Att vara en god ledare och samtidigt driva en organisation till lönsamhet är en utmaning för dagens chefer. Medarbetarsamtalet kan ses som ett viktigt instrument för att skapa gott samarbete och en god dialog i organisationen. Samtalet visar dock på en komplexitet utifrån parternas olika maktpositioner, deras möjlighet att skapa förståelse genom kommunikation och hur deras relation är. Syftet med denna uppsats var att studera medarbetarnas upplevelse av medarbetarsamtalet. Intervjuer hölls med sju personer från olika organisationer.

ABSTRACT TitelDen digitala kaffestugans gråzon- En beskrivande studie om läkemedelsbranschens användning av sociala medier FörfattareLouise Ottosson & Rebecka Hoberg HandledareEmma Håkansson KursMedie- och kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats 15 hp, HT2010 SyfteStudien syftar till att beskriva hur läkemedelsbranschen använder sig av sociala medier utifrånde förutsättningar branschen har.Teoretiskt perspektivDen teoretiska grunden i denna studie bygger på Issues Management och Publics kopplat till Det nya medielandskapet. MetodStudien har genomförts med kvalitativa samtalsintervjuer med sex styckenkommunikationschefer inom läkemedelsbranschen. ResultatResultatet tyder på att läkemedelsbranschen har insett att sociala medier är en viktig del förbranschen i både omvärldsbevakningssyfte och för att interagera med publics. Dock har intesociala medier en framträdande roll i den dagliga omvärldsbevakningen men sociala medierhar en desto större del i branschens samarbete med patientföreningar. I användandet avsociala medier handlar det främst om att informera eller sprida sitt budskap för att förebyggaryktesspridning. På grund av lagen kan inte läkemedelsbranschen ta del av del av den dialogsom sociala medier erbjuder men i samarbete med patientföreningar har man hittat ett sätt attändå föra en dialog med publics. NyckelordPublic Relations, Sociala medier, Issues Management, Läkemedel, Omvärldsbevakning.

Sammanfattning:Syftet med denna uppsats var att undersöka somaliska elevers, föräldrars och modersmålslärares syn på modersmålsundervisning som stöd för lärande. Ytterligare ett mål var att undersöka ifall modersmålsundervisning ger stöd för andraspråksinlärning. I litteraturgenomgången lyfter jag fram olika teorier och tidigare forskningsresultat om modersmålsundervisning. För min undersökning valde jag att använda en kvalitativ intervjumetod. I min undersökning in-går somaliska nyanlända och tvåspråkiga elever i grundskolan, deras föräldrar och deras mo-dersmålslärare.

SyfteSyftet med uppsatsen är att med utgångspunk i Hofstedes studier om påverkan av kultur i organisationer undersöka hur nationell kultur påverkar personers handlande inom organisationer och om kulturella skillnader kan utgöra ett hinder för samarbete. FrågeställningVad är sambandet mellan nationell- och organisationskultur? Hur viktigt är det att ta hänsyn till den nationella kulturen när företag etablerar sig utomlands? Vad kan skillnaderna i kultur ha för effekter vid ett internationellt samarbete?MetodUppsatsen bygger på en kvalitativ studie. Jag har med hjälp av relevanta böcker och tidigare forskning undersökt IKEA:s etablering i Ryssland.SlutsatserDet är omöjligt för en organisation att förbli helt neutral vid en etablering utomlands då den är beroende av samarbetet och kommunikationen med omgivningen.Studien bevisar att Hofstedes teori stämmer delvis då IKEA påverkats av både den ryska marknaden och nationella kulturen.Fastän nationell kultur har en stor påverkan på företag som etablerar sig utomlands, så är den inte ensam om att influera organisationen. IKEA:s etablering i Ryssland påverkades inte lika mycket av den nationella kulturen som det påverkades av det politiska systemet och korruption.Kulturella skillnader kan vara en orsak till misslyckade samarbeten, men jag anser att med rätt ledarskap och en tydlig organisationskultur så skulle ett företag kunna etablera sig var som helst. .

