Bakgrund:Globalt sett har personer över 65 år varit den åldersgrupp som växt snabbast och levnadsåldern bedöms att kontinuerligt stiga, vilket också ökar behovet av adekvata vård- och omsorgsinsatser. Äldres upplevelse av livstillfredsställelse minskar gradvis med stigande ålder. För att effektivt kunna stödja äldre inom detta område är det viktigt att bland vård- och omsorgspersonal öka kunskapen inom detta fenomen. Syfte:Att studera samband mellan upplevelse av livstillfredsställelse i relation till självskattad hälsa och ensamhetskänsla samt i relation till demografiska förhållanden. Metod:En tvärsnittsstudie med hjälp av frågeformulär från The Swedish National study on Aging and Care i Blekinge.

Ett ökat miljömedvetande från samhället har gjort att förutsättningarna för näringslivet har förändrats och miljöfrågorna har blivit allt viktigare. Vid bedömning av företagen väger intressenterna alltmer in informationen som ges om miljön. Intresset för miljöfrågor har bidragit till att företagens redovisning av miljöinformation blivit betydelsefull. Omfattningen av en miljöredovisning varierar och med anledning av denna variation var syftet med vår undersökning att utvärdera omfattning, innehåll och utveckling av miljöredovisning. Denna utvärdering omfattar svenska börsbolag noterade på A-listan 2004-11-18 och har sin utgångspunkt i Fredrik Ljungdahls doktorsavhandling (1999).De teorier vi använde var agentteorin, Positive Accounting Theory, intressent- och legitimitetsteorin.

Bakgrund: Dieter får allt större utrymme i media samtidigt som allt fler följer någon diet.Syfte: Syftet var att undersöka varför vuxna personer i Sverige valt att följa någon form av diet. Vidare undersöktes bland annat socioekonomiska faktorers inverkan på valet av diet.Metod: En webbaserad enkät distribuerades via Facebook där 235 personer deltog genom ett