I detta arbete studerar jag vilken bild av det industriella kulturarvet som förmedlas när kulturarv och turism tillsammans skapar kulturarvsturism, i synnerhet vid Världsarvet i Falun. Jag har för att ta reda på detta gjort litteraturstudier, genomfört intervjuer och studerat förmedlandet av världsarvet i text och på plats vid gruvområdet i Falun.Kulturarvsturismen faller mellan å ena sidan kulturmiljövården och å andra sidan turismnäringen och samarbete mellan dessa två sektorer har ofta visat sig vara problematiskt. De olika aktörerna arbetar med olika tidsperspektiv, har olika utbildning och olika uppdrag vilket ofta lett till konflikter. För att tydliggöra denna konflikt talar jag i detta arbete om ett bevarande- och ett turismutvecklingsperspektiv. Vid Världsarvet Falun ? industrilandskapet kring Stora Koppargruvan - har man tidigt skapat ett gemensamt världsarvsråd med ett samarbete som uppfattas som positivt av de intervjuade.

Det här är en uppsats omfattande 15 högskolepoäng i ämnet fysisk planering. Uppsatsens titel är ?mellankommunal översiktlig planering ? möjligheter och begränsningar? och undersöker vad begreppet innebär, både i lagens mening och i praktiken, vilka frågor som kommunerna är beredda att samplanera om och hur de gått eller tänker gå tillväga. För att konkretisera frågeställningen har tre stycken fall med olika karaktär valts. Den slutliga frågeställningen handlar om vilka likheter och skillnader som finns i dessa valda fall.

Syftet med denna rapport är att försöka ge en djupare inblick i ett av polisens mindre kända verksamhetsområden. Vi har valt att arbeta med just polisflyget både för att vi själva vill få ökade kunskaper om dess verksamhet och också för att undersöka hur denna polisära resurs används i det ordinarie polisarbetet. Rapporten försöker analysera hur flygets verksamhet i dagsläget ser ut, vi granskar också hur polisflygets samarbete med Länsstyrelsen i Norrbotten och dess naturbevakare fungerar. De fakta och uppgifter rapporten bygger på har inhämtats genom litteratur, intervjuer och en inspektionsrapport om polisflyget. Vi har i arbetet försökt att ge en inblick av polisflygets hela verksamhet men inriktat oss på baseringen i Boden.

Mitt syfte med detta arbete är att belysa vad fritidspedagogik är och hur de olika skolverksamma yrkesgrupperna ser på begreppet. Jag har valt att använda mig av enkäter för att samla in material till detta arbete. Enkäterna delades ut till lärare, anställda på fritidshem och rektorer på fyra skolor. Fritidspedagogik är enligt litteraturen och även respondenterna baserad på lek men innefattar även styrda aktiviteter. Skolinspektionen och även många av respondenter anser att de styrda aktiviteterna behövs för att guida barnen men framförallt för att höja kvalitén på fritidshemmen.

Det här examensarbetet har genomförts i samarbete med Metso Dynapac AB i Karlskrona. På deras asfaltsvältar finns idag olika modeller av körspakar. De har samma grundfunktion och bör kunna samordnas till ett gemensamt reglage. Detta ger möjligheter att använda rationell tillverkningsmetod p.g.a. volymen.

Syftet med arbetet var att kartlägga samarbetet mellan skolidrotten och föreningsidrotten lokalt i Växjö samt se hur samarbetet utvecklats och vilka möjligheter det ger idrottsundervisningen. Utifrån frågeställningen valdes intervjuer som metod för empiriinsamling och de intervjuade uppgick till åtta idrottslärare som undervisar mot grundskolans senare år och gymnasiet. Det visade sig att det funnits ett samarbete under de år studien omfattar. Det visade sig även i vilken omfattning det skett, på vilket sätt och hur samarbetet utvecklats genom åren. Samarbetet uppfattas på de flesta håll som någonting positivt som både lärare och elever kan dra nytta av.

Klimatkonventionens ramverk, om att stabilisera graden av växthusgaser i atmosfären på en nivå som minskar människans påverkan på den globala uppvärmningen, fick i Kyoto 1997 ett protokoll som innebar bindande krav för ratificerande länder. Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005 med resultatet att samtliga OECD-länder, exklusive USA och Australien, accepterade differentierade åtaganden om att sammantaget minska sina växthusgasutsläpp. Undersökningen utgår från detta faktum och med en jämförande studie mellan Sverige och Australien, genom teorin liberal institutionalism, syftas till att frambringa ett svar på huruvida Kyotoprotokollet är ett effektivt internationellt samarbete ur implementeringssynpunkt. Det empiriska materialet är hämtat från lagtexter och policydokument. Resultat och analys visar att Kyotoprotokollet är effektivt i avseendet att det har bidragit till uppkomsten av en omfattande universell diskussion som har påverkat även ett icke-ratificerande land som Australien att mer aktivt minska sina växthusgasutsläpp.

