Sökresultat:
49 Uppsatser om Salmon trout - Sida 3 av 4
Om behovet av ett avrinningsområdesanpassat skogsbruk
The Swedish forest have about 100 000 km of watercourses and it?s an important structure in Swedish landscapes and catchments. In some of the watercourses lives spieces like the freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) and brown trout (Salmo trutta) which both are sensitive for inteference from the forestry. The new EU water framework directive has a goal that all surface water will have high or good ecological- and good chemical status at latest by the 22nd December of 2015.
The study has been made in the catchment of Håltjärnsbäcken and it is from a national perspective one of the most valuable streams in Sweden and which also have been included in a LIFE-project. The catchment is situated within the Eco-park of Malingsbo-Kloten and managed by Sveaskog AB.
Havsöringens (Salmo trutta) lekvandring i Själsöån, Gotland.
In this study, the sea trout (Salmo trutta) spawning migration was studied in the river Själsöån, Gotland, to assess the main external factors determining upstream migration and seasonal changes in fish parameters. Additionally population trends were studied by examination of old data. The most important external factors for upstream migration were the air pressure, air temperature and wind direction. No significant difference was found between when males and females migrated upstream. Larger females in better condition started migration earlier than the smaller females in poorer condition.
Lyxprodukter - drog eller nödvändighet?
Syfte: Syftet med denna är uppsats är att undersöka i vilken grad en lyxprodukt kan påverka konsumentens identitet. Kan det gå så långt att behovet av att köpa lyxprodukter blir som en drog? Metod: Med primärdata bestående av intervjuer har vi använt oss av en kvalitativ och en kvantitativ metod. Intervjuerna är baserade på Louis Vuittons administrativt anställda och företagets kunder. Sekundärdatan vi använt oss av består mestadels av artiklar, elektroniska källor och facklitteratur.
Livscykelanalys av sex olika fiskodlingssystem : Fiskens miljöpåverkan för konsumtion i Stockholm
This thesis evaluates the environmental performance of six different fish farming systems. The thesis is part of the network group ?Hållbar fiskförsörjning I Stockholms län? (HFFS) which tries to increase the domestic and regional production of fish in Stockholm and move to a more sustainable supply in the Stockholm county. Two of the chosen systems; pangasius from Vietnam and salmon from Norway are delivering a substantial part of the fish consumed in Stockholm today, although they are very different when it comes to system characteristics. One system, arctic char with conventional feed, is produced in a fairly small scale in the north of Sweden, while the three remaining systems are viewed upon as possible options to supply Stockholm with fish in the future.
Flottledsåterställning i norra Sverige: : effekter på habitatkvalitet och populationstätheter av juvenil öringar (Salmo trutta L.)
In an effort to evaluate the effects of restorations of float ways on population density of stream dwelling fish in relation to the changes in habitat, I studied the physical habitat restored and channalized sites and their population density of brown trout (Salmo trutta L.) in three streams in the municipality of Sorsele.
The differences between the channalized and the restored sites where most noticeable regarding substrate which where generally coarser in the restored sites. The analyses showed that the proportion of habitat that where suitable to the age class 0+ where significantly lower in the restored sites compared to the channalized sites. Regarding age class ?2+, no statistical differences in habitat quality were found.
36 nyanser av torsk : en osteologisk analys av fiskben från Hemmor i Dalbo i När sn på Gotland
The purpose of this paper was to analyze fishbones from the Pitted Ware Culture settlement named Hemmor. in Dalbo, När parish on Gotland. The fishbones are unburnt and derive from one specific culture layer (c:6) in trench one VI:7, and radiocarbon dated to 2600-2300 BC cal.In this paper I wanted to answer these following questions:1. What kind of fish species did they eat in Hemmor?2.
Effekt av parasitinfektion på öringens furagering
Parasiter kan påverka sina värdar på många olika sätt. Flodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera L.) glochidielarver lever inkapslade som parasiter på gälarna hos öring (Salmo trutta L.) i flera månader innan de blir frilevande. Genom experiment i ett strömakvarium har denna studie undersökt hypoteserna att öring med inkapslade gälparasiter tar färre byten, och simmar kortare avstånd när de födosöker än öring utan gälparasiter. Resultaten visade att infekterad öring tog signifikant färre byten/minut än oinfekterad öring både i början och i slutet av en födosöksperiod under vilken individerna konfronterades med tvåhundra poteniella byten. Vilket visar att infekterad öring har en lägre furageringshastighet är oinfekterad öring. Däremot påvisades ingen skillnad mellan öring med och utan parasiter med avseende på antal byten tagna i förhållande till avstånd från bytet. Den lägre furageringshastigheten som påvisades hos de infekterade öringarna tyder på att infektion av flodpärlmusslans larver kan ha negativa effekter på fiskarnas tillväxt, och därmed överlevnad.
