Öringens gälar (Salmo trutta) fungerar inte bara som ett andningssystem för fisken utan också som ett fastsättningsställe för flodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera) parasitiska larver. Larverna kallas glochidielarver och när de släpps ifrån modermusslan måste de hitta sin värd relativt snabbt för att inte dö. Om de lyckas hitta sig en öring så fäster de sig på fiskens gälar där de sedan kapslas in av fiskens epitelceller. Glochidielarverna lever sedan där i ca 3-10 månader främst beroende på temperaturen. Eftersom mussellarven är en parasit tar den sin näring och energi ifrån värdfisken.I denna studie undersöktes skillnader mellan låginfekterade och höginfekterade odlade öringar (+0, medelvikt 1,77g +/- 0,11) och hur deras beteende skilde sig åt när det gäller rörlighet och antal fångade byten.

The population of seatrout and salmon are threatened by over-fishing in the sea and loss of spawning and growing habitats caused by logging activities in many swedish rivers. The knowledge of the spawning migration and the habitat use of the seatrouts and salmon are limited. This study analyse the upstream spawning migration of Atlantic salmon and sea-running brown trouts from the lower part of the rivers to their spawning sites in the rivers Vindelälven and Piteälven. A knowledge about the distribution of spawning sites in the rivers will help these fish population in future restoration programs. In the fishladder at Norrfors in the river Umeälven were 29 sea trout and 20 salmon radio tagged and subsequently released and followed during their spawning migration upstream Vindelälven. They were tracked on their position in the river once a week.

Timber floating operations in Scandinavia during the 19th and 20th centuries has contributed to severe negative impacts on riverine ecosystems. Increase in water velocity and lack of stream bed heterogeneity as a result of stream channelization lead to increased bed load transport. Since availability and recruitment of new suitable spawning substrate in Scandinavian watercourses is sparse, spawning habitats for salmonids has become a scarce commodity. Lately, increasingly more attention has been given to the recreation and improvement of brown trout (Salmo trutta) spawning habitats in restoration projects. While much of the research on spawning habitat has been focused on evaluation of the influence that the constructed spawning grounds have on fish populations, few studies have been conducted to evaluate the persistence of these constructions over time. I evaluate erosion of constructed spawning beds as an effect of sediment transport attributable to water discharge.

In Lake Vänern, Sweden, there is an endemic population of Atlantic salmon (Salmo salar L.) that lives its entire life in fresh water. The salmon is hindered from migrating to its natural spawning sites in the northern part of the River Klarälven by nine hydro-electric power plants. None of the hydro-electric power plants have fishways so that salmon migrating upstream or downstream may pass. In the current situation, the upward migrating salmon are caught in a fish trap at the most downstream located power plant in Forshaga. From there, the salmon are driven in a truck, past eight power plants and released a few kilometers upstream of the eighth power plant at Edsforsen.

I Vänern, Sverige, fångades årligen ca 75 ton lax och öring av yrkesfisket, sportfisket och fritidsfisket under 1990-talet och början av 2000-talet. Fångsterna av lax och öring verkar ha sjunkit under de senaste åren men det råder stor osäkerhet över fångstuppskattningar. För en ökad förståelse över smolts mortalitet släpps varje år ett visst antal Carlin-märkta laxar och öringar ut i Vänern och Klarälven. Syftet med studien var att sammanställa och analysera databasen för Carlin-märkt lax och öring i Vänern under åren 1965 till 2005. Målet var att åskådliggöra långsiktiga tendenser över återfångster av Carlin-märkt lax och öring i både Vänern och Klarälven samt bedöma om återfångster varierar beroende på utsättningsplats (Vänern eller Klarälven).

Parasiter kan påverka sina värdar på många olika sätt. Flodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera L.) glochidielarver lever inkapslade som parasiter på gälarna hos öring (Salmo trutta L.) i flera månader innan de blir frilevande. Genom experiment i ett strömakvarium har denna studie undersökt hypoteserna att öring med inkapslade gälparasiter tar färre byten, och simmar kortare avstånd när de födosöker än öring utan gälparasiter. Resultaten visade att infekterad öring tog signifikant färre byten/minut än oinfekterad öring både i början och i slutet av en födosöksperiod under vilken individerna konfronterades med tvåhundra poteniella byten. Vilket visar att infekterad öring har en lägre furageringshastighet är oinfekterad öring. Däremot påvisades ingen skillnad mellan öring med och utan parasiter med avseende på antal byten tagna i förhållande till avstånd från bytet.  Den lägre furageringshastigheten som påvisades hos de infekterade öringarna tyder på att infektion av flodpärlmusslans larver kan ha negativa effekter på fiskarnas tillväxt, och därmed överlevnad.

Atlantlaxen (Salmo salar) har en komplex livscykel. Den lever sitt liv i både i sötvatten och saltvatten och migrationen mellan dessa två är en viktig process för laxens överlevnad. Laxen i Östersjön har minskat kraftigt under de senaste hundra åren och mänsklig påverkan tros ha minskat laxproduktionen med upp till 95 %. För att säkra de kvarvarande laxbeståndens fortlevnad krävs förståelse för vilka faktorer som påverkar överlevnaden hos laxen i de olika stadierna av livscykeln. Under åren 2008-2013 fångades vandrande laxsmolt i Sävarån som mynnar i Bottenviken.

