A331 33 VärnamoTELEFON: 0370 ? 144 88TYP AV UPPSATS: C- uppsats, 60 poängVENTILERINGSTERMIN: Ht 2005I uppsatsen diskuteras svensk kulturpolitik och kulturspridning geografiskt samt socialt utifrån Bourdieus teorier om människans relationer till det kulturella området. Även det konstpedagogiska området behandlas, som här utgår ifrån Anna ? Lena Lindbergs teori om konstpedagogens roll. Konstpedagogiken utgör en central del vid spridning av konst och kultur.

Syftet med denna studie var att undersöka och skapa större förståelse för arbetsledares upplevelse av stress och stressorers påverkan på deras ledarskap och arbete. Artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus på pedagogik, ledarskap, stress och socialt stöd har studerats för att få fram fakta på hur stress och stressorer påverkar individen i arbetsmiljön. En kvalitativ metod med intervjuer, med utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, användes för att ta reda på hur arbetsledare upplevde att stress och stressorer påverkade deras ledarskap och arbete. Den teoretiska referensramen bestod av Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modellen, Siegrists ansträngnings/belöningsmodellen och Antonovskys KASAM modellen. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett tydligt samband mellan arbetsrelaterad stress och ett bristande pedagogiskt ledarskap.