Sök:

Sökresultat:

4768 Uppsatser om Samarbete med konstnärer - Sida 62 av 318

Aktiviteter för vÀrdegrundsarbete i förskolan - med samarbetet i fokus

MÄlsÀttningen med det hÀr arbetet Àr att visa pÄ och pröva olika aktiviteter för arbete med vÀrdegrundsfrÄgor. VÄr förhoppning Àr att barngruppen och pedagogerna med hjÀlp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhÄllen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfÀllen som vi sedan genomfört i en barngrupp dÀr barnen Àr fem Är gamla. För att komma fram till vÄrt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vÄr mÄlsÀttning.

NyanlÀnd elevs möjligheter att lÀra sig lÀsa och skriva pÄ ett nytt sprÄk

Syfte Det övergripande syftet med studien Àr att utveckla och förbÀttra den kontext skolpersonal befinner sig i och som den nyanlÀnda sjuÄringen kommer till, för att uppnÄ en likvÀrdig skola för alla. Samarbete i skolan och med förÀldrarna belyses och diskuteras. Studien tar ocksÄ upp frÄgan om skolpersonalens synsÀtt pÄ modersmÄlets betydelse för elevens sprÄkutveckling och hur detta kan skapa möjligheter eller hinder i lÀs- och skrivutvecklingen. Följande forskningsfrÄgor besvaras: Vilka uppfattningar har olika yrkesgrupper om hur nyanlÀnda sjuÄringar kan arbeta i skolan och med familjen nÀr det gÀller att hjÀlpa en nyanlÀnd elev som inte kan lÀsa och skriva? Vilken syn har olika yrkesgrupper i skolan pÄ anvÀndandet av modersmÄlet i lÀs- och skrivutvecklingen? Vilka hinder och dilemman kan försvÄra arbetet med nyanlÀnda sjuÄringars lÀs- och skrivutveckling? Metod och teoriram Studien görs med en fenomenologisk ansats och för att söka svar pÄ forskningsfrÄgorna har tvÄ fokusgrupper med olika professioner i skolan anvÀnts.

Interna elnÀt inom vindkraftsparker

I denna rapport presenteras olika koncept pÄ hur utformningen av hÄllare till baklyktor kan se ut. Arbetet Àr ett samarbete mellan författaren och Specialkarosser AB.En mÀngd olika lösningar har utarbetats dÀr det till slut uppenbarats fyra olika koncept pÄ lösningar. Dessa olika lösningar har vÀgts mot varandra utifrÄn den metod som anvÀnts. Resultatet av dessa bedömningar blev ett koncept dÀr tanken bakom lösningen Àr att utforma en kapsel som efterliknar det formsprÄk som finns pÄ framlyktorna pÄ lastbilar, samt att den ska kunna kombineras med flera likadana kapslar för att fÄ fler lyktor..

Cause Related Marketing - En strategi för en Rosa framtid

I ett samhÀlle dÀr det rÄder allt större konkurrens mellan företag och produkter, och dÄ kunderna blir allt mer krÀvande, har Cause Related Marketing (CRM) blivit nÄgot av en unik win-win strategi. CRM innebÀr att ett företag tillsammans med en vÀlgörenhetsorganisation skapar ett samarbete för att marknadsföra och sÀlja en produkt för vÀlgörande ÀndamÄl och dÀrmed nÄ ömsesidig vinst.Syftet med uppsatsen Àr att se vilka effekter CRM kan ha i jÀmförelse med traditionell marknadsföring. Vi har valt att undersöka varför företag vÀljer att engagera sig i vÀlgörenhet och om man kan anvÀnda ett sÄdant samarbete som ett marknadsföringsverktyg.Den metod vi anvÀnt för studien Àr en kvalitativ metod. Till vÄr hjÀlp har vi anvÀnt oss av tidigare forskning inom Àmnet samt genomfört intervjuer med företag som varit relevanta för studien. Företagen som medverkar Àr verksamma inom detaljhandel eller dagligvaruhandel och samtliga har valt att engagera sig i Rosa Bandet.Slutsatser som dragits genom studien Àr att CRM Àr en strategi som alla företag inom detaljhandel och dagligvaruhandel kan anvÀnda sig av.

