Syftet med denna studie är att undersöka hur personal inom daglig verksamhet i en av Göteborgs stadsdelar, ser på samt arbetar utifrån den gemensamt uppsatta värderingen: Att arbeta med varje enskild arbetstagares bästa i centrum, utifrån dennes förutsättningar och förmågor. Personalens förhållningssätt gentemot arbetet med och för arbetstagarna har även varit i fokus.Följande frågeställningar har fungerat som hjälp vid strävandet efter att uppnå syftet:? Vad innebär det för personalen att sätta varje enskild arbetstagares bästa i centrum och vilka arbetsmetoder använder de för detta? ? Hur arbetar personalen utifrån varje enskild arbetstagares förutsättningar och förmågor? ? Vilket/vilka förhållningssätt till arbetet med och för arbetstagarna finns hos personalen?Vi har använt oss utav en kvalitativ metodstrategi vid genomförandet av denna uppsats. Empirin har samlats in genom åtta intervjuer med personal från den undersökta stadsdelens dagliga verksamhet. Som analysredskap har vi använt oss av följande teorier och teoretiska begrepp för att lyfta fram olika aspekter och belysningspunkter i vårt insamlande material: Salutogent perspektiv & KASAM; Beroende, Autonomi & Självbestämmande; Bemötande samt olika former av socialt stöd.

Bakgrund: Folkhälsan i Sverige beror till viss del på befolkningens matvanor. Matvanor grundläggs i de tidiga åren vilket ger den offentliga miljön, exempelvis förskolor, stora möjligheter att skapa goda förutsättningar för barnens matvanor. På såväl global som nationell nivå finns flera styrdokument som berör barns matvanor och hälsa. Det debatteras ofta vilka risker befolkningens matvanor innebär. Vi ville öka förståelsen för matens möjligheter genom ett Salutogent perspektiv.

Syfte Skolfrånvaro är ett problem av destruktiv karaktär för de inblandade och att hantera skolfrånvaro handlar om att uppmärksamma en stor mängd olika faktorer. Sammantaget bildar dilemmat en komplex väv av handlingar och känslor. Syftet med denna studie är att nå en fördjupad kunskap och förståelse för hur skolan kan arbeta för att nå de elever som har hög frånvaro och riskerar att hamna i ett utanförskap. Genom denna studie hoppas jag finna mönster som visar på förbättringsområden och tydliggör under vilka premisser de berörda eleverna lever och verkar. Teori Systemteoriska tankebanor (Svedberg, 2012) styr denna studie i hög grad.

Problem: Arbetsmiljön är viktig för människors välbefinnande. Hälsofrämjande faktorer antas inte bara styrka individens fysiska och psykiska hälsa, utan även företagets konkurrenskraft och lönsamhet. I uppsatsen undersöker vi hur företaget SSAB i Borlänge arbetar med hälsa genom att tillämpa ett hälsofrämjande perspektiv och utgå från teorin om Känslan av sammanhang (KASAM). Ledarskapsvärderingar har betydelse för medarbetares hälsa (Hanson, 2004) och vi undersöker vilken uppfattning ett antal chefer har om sina roller i det hälsofrämjande arbetet och deras syn på medarbetarundersökningen HälsoSAM som företagshälsovården på SSAB bedriver. Arbetsbelastningen på medarbetare och chefer ökar till följd av sparkrav, samtidigt som resurserna minskar (Gatu, 2003).

Bakgrund: Globala och nationella krav i "det nya arbetslivet", påverkar individen till att försöka upprätthålla en bred kompetens, flexibilitet i ett alltmer individualiserat samhälle. Den ökade ohälsan skapas av problem som otrygga arbetsförhållanden, en stressigare arbetsmiljö för både fast anställd och tillfällig arbetskraft. Personalens arbetsätt utkristalliseras på många olika sätt i verksamheterna, vilket får konsekvenser för det gemensamma arbetet och dess mål. Följden blir att var och en arbetar utifrån sin troliga teori och det vardagliga "praktiska" görandet tar över arbetet alltmer i verksamheten. Detta försvårar arbetet mot gemensamma mål, visionen om den teoretiska kunskapen har gått förlorad.

Bakgrund: Globala och nationella krav i "det nya arbetslivet", påverkar individen till att försöka upprätthålla en bred kompetens, flexibilitet i ett alltmer individualiserat samhälle. Den ökade ohälsan skapas av problem som otrygga arbetsförhållanden, en stressigare arbetsmiljö för både fast anställd och tillfällig arbetskraft. Personalens arbetsätt utkristalliseras på många olika sätt i verksamheterna, vilket får konsekvenser för det gemensamma arbetet och dess mål. Följden blir att var och en arbetar utifrån sin troliga teori och det vardagliga "praktiska" görandet tar över arbetet alltmer i verksamheten. Detta försvårar arbetet mot gemensamma mål, visionen om den teoretiska kunskapen har gått förlorad.