Kantzonsvegetationens inverkan på dieten hos öring (Salmo trutta) i en skogsbäck
Effekterna på öringens (Salmo trutta) diet till följd av en avverkning av kantzonsvegetationen har undersökts i ett fältexperiment, där två av de potentiella effekterna av en skogsavverkning simulerades. Fokus låg på de två faktorerna ökad ljusinstrålning och minskat nedfall av terrestra evertebrater. Ökad ljusinstrålning har simulerats med hjälp av montage av lysrör och nedfall av terrestra evertebrater med hjälp av plasttält. Frågeställningarna rör andelen terrester föda i olika behandlingar och årstider, dietskillnader mellan äldre och yngre öringindivider, skillnader i mängden akvatisk föda vid ökad ljusinstrålning samt en taxonomisk översikt av dietens sammansättning. Signifikanta skillnader mellan behandlingarna fanns, där individerna i kontrollbehandlingen åt signifikant mer terrester föda än individer i tältbehandlingen och den kombinerade tält- och ljusbehandlingen.
Kantzonsvegetationens inverkan på dieten hos öring (Salmo trutta) i en skogsbäck
Effekterna på öringens (Salmo trutta) diet till följd av en avverkning av kantzonsvegetationen har undersökts i ett fältexperiment, där två av de potentiella effekterna av en skogsavverkning simulerades. Fokus låg på de två faktorerna ökad ljusinstrålning och minskat nedfall av terrestra evertebrater. Ökad ljusinstrålning har simulerats med hjälp av montage av lysrör och nedfall av terrestra evertebrater med hjälp av plasttält. Frågeställningarna rör andelen terrester föda i olika behandlingar och årstider, dietskillnader mellan äldre och yngre öringindivider, skillnader i mängden akvatisk föda vid ökad ljusinstrålning samt en taxonomisk översikt av dietens sammansättning. Signifikanta skillnader mellan behandlingarna fanns, där individerna i kontrollbehandlingen åt signifikant mer terrester föda än individer i tältbehandlingen och den kombinerade tält- och ljusbehandlingen.
Effekt av habitat på täthetsdynamik mellan stensimpa och ung öring i svenska vattendrag
Öring (Salmo trutta) och stensimpa (Cottus gobio) är två vanligt förekommande arter i Sverige. En fråga som lyfts allt mer frekvent i olika artiklar och publikationer är hur dessa två arter påverkar varandra och vilka faktorer som påverkar denna interaktion. (Gabler & Amundsen 1999, Holmen et al. 2003, Elliot 2006, Hesthagen et al. 2010).
Avledning av öringsmolt (Salmo trutta) från turbinintag
Vattenkraftstationer, med dammar och turbiner, utgör hinder för nedströmsvandrande smolt. Syftet med denna studie var att undersöka turbindödligheten för öringsmolt (Salmo trutta) vid två kraftstationer, de befintliga ytlänsarnas avledningseffekt och om effekten kunde förstärkas genom mörkläggning i form av övertäckning av kraftkanalen med en presenning vid turbinintaget. Utöver detta var avsikten även att undersöka om det fanns något samband mellan smoltgrad och smoltens förmåga att förflytta sig mot havet. I Emån i Småland fångades 46 öringsmolt som radiomärktes och sattes ut vid två kraftstationer och pejlades dagligen i sex veckor. Det var en större dödlighet vid den övre stationen än vid den nedre.
Hur påverkar ålder och fetthalt laxsmoltens utvandring till havet?
AbstractPrevious studies have shown that wild smolt have 2.5-4.5 times higher survival rate than smolt grown in culture and that starved reared smolt behave more like wild born smolt. The purpose of this project was to study whether there are differences in migration patterns and survival during migration to the coast between wild and reared smolt and between different types of reared smolt.In 2009, 25 smolts in three different groups were tagged with acoustic transmitters: Wild Born, conventionally reared 2-year and 1 ?year old smolt. For the 2010 trial there was also added a group of reared 2 ?year old smolt that were starved before release.
Påverkan av tillskott av död ved och reducerat evertebratnedfall på öringens (Salmo trutta L.) diet i en skogsbäck
Det svenska skogsbruket har lett till minskade vedmängder i skogsbäckarna. Detta kan undvikas genom att orörda kantzoner lämnas. Kantzonsvegetatioen har även visats påverka nedfallet av terrestra evertebrater, vilket visats minska andelen terrestra evertebrater i laxfiskars diet. Ofta lämnas dock inga kantzoner. Vedmängden kan återställas genom ett vedtillskott.
Påverkan av tillskott av död ved och reducerat evertebratnedfall på öringens (Salmo trutta L.) diet i en skogsbäck
Det svenska skogsbruket har lett till minskade vedmängder i skogsbäckarna. Detta kan undvikas genom att orörda kantzoner lämnas. Kantzonsvegetatioen har även visats påverka nedfallet av terrestra evertebrater, vilket visats minska andelen terrestra evertebrater i laxfiskars diet. Ofta lämnas dock inga kantzoner. Vedmängden kan återställas genom ett vedtillskott.
Smärtlindring i samband med vaccination av fisk :
Vaccination of fish can be assumed to cause pain. This study was designed to see if we can minimize the suffering of fish following vaccination.
Fishes are cold-blooded animals and thus more primitive than warm-blooded animals. Despite this, many organs, e.g. the nervous system, have the same basic structure as that of other vertebrates. The fibre system for conducting pain is more diffuse than in humans.