BerÀkning av baslinje för Performance Contracting med linjÀr regression

Energiutvecklingsprojekt Àr idag mer aktuella Àn nÄgonsin. För att kunna genomföra sÄ stora projekt som hela fastighetsbestÄnd, och samtidigt ta hÀnsyn till lagen om offentlig upphandling har affÀrsmodellen EPC, Energy Performance Contracting, utvecklats. I samarbete med SIEMENS AB Building Technologies har jag tittat pÄ hur man kan garantera en viss nivÄ pÄ besparingarna som genomförs. Denna garanterade besparing berÀknas mot en uppstÀlld baslinje, som Àr en berÀkning av hur energianvÀndningsmönstret skulle ha sett ut med dagens förutsÀttningar om inga förÀndringar gjorts. Modellen med regression Àr noggrann och hjÀlper till att identifiera avvikande anvÀndningsmönster..

?Straff och Behandling? : en kvantitativ undersökning av socialarbetares och polisers attityder och Äsikter kring unga lagövertrÀdare

Denna C-uppsats undersöker socialarbetares och polisers Äsikter och attityder kring unga lagövertrÀdare. Avsikten med studien Àr att öka förstÄelsen mellan dessa tvÄ myndigheter och genom det skapa en plattform för bÀttre samarbete. En annan intention Àr att genom insikt i varandras Äsikter bidra till att bemötandet av unga lagövertrÀdare blir mera samspelt. Urvalet begrÀnsas till poliser och socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med ungdomar i Stockholm City och Stockholms förorter. Studien Àr en kvantitativ studie som genomfördes med hjÀlp av enkÀter.

Effektivitet - utifrÄn ett socialt perspektiv

Studien behandlar huruvida en avdelning inom den offenliga vÄrden uppnÄr god effektivitet eller inte. Kvalitet Àr nÄgot som inom den offentliga sektorn fÄtt större betydelse de senaste decennierna och fokus ligger hÀr pÄ att öka kvaliteten inom samhÀllsvÄrd. Det har ocksÄ skett ett skifte i vÄr marknadsanpassade vÀrld frÄn traditionella hierarkiorganisationer till mer horisontella och decentraliserade. Fokus lÀggs i denna studie, som i ett led av detta, pÄ individen och dennes betydelse i organisationen..

Sekretessrelaterade samarbetsproblem : En kvantitativ studie i syfte att kartlÀgga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan verksamheter som arbetar för barn och unga

Sekretesslagen Àr en förutsÀttning för att socialt arbete ska fungera men mÄnga av de som dagligen anvÀnder sig av lagen uppfattar den som omfattande och svÄrtolkad. Uppsatsen syftar till att kartlÀgga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan olika verksamheter som arbetar för barn och unga upp till 15 Är, hur lagen pÄverkar det professionella arbetet kring dessa och förutsÀttningarna att tillgodose den enskilde individens behov. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka brister finns i sekretesslagen, i tolkningen och brukandet av den? Utgör sekretesslagen ett hinder i samarbetet inom och mellan samhÀllets olika instanser? Kan sekretesslagen vara ett hinder mer Àn ett skydd för den enskilde individen? Vilka eventuella behov finns av förÀndringar i lagstiftningen?UtifrÄn kvantitativ metod utformades en enkÀt som personal inom förskola och skola, socialtjÀnst och BUP (barn och ungdomspsykiatrin) besvarade. Datamaterialet matades in i statistikprogrammet SPSS för analys.Resultatet visar pÄ bristande kunskaper och utbildning om sekretesslagen i samtliga yrkeskategorier.

Maktdistans inom rysk telecom

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga sÀkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn pÄ supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om dÀr gÄr att finna nÄgra likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrÄgade pÄ den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrÄgade pÄ medias inflytande pÄ supporterproblematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning sÄ valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nÀmligen AllmÀnna Idrottsklubben (AIK), DjurgÄrdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjÀlpa oss att besvara frÄgorna intervjuade vi supporterordförande och sÀkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:LÀktarkulturen och supporterkulturen har vÀxt vÀldigt mycket dom senaste Ären och med den har supporterproblematiken ocksÄ ökat. Alla tillfrÄgade Àr kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras instÀllning till sÀkerheten pÄ och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs Àven kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.

Lean : En fallstudie om Lean pÄ Statoil

DÄ alltfler företag i dag internationaliseras tack vare öppnare grÀnser mellan lÀnder och en friare marknad för kapital och arbetskraft, ökar Àven betydelsen av kunskaper inom interkulturell kommunikation. Med denna uppsats avser vi att undersöka hur kulturella skillnader kommer till uttryck vid möten inom och mellan organisationer. Fokus för undersökningen har varit Spanien-Sverige dÄ handelsrelationerna mellan dessa lÀnder aldrig varit mer omfattande. Detta samarbete har underlÀttats av medlemskapet i EU vilket förenklar handel och investeringar.Studien Àr kvalitativ och data har insamlats via direktintervjuer. De teorier som ligger till grund för analysen Àr kopplade till interkulturell kommunikation samt nationella kulturers inverkan pÄ mÀnniskors beteende.

