Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad och förbättrad kunskap om arbetet och samarbetet mellan socialtjänst och polis i en svensk mellanstor stad, vad gäller återanpassning av unga lagöverträdare till samhället. Undersökningen har antagit en kvalitativ komparativ/jämförande forskningsdesign där intervjuer genomfördes dels med polisens ungdomsgrupp dels med enheten MST på socialtjänsten. Resultatet påvisar ett behov av en ökad förståelse för varandras arbete, en önskan om ett närmare samarbete och bättre kunskaper om vad som sker bortom de egna arbetsuppgifterna. Trots detta framkommer det i resultatet av undersökningen att man respekterar och värderar varandras arbeten och att man kompletterar varandra väl. .

The purpose of the study is to investigate and elucidate how and why municipalities cooperate across municipal boundaries with destination development. To answer the purpose the authors chose two research questions:What are the incentives of cooperation between the municipalities in Roslagen? What are the possibilities and difficulties of cooperation? In order to answer the research questions interviews with local business managers, administrative director, the acting Head of destination and tourist office staff were made. Municipalities have signed a cooperation agreement in October/November 2008, where they will work more formal together to strengthen the destination Roslagen. The result of the study shows that the main motive for municipal cooperation is the sharing of financial resources to promote and develop the destination Roslagen together.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagogernas attityd påverkar barnens lärande i förskolan.

Uppsatsens titel Resurser i nätverk ? organiserade respektive spontana nätverks roll för småföretag med en innovation Seminariedatum Fredagen den 10 juni 2005 Ämne/kurs Magisteruppsats i marknadsföring, FEK 591, 10 poäng Författare Katja Arwidi, Rasmus Wallin och Jenny Åkesson Handledare Lars Carlman Nyckelord Småföretag, innovationer, lansering, nätverk, resurser Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa och jämföra hur småföretag upplever att deras externa resursbehov uppfylls av ett organiserat respektive ett spontant nätverk vid lanseringen av en innovation. Metod Då uppsatsens syfte är av beskrivande och förklarande karaktär, är forskningsansatsen induktiv och metodansatsen kvalitativ. Intervjuer med fem företag och en informant utfördes i huvudsak genom personliga djupintervjuer. Teoretiska perspektiv Teorin behandlar innovationer, lansering och nätverk.

Syfte: Att undersöka och analysera de möjligheter som den fristående herrmodebutiken har för att skapa innovativa konkurrensfördelar. Vår förhoppning är att denna undersökning ska utmynna i ett antal alternativ för hur herrmodebutiker kan positionera sig för ökad konkurrenskraft. Metod: Uppsatsen utgår från en abduktiv ansats, med utgångspunkt från Blue Ocean Strategy som ett operationellt ramverk. Teoretiska perspektiv: Vi har använt oss av Blue Ocean Strategy som ett ramverk och kompletterat med teorier kring service och samarbeten. Empiriska perspektiv: Vår empiri har vi erhållit genom 17 butiksenkäter, en semistrukturerad intervju med en herrmodebutik samt 90 kundenkäter.

Denna uppsats syftar till att undersöka lärares, elevers och föräldrars uppfattningar om vilken betydelse föräldrars engagemang har beträffande elevens skolsituation. Vi anser ämnet högst relevant inför vår kommande profession då läraren förväntas samverka med föräldrarna. Vi har inledande i undersökningen använt oss av kvantitativa enkäter med elever samt föräldrar från fyra olika klasser. Vidare har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med tolv respondenter, jämnt fördelade mellan lärare, elever och föräldrar. För att uppnå syftet med undersökningen har vi valt att arbeta utifrån tre frågeställningar vilka behandlar lärares, elevers samt föräldrars uppfattningar kring föräldrars engagemang samt dess betydelse beträffande elevens skolsituation. Vår undersökning visar att lärare, elever och föräldrar tycks ha olika uppfattningar kring vilken betydelse detta engagemang har. Lärarna i vår studie är övertygade om att föräldrars engagemang har betydelse för elevens skolsituation.

Hemsjukvårdens arbete utgår från teamarbete med patienten i fokus där distriktssköterskan samarbetar med flera aktörer för att samordna vården. Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskor upplever samarbetet med olika professioner inom den kommunaliserade hemsjukvården. Åtta distriktssköterskor i fyra norrbottniska kommuner intervjuades. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem kategorier; Bristen på riktlinjer i en ny organisation, Användning av olika datasystem komplicerar det dagliga arbetet, Bristande kommunikation påverkar arbetet i hemsjukvården, Arbeta tillsammans med patienten i fokus och Tiden är av betydelse för att kunna samarbeta. Resultatet visar att distriktssköterskor upplevde att samarbetet i den kommunaliserade hemsjukvården var bristande när det fattas tydliga riktlinjer och rutiner.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagogerna definierar barn i koncentrationssvårigheter och i vilka situationer eller sammanhang dessa utmärker sig samt hur pedagogerna möjliggör en god lärandemiljö. Efter att ha presenterat olika aspekter om koncentrationssvårigheter har jag valt att utgå ifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, för att få en förförståelse för hur olika aspekter och sammanhang kan upprätthålla och samverka kring barn i koncentrationssvårigheter.I resultatet har jag valt att lyfta fram pedagogernas olika tankar och erfarenheter. En del i urvalsgruppen definierar barn i koncentrationssvårigheter, när ett barn har svårigheter med att fokusera och följa instruktioner eller när barnet inte är tillräckligt intresserad av en aktivitet, som blir mer framträdande vid; övergångarna, när det är stora barngrupper och när det fattas personal på avdelningen. Pedagogerna delar in barnen i mindre grupper under dagen och de lyfter även vikten med en god lärande miljö. Detta bidrar till att alla barnen inte alltid är på samma plats hela dagarna och barnen blir lugnare och kan koncentrera sig bättre..