Föreliggande uppsats syftar till att, utifrån relevanta teorier, beskriva, analysera och jämföra marknadsföringen av och genomslaget hos två konsertserier på Kulturhuset i Stockholm. För att se hur arbetsprocessen skiljer sig åt utifrån olika faktorer, är analysobjekten valda med tanke på deras skillnader i musikgenre och omfattning. "The Critic´s Choice" är fyra konserter med nutida konstmusik, "Konserter att pausa till" är tre konserter inom singer/songwriter-genren. Då internt samarbete ses som en allt viktigare faktor för en lyckad extern insats, har jag också tittat närmare på hur produktions- och marknadsenheterna förhåller sig till varandra. De teoretiska utgångspunkterna är således hämtade ur forskningsområdena intern kommunikation, marknadsföring och publicitet.Uppsatsen använder sig utav kvalitativ fallstudiemetodik, och baserar sig främst på enskilda intervjuer med fem anställda på Kulturhuset: de båda producenterna för respektive projekt, programchefen, marknadschefen samt den informationssekreterare som är marknadsansvarig för programavdelningen.Resultaten visar att det allmänt råder vissa meningsskiljaktigheter mellan enheterna, vilket kan förklaras med att de olika enheterna har olika slags kompetenser, erfarenheter och syn på marknadsföring.

Detta är en kvalitativ studie på ämnet familjehemsrekrytering. För att uppnå studiens syfte som var att belysa familjehemssekreterares uppfattning och erfarenheter om rekrytering av familjehem så genomfördes intervjuer med tre handläggare från två olika kommuner samt så tog jag del av tidigare forskning och annan relevant litteratur. Under intervjuerna framkom det att det var svårt att finna familjer som var intresserade av att bli familjehem och detta ställde handläggare i dilemman om hur höga krav de kan ställa. Viktiga faktorer och egenskaper ansåg handläggarna bland annat var att det fanns ett stort engagemang hos familjerna, bra samarbete mellan socialtjänst, familjehem och biologiska föräldrar. Både forskning och respondenterna menade att det finns flertalet faktorer som spelar in om huruvida en placering skall vara lyckad och studien visar hur handläggarna arbetar med att finna dessa egenskaper samt finna exkluderingsfaktorer och utreda vilka motiven är till att familjerna vill bli familjehem..

Skolan har genom åren använt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populär i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. Läroplanen beskriver i sina strävandemål att eleverna ska fostras i grundläggande demokratiska värderingar, visa varandra respekt och lära sig av varandra. I detta sammanhang kommer således grupparbetet väl till pass. Syftet med denna undersökning är således att studera elever och lärares syn på gruppbaserat arbete.

Studiens syfte var att bjuda in individer inom försörjningsstöd som medskapare genom användarinvolvering, i en för arbetsmarknads- och familjeförvaltningen i Eskilstuna, obeprövad metod. Verksamheten står inför framtida utmaningar bland annat på grund av ett högt antal individer i behov av försörjningsstöd och det utanförskap som råder. Det finns en vilja till förändring och verksamheten befinner sig i en förändringsprocess där den vill hitta en kanal mellan klient och verksamhet för att kunna involvera klienten i utvecklingsarbeten utifrån individens behov. Studien består av en kvalitativ undersökning med frågeställningar som avsåg att besvara hur individer inom försörjningsstöd upplever sig vara medskapare samt på vilket sätt metoden ansågs vara användbar. En förhoppning låg i att behoven och medskapandet leder till värde för både verksamhet och klient.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur svensklärare arbetar med och tänker kring integrering av bild som estetisk uttrycksform i svenskundervisningen. Uppsatsens undersökning baseras på semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet i uppsatsen visade att svensklärarna ser positivt på att anlägga estetiska perspektiv på undervisningen. Lärarna påtalade att användningen och arbetet med bild som estetisk uttrycksform bidrar till att stärka den enskilde elevens självförtroende samt språkliga förmåga. Resultatet visade även att svensklärarnas arbete med bild som estetisk uttrycksform främst koncentreras till att framhäva de språkliga aspekterna.