Bibliotek + skola = sant? : FörestÀllningar och föreskrifter om samarbete mellan folkbibliotek, skolbibliotek och skola samt om barns lÀsning

AbstractIn this masterÂŽs thesis I primarily investigate librariansÂŽ and teachersÂŽ conceptions of collaboration between libraries and schools and their conceptions of childrensÂŽreading. Secondary I investigate the contents of laws concerning libraries and schools and also the school curriculums concerning the subject field of the Swedish language. My theoretical point of departure is that of social constructionism. I use two models in my analysis. One is a model of collaboration created by Patricia Montiel-Overall, called TLC (Teacher Librarian Collaboration), which grades collaboration from the lowest level (A) to the highest (D).

FrÄn yrkesrollen till lÀrarrollen : En undersökning hur skolan och nÀringslivet kan minska gapet och öka samverkan

Syftet med studien Àr att undersöka hur gymnasieskolans yrkesutbildning kan öka samverkan med nÀringslivet. Jag vill genom undersökningen visa vad som kan göras för att fÄ ökat samarbete inom arbetsplatsförlagd utbildning, kompetensutveckling av yrkeslÀrare och resursöverföring inifrÄn nÀringslivet till gymnasieskolan. Resultatet av studien visar att det finns ett stort intresse och mÄnga nya grepp ifrÄn nÀringslivet pÄ hur vi kan öka samverkan.       Studien gjordes genom en enkÀtundersökning som skickades till 16 respondenter som idag har arbetsplatsutbildningskontrakt med skolan. .

Den lilla grossistens Àndrade omvÀrldsförutsÀttningar : En fallstudie pÄ en liten grossist inom VVS-handeln

Uppsatsen behandlar mindre grossisters situation pÄ marknaden i Sverige. Mindre grosssisters nyckelposition i den traditionella vÀrdekedjan suddas ut alltmer. Grossisterna mÄste finna nya vÀgar för att behÄlla de befintliga kunderna. DÀrför mÄste de skapa mervÀrde, vilket i sin tur skapas genom att utveckla olika former av samarbete med sina kunder..

Sveriges universitets- och högskoleförbunds-modellen : Har införandet av SUHF-modellen ökat förtroendet för lÀrosÀtenas redovisning av indirekta kostnader hos forskningsfinansiÀrerna?

AbstraktTitel: SUHF-modellen NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Ann-Sofie MagnussonHandledare: Jan SvanbergDatum: 2013 ? juniSyfte: Syftet med studien Àr att utforska hur SUHF-modellen Àr uppbyggd och om övergÄngen till SUHF-modellen har lett till att forskningsfinansiÀrernas förtroende för lÀrosÀtenas redovisning av indirekta kostnader har förbÀttrats.Metod: I studien har en hermeneutisk kvalitativ metod med förstÄende epistemologi anvÀnts. Metoden innehöll en induktiv empirisk prövning av problemformuleringen. Den induktiva empiriska undersökningen bestod av semi-strukturerade intervjuer med fyra lÀrosÀten och fyra forskningsfinansiÀrer.Resultat och slutsats: Studien visar att SUHF-modellen inte Àr tillrÀckligt tydlig nÀr det gÀller grÀnsdragningen mellan vilka kostnader som Àr direkta respektive indirekta. Kommunikationen och samarbetet mellan parterna har ökat.

Matematik, Àr det roligt? Ett digitalt koncept riktat mot elevers motivation i samspel med samarbete och rörelse

UtgÄngspunkten i detta magisterarbete inom Àmnet Interaktionsdesign var att se varför barn i dagens skola tycker att skolarbetet blir trÄkigare ju högre upp i Ärskurserna de kommer. Vidare drog jag slutsatserna, utifrÄn litteraturgenomgÄng, att nÄgon gÄng i Ärskurs 4-6 börjar eleverna i skolan att tappa lusten för skolarbetet. Var det allt skolarbete eller bara vissa Àmnen som eleverna tyckte var trÄkigt? Varför var det trÄkigt? Kunde jag göra nÄgot Ät saken?.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->