Människor rör sig idag i allt större utsträckning mellan olika vårdenheter. För att patienter ska erhålla en god, tillgänglig, säker och effektiv vård krävs det därför att olika vårdenheter samarbetar (Nationell IT-strategi, s. 4, 2008). Jönköpings läns landsting driver tillsammans med universitetet, JIBS, ett forskningsprojekt som bygger på kommunikation och samarbete mellan patienter, närstående och vårdpersonal. Ett område i projektet handlar om att effektivisera behandlingen av patienter med förmaksflimmer genom ett bättre samarbete mellan olika vårdenheter.

Syftet med denna studie är att kartlägga de olika möjligheter som finns för utveckling av Kalmarsundsparken i framtiden. För att få bästa möjliga utfall i vår studie har ansatsen därför varit induktiv då vi valde att studera verkligheten, utan att styras av redan befintliga teorier. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer och deltagande observation som sedan analyserades och kompletterades med väsentliga teorier, diverse artiklar, forskningsrapporter samt relevanta hemsidor. ?SUNDIS?-projektet och Destination Kalmar AB:s förslag är endast en, av många, möjligheter på hur en utveckling av Kalmarsundsparken kan utföras i framtiden. .

Diabetes är en komplex sjukdom, som efter många års duration kan leda till att diabetespatienten drabbas av komplikationer i olika former. För att patienten ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt med sin sjukdom krävs det att denne får en grundlig och bra undervisning av vårdpersonal med goda kunskaper och erfarenheter om diabetes. På många sjukhus finns det idag särskilda diabetesteam, som består av läkare, diabetessjuksköterska, dietist och sjukgymnast. En yrkeskategori, som de senaste åren och kommit att ingå i diabetesteamet är undersköterskan. Syftet med den här studien är att beskriva undersköterskans patientundervisning inom diabetesvården och vad deras undervisning består av.

Syftet med studien är att synliggöra hur små barns introduktion till förskolan kan genomföras av lärare, samt undersöka hur vårdnadshavare uppfattar det egna barnets introduktion. Studien bygger på intervjuer med fem lärare/förskollärare som arbetar inom förskolan samt en enkätundersökning med sexton vårdnadshavare. Resultatet av intervjuerna och enkäterna visade att begrepp som ofta återkom var samverkan, samarbete. Både lärare och vårdnadshavare poängterade att kommunikation, förtroende och tillit är grunden till en bra och fungerande samverkan mellan hemmet och förskolan, detta för att alltid ha barnets bästa i främsta rummet. Slutsatser av denna studie visar att i stort sätt samtliga vårdnadshavare var nöjda eller mycket nöjda med deras barns introduktion på förskolan och lärarnas bemötande och deras professionella insats.

Många projekt misslyckas årligen, en av de främsta orsakerna är bristande kommunikation och informationsutbyte. Idag sitter dessutom många projektdeltagare inom ett företag utspridda på olika kontor, vilket ställer ytterligare krav på den interna kommunikationen. Traditionella intranät har länge används inom de flesta företag. Syftet för dessa är bland annat att koppla anställda till viktig information inom företaget. Dessa intranät är dock sällan öppna för flervägskommunikation och samarbete.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagoger väljer litteratur till förskolan då den är viktig för läs och skrivinlärningen. Vi vill också undersöka vilket inflytande barnen har på valet av litteraturen. Vi har i undersökningen intervjuat tre pedagoger samt en barnbibliotekarie. Frågeställningarna är: Hur väljer pedagoger barnlitteratur till förskolan och vad styr valet? Har barn inflytande över litteraturvalet till förskolan? Hur ser i så fall detta inflytande ut? Resultaten av intervjuerna har bearbetats och diskuterats för att kunna presenteras.

Min undersökning är gjord, på vad man i min kommun kallar SAM-grupper. Dessa SAMgrupper är ett samarbete mellan särskolan och grundskolan.Mitt syfte var att ta reda på hur klasslärare och föräldrar upplever att SAM-gruppseleverna utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Genom att intervjua personal och föräldrar fick jag svar på hur de upplever detta. Jag har jämfört några av frågorna och både klasslärare och föräldrar har liktydiga svar. Resultatet av min undersökning är att samarbetet mellan särskolan och grundskolan gör att eleverna utvecklas väl efter var och ens förutsättningar.I min analys kan man även se att skolan fortfarande har det traditionella sociala synsättet.