Syfte: Att undersöka i vilka situationer moralisk stress förekom hos sjuksköterskor inom somatisk vård och hur uppfattningen av moralisk stress påverkades av sjuksköterskans ålder och erfarenhet. Bakgrund: Moralisk stress hos sjuksköterskor uppkommer när de vet vad som borde göras, men strukturella, organisatoriska eller ekonomiska faktorer utgör ett hinder för att utföra rätt handling. Effekter av detta kan leda till dålig självkänsla, depression eller att arbetsplatsen lämnas. Metod: En litteraturstudie med granskning och bearbetning av tio kvantitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultat: Sjuksköterskor upplevde moralisk stress i samarbete med andra professioner samt vid samarbete inom den egna professionen. Moralisk stress upplevdes vid meningslöst vårdande som till exempel ineffektiv vård när läkaren gav inkompetent vård. Även vid meningslöst livsuppehållande vård upplevdes moralisk stress. I vissa etiska situationer och vid besparingar som innefattade personalbrist och kostnadsbesparingar, uppstod även moralisk stress.

Studien har en kvalitativ innehållsanalytisk ansats med syfte att synliggöra klientperspektivet av tvångsvård av missbrukare i Sverige, enligt LVM lagstiftning. Semistrukturerade intervjuer med 9 klienter från två SiS institutioner har genomförts och könsfördelningen var jämn. Kvinnor är generellt mer positivt inställda till tvångsvård. Det har belysts brister i befintlig vård på LVM-institutionerna. Tydligt är att det finns olika åsikter angående hur det är och hur det borde vara.

Bakgrund Skolsköterskan arbetar i skolhälsovården med uppdraget att bevara och förbättra barnens psykiska och fysiska hälsa samt verka för sunda levnadsvanor. Skolsköterskan ska vara delaktig i folkhälsoarbetet med bland annat fokus på övervikt/fetma. Barn med övervikt och fetma kan riskera utveckla hälsoproblem och psykosociala konsekvenser senare i livet. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans upplevelser i arbetet med övervikt och fetma hos barn från 6 år till och med 16 år. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade frågor av tio verksamma skolsköterskor i en utvald kommun i södra Sverige.

Studien undersöker relationen mellan skolpersonal och föräldrar. Syftet med studien har varit att undersöka ifall relationen har ändrats de senaste åren och på vilket sätt. Detta har sedan kopplats mot medborgarnas förändrade roll i välfärdsstaten. .

Bakgrund: Allt fler barn och ungdomar överlever idag en kronisk sjukdom och behöver överföras till vuxensjukvård. Idag är inte denna transition/överföringsprocess tillfredsställande utan en förbättring behöver ske.Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som är betydelsefulla i samband med överföringsprocessen från barn- till vuxensjukvård hos unga med kronisk sjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Efter urval och granskning genomfördes analys och tolkning. Studien omfattade 23 artiklar som besvarade studiens syfte.Resultat: Efter analys av artiklarna kunde fyra faktorer urskiljas. Information och förberedelse, samarbete mellan barn- och vuxensjukvård, psykosociala faktorer samt vårdgivarnas kompetens och egenskaper.Konklusion: Överföringsprocessen måste förberedas bättre.

Bakgrund: Anknytningen underlättas mellan barn och föräldrar om de kan vara tillsammans redan från förlossningen. Teamarbete förbättrar kvalitén och bidrar till helhetsperspektiv i vården. En god arbetsmiljö och ett gott samarbete mellan personal är viktigt för effektiviteten av samvård. Att undersöka personalens förväntningar inför ett nytt arbetssätt är betydelsefullt eftersom det kan avspegla sig i den vård som senare ges.Syftet med studien var att belysa personalens förväntningar inför sammanslagning av olika vårdavdelningar och att samtidigt införa samvård.Metoden var en kvalitativ metod med totalt 14 deltagare i tre fokusgruppsintervjuer. Datainsamlingen analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet sammanfattades med temat ?Tryggt och välkänt eller nytt och osäkert ? förändringsarbetets balansgång? som beskrev personalens känslor inför sammanslagningen.