Sökresultat:
97 Uppsatser om Saltö - Sida 7 av 7
Kraftfodrets pÄverkan pÄ ÄterhÀmtningsförmÄgan hos hÀstar efter trÀning och transportering
HÀstar bestÄr av 50-70 % vatten. VÀtska försvinner frÄn kroppen hela tiden genom trÀck, urin och avdunstning genom hud och andning. Vid fysiskt arbete förlorar hÀsten stora mÀngder vÀtska genom aktiv avdunstning i form av svettning. HÀsten kan kompensera dessa förluster genom intag av foder, salt och vatten efter det fysiska arbetet men hÀsten kan Àven absorbera vÀtska frÄn tarmen samtidigt som den utför det fysiska arbetet. Vilken typ av foder som hÀsten har Àtit kan pÄverka absorptionsförmÄgan under det fysiska arbetet och kan kanske pÄverka hur lÄng tid det tar för hÀsten att ÄterhÀmta sig till den ursprungliga vÀtskenivÄn.
TrÀd i hÄrdgjord stadsmiljö : en undersökning av trÀden pÄ SpÄrvÀgsgatans norra sida i Malmö
Syftet med arbetet har varit att undersöka de 26 trÀden som Àr planterade pÄ SpÄrvÀgsgatans norra sida i Malmö. Detta för att ta reda pÄ varför vissa trÀd har etablerats sÀmre Àn andra. Arbetet Àr genomfört genom litteraturstudie pÄ trÀd i urbanmiljö allmÀnt och inventering av den i examensarbetet gÀllande platsen.TrÀd i stadsmiljö Àr viktiga för vÄrt vÀlmÄende. De bidrar till grönska och förbÀttrar den förorenade luften som kommer frÄn bilar och fabriker. I dagens moderna samhÀlle utsetts trÀd i stadsmiljö för mÄnga olika typer av stress.
Lokalt omhÀndertagande av dagvatten i vÀgmiljö
Dagens förtÀtning av stÀder och tÀtorter, samt den ökande exploateringen leder till en ökad ytavrinning och en minskad naturlig infiltration av dagvatten. För att fÄ bort vattnet sÄ fort som möjligt transporteras det bort genom ledningar direkt ut till recipienter utan att renas. Dagvatten och frÀmst vÀgdagvatten Àr ofta mycket förorenat och kan orsaka stor skada i naturen, bÄde pÄ flora och fauna.
Majoriteten av föroreningarna som hittas i dagvatten kan hÀnvisas till trafikens utslÀpp, slitage av vÀgbana och dÀck, lÀckage och korrosion. NÀringsÀmnena fosfor och kvÀve, suspenderat material, zink, salt, kolvÀten och olja Àr bara exempel pÄ de Àmnen som bildar den komplexa blandningen av föroreningar i vÀgdagvattnet. Den förorening som orsakar mest debatt Àr bly, men tack vara en förÀndrad lagstiftning och övergÄng till blyfri bensin har mÀngden bly i naturen minskat.
à tervinning av fosfor frÄn avloppsvatten som behandlas med biologisk fosforrening : En studie i att fÀlla ut Struvit ur rejektvatten frÄn rötat bio-P-slam
Hammarby Sjöstad Àr en ny stadsdel i Stockholm. Vid planeringen av detta omrÄde sattes detupp ett speciellt miljöprogram. Generellt sett skulle allt göras dubbelt sÄ bra som vid tidigarebyggda bostadsomrÄden. För vatten och avlopp blev utslÀppskraven sÄ hÄrda att detnuvarande reningsverket i Henriksdal inte kunde uppfylla dessa mÄl. DÀrför byggdes det ettnytt reningsverk, Sjöstadsverket, dÀr Stockholm Vatten kunde testa ny avanceradreningsteknik.I en av försökslinjerna utvÀrderas biologisk foforreduktion istÀllet för kemisk fÀllning avfosfor.
LÄgvÀxande örtmattor : ett alternativ till bruksgrÀsmattor?
Grönytor Àr en mycket viktig bestÄndsdel i utemiljön. GrÀsmattan har en stor praktisk anvÀndning för mÀnniskor i och med att den kan fungera som en vistelseyta och ge rekreation. DÀremot har den inte samma biologiska och estetiska vÀrden som Àngen har. Detta arbete undersöker om vÀxter med en blomning, som hos Àngen, kan klara den anvÀndning som man har av en bruksgrÀsmatta.
En bruksgrÀsmatta eller en lÄgvÀxande örtmatta behöver bestÄ av arter och sorter som tÄl konkurrens, vinter, klippning och i vissa fall slitage frÄn tramp. TvÄ andra faktorer som Àr mer knutna till platsens lÀge och funktion som salt och översvÀmningstolerans kan Àven vara viktiga för vÀxtvalen.
Klippning innebÀr att vÀxtdelar tas bort frÄn plantor och att de fÄr snittytor dÀr de kapats av.
Finansieringsmöjligheter, inte finansieringssvÄrigheter! : Externfinansiering av nystartade företag
Att finansiera nystartade företag med externt kapital kan vara problematiskt, tvÄ vanliga sÀtt att erhÄlla externt kapital Àr genom banklÄn och riskkapital. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att undersöka vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, Är 2009, hur banker och riskkapitalbolag agerar vid finansiering av nystartade aktiebolag, samt om finanskrisen kan komma att medföra förÀndringar i finansieringsbeslut. UtgÄngspunkten i uppsatsen Àr ett hermeneutiskt synsÀtt samt en kvalitativ metod. Sju intervjuer har gjorts; med tvÄ nystartade aktiebolag, tre banker samt tvÄ riskkapitalbolag.DÄ vi sett till vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, har vi sett att aktiebolag, utöver banklÄn och riskkapital Àven har goda möjligheter att finansieras genom andra externa kÀllor, sÄsom statlig finansiering. Att beviljas banklÄn eller finansieras genom riskkapital anser vi inte vara lika problematiskt som referensramen föreskriver.
Hur kan man fÄ ned dödligheten hos kalvarna i dikobesÀttningarna?
This work is a literature review along with interviews from nine suckler herds. How to reducecalf mortality in the cow herd is the focus of this paper. To get profitability of a herd, it isimportant that you get a live calf per cow and year. Good fertility of the cows thus is veryimportant. During the years 2007 - 2008, approximately 5.5% of all calves born by beef cowsdied and about 8.5% of the calves born by heifers died.