Problem: Vilka samarbetsfaktorer är viktiga för små svenska Outdoorleverantörer för långsiktig överlevnad på en konkurrensutsatt marknad?Syfte: Att analysera och utvärdera olika samarbetsfaktorer mellan leverantörer och återförsäljare inom den svenska Outdoorbranschen.Teori: Involveringsteori, Transaktionsmarknadsföring, Relationsmarknadsföring, Nätverksteori, Organisationsmodellen, Den värdeskapande processen och Totalkommunikation.Metod: Kvalitativ undersökning, deduktion, primärdata, intervjuer, semistrukturerad intervjuguide med kompletterande slutna frågor, strategiskt urval.Empiri: Haglöfs Scandinavia AB, Lundhags Skomakarna AB, Houdini Sportswear AB, Klättermusen AB, Playground Nordic AB, Addnature AB och Alewalds Sport AB.Resultat: Författarna upplever Ourdoorbranschen som en avslappnad och harmonisk bransch där social kompetens blir en viktig faktor för att skapa samarbeten över huvud taget. Leverantörer bör fokusera på leveranshantering, säljstöd och utbildning. Viktiga egenskaper hos leverantören för ett bra samarbete är ärlighet och öppenhet som bidrar till en bra kommunikation.Slutsats: Då vi lever i en föränderlig värld är den lojalitet som man bygger upp genom interaktion och samarbeten av stor betydelse för små Outdoorleverantörer på den svenska marknaden. Skall man som leverantör överleva långsiktigt måste man jobba mer kring förståelsen för att driva branschen in i en utvecklande fas och inte förlita sig helt på den tillväxt som branschen länge haft.

Syftet med denna uppsats är att studera hur man i Örebro arbetar med den fysiska tillgängligheten i staden, och vilka erfarenheter detta arbete har gett. Jag utgår från tre frågor. Hur arbetar man politiskt när det gäller tillgänglighet i Örebro? Hur planerar man praktiskt inom Örebro kommun med frågor kring tillgänglighet i staden? Hur ser rullstolsburna på tillgängligheten i Örebro? För att besvara frågorna studerar jag litteratur och gällande lagar som behandlar ämnet tillgänglighet på olika sätt. Jag genomför även tre intervjuer som jag spelar in med en politiker, en tjänsteman samt en person som är rullstolsburen.

Syfte med arbetet är att undersöka hur lärare, i de tidigare åldrarna, arbetar med skönlitteratur och elevnära texter. Vi har undersöka hur lärare väljer texter till eleverna och vilket samarbete de har med bibliotek och bibliotekarie för att finna passande litteratur. Vi ville också ta reda på vilket syfte lärare har när de använder skönlitteratur i sin undervisning.  Undersökningen bygger på intervjuer som har genomförts med lärare och sedan kategoriserats utefter de svar vi fått. I resultatet kommer vi fram till att det både finns möjligheter och en del hinder när lärare ska arbeta med skönlitteratur. Elevers eget intresse, hemmiljö, samt vilka resurser som finns till hand har betydelse för lärarens arbete.

Vi har valt att undersöka hur utvalda lärare går till väga inom sin undervisning för att utveckla elevernas språkliga medvetenhet. Syftet med vårt arbete är framför allt att vi vill visa utvecklande och bra undervisningsmöjligheter. För att på bästa sätt se detta har vi valt en kvalitativ studie hos tre lärare med både intervjuer och observationer i deras dagliga arbete. Studien har bedrivits på en grundskola i sydvästra Skåne inom ämnet samhällskunskap. Vi har kommit fram till att lärarna främst hade föredragit mindre klasser och grupper för att på så sätt kunna nå samtliga lite mer.

Mitt syfte med det här examensarbetet har varit att undersöka och beskriva hur sex klasslärare undervisar i ämnet svenska, för att stimulera språkutvecklingen hos elever med ett annat modersmål än svenska. Som grund för mitt arbete har jag valt att göra kvalitativa intervjuer i en mångkulturell grundskola i västra Sverige och har med hjälp av dessa intervjuer försökt att skapa en bild av hur undervisningen går till. Jag har koncentrerat mig på följande frågeställningar: Hur undervisar lärare i ämnet svenska för att stimulera språkutvecklingen i en mångkulturell skola? Hur ser samarbetet med modersmålslärarna ut? Hur bedöms elevernas kunskaper i svenska? Mitt resultat visar på att lärarna huvudsakligen använder skönlitteraturen för att stimulera språkutvecklingen. Samtliga lärare är eniga om modersmålets betydelse för språkutvecklingen, men de har inget direkt samarbete med moderssmålslärarna.

Syftet med denna undersökning är att studera varför två olika skolor har valt att arbeta med Tragetons metod ?Att skriva sig till läsning?, samt varför man inte valt Tragetons metod på en annan skola. Andra frågeställningar inom området har varit: Hur arbetar man med metoden?Vad anser skolorna att datorerna, och samarbetet vid dem, kan ge eleverna? För att studera detta har jag intervjuat fem lärare/förskollärare på de aktuella skolorna, men också en rektor och en speciallärare som påverkat valet av läs- och skrivinlärningsmetod. Resultatet visar att tillgången till datorer kan styra valet av Trageton-metoden, men ofta påverkar pedagogernas erfarenhet och arbetslagets inställning ännu mer.

Jag har till syfte att genom mitt arbete få kunskap om Alfaskolan som projekt, dess verksamhet och syfte. Är detta en metod att använda sig av i den ordinarie skolan? Hur förhåller sig personal i den ordinarie skolan till Alfaskolan och dess metod? Jag har även valt att studera hur Alfaskolan förhåller sig gentemot integrering respektive särskiljning. För att ge en bakgrund till Alfaskolan som projekt har jag valt att beskriva huvudprojektet Barns och ungdomars bästa i vilket Alfaskolan är ett delprojekt. I min litteraturdel inleder jag med att redogöra för olika perspektiv på specialpedagogik.

En skolas organisering anses idag vara viktigare än organisationen, det är i handlingsnäten i organiseringen som organisationen byggs. Organisering av en skolas arbetssätt har samband med pedagogers möjligheter att arbeta med elevers olikheter. Samarbete blir betydelsefullt. Gemensamma visioner och mål får betydelse för samarbetet. För pedagogerna underlättas arbetet om samarbete organiseras in i verksamheten och vision och mål är tydliga.