The aim of this present study was to determine and evaluate whether the presence of brooktrout (Salvelinus fontinalis) and sediment load may be a threat against the reproduction anddistribution of freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) in a creek located innorthern Sweden. Freshwater pearl mussel is an endangered species and is dependent ofbrown trout (Salmo trutta) to reproduce. Therefore there are concerns of indirect effects onthe population of pearl mussel by competition between brown trout and brook trout. Ditchesfrom a nearby gravel road have been fixed to lower the sediment load into the creek. I tried toevaluate this action plan.

Parasiter kan påverka sina värdar på många olika sätt. Flodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera L.) glochidielarver lever inkapslade som parasiter på gälarna hos öring (Salmo trutta L.) i flera månader innan de blir frilevande. Genom experiment i ett strömakvarium har denna studie undersökt hypoteserna att öring med inkapslade gälparasiter tar färre byten, och simmar kortare avstånd när de födosöker än öring utan gälparasiter. Resultaten visade att infekterad öring tog signifikant färre byten/minut än oinfekterad öring både i början och i slutet av en födosöksperiod under vilken individerna konfronterades med tvåhundra poteniella byten. Vilket visar att infekterad öring har en lägre furageringshastighet är oinfekterad öring. Däremot påvisades ingen skillnad mellan öring med och utan parasiter med avseende på antal byten tagna i förhållande till avstånd från bytet.  Den lägre furageringshastigheten som påvisades hos de infekterade öringarna tyder på att infektion av flodpärlmusslans larver kan ha negativa effekter på fiskarnas tillväxt, och därmed överlevnad.

Habitat selection of migratory brown trout at the upper reaches of River Vindelälven, wasstudied in September during the pre-spawning period. The fish migrate from down- orupriver lakes for spawning in the river and data was collected by habitat mapping andradio-telemetry. Habitat selection of fish was analysed with preference curves andstatistical modelling, using the physical variables; depth, stream velocity and streambedsubstrate. Preference curves were derived by comparing fish habitat use with their nearbyavailable environment while the statistical modelling aimed to answer three main questions.1) Do the trout have a specific preference of depth, water velocity and streambed substrate?2) Is there any difference in habitat selection between sexes? 3) Is there a shift in habitatselection over time? The preference curves indicated that trout favored water depths of 1-2m, velocity compositions characterized as glides (c.

The background to this work was to see if there was a connection between large woody debris (LWD) and the presence of brown trout in our Swedish forest streams. Previous researches by Degerman et al. (2004) have shown that there is a strong correlation between the amount of dead wood and the presence of brown trout. The goal was then to find a way to restore, maintain and increase the trout habitats by constructing and adding manmade wooden structures that would mimic natural deadwood and its features in flowing water. The inspiration was partially taken from a water restoration program in the Klamath River of northern California, USA.

Öring (Salmo trutta) och stensimpa (Cottus gobio) är två vanligt förekommande arter i Sverige. En fråga som lyfts allt mer frekvent i olika artiklar och publikationer är hur dessa två arter påverkar varandra och vilka faktorer som påverkar denna interaktion. (Gabler & Amundsen 1999, Holmen et al. 2003, Elliot 2006, Hesthagen et al. 2010).

During the 1960´s and 1970´s the number of grey seals in the Baltic Sea was decreasing rapidly, mostly due to hunting and toxic substances like DDT and PCB. When hunting became less intense and toxic substances decreased in the environment the grey seal population started to increase. Today grey seals are found common in the Baltic Sea and have started to become a big treat and a problem to the fishing industry. The grey seal destroys and enters fishing traps and consumes large quantities of the fish that have been caught.The knowledge of the grey seal, like abundance and food preferences, is today limited. It is also important to define the position of the grey seal in the ecosystem in the Baltic Sea and to be able to predict changes that could occur if the population would rapidly decrease or increase.

During the 1960´s and 1970´s the number of grey seals in the Baltic Sea was decreasing rapidly, mostly due to hunting and toxic substances like DDT and PCB. When hunting became less intense and toxic substances decreased in the environment the grey seal population started to increase. Today grey seals are found common in the Baltic Sea and have started to become a big treat and a problem to the fishing industry. The grey seal destroys and enters fishing traps and consumes large quantities of the fish that have been caught.The knowledge of the grey seal, like abundance and food preferences, is today limited. It is also important to define the position of the grey seal in the ecosystem in the Baltic Sea and to be able to predict changes that could occur if the population would rapidly decrease or increase.

During the last two hundred years many wetlands and streams in Sweden have been lowered to provide land for agriculture and forestry. Some of the coastal wetlands and streams probably served as spawning sites for certain species of fish in the Baltic Sea, but the present situation is not well known. As standardized methods to monitor fish in running waters are carried out during late summer or autumn, there is a need for methods to sample spring-spawning fish in these streams.The aim of this study was to survey the lower kilometer stretch of Hammerstaån in Stockholm, to investigate the extent to which the stream is used by spring-spawning fish. Furthermore, the study aims to evaluate a new type of survey fishing gill net called strömöversiktsnät (SÖN). This was done by comparing the catch of fish by SÖN with that of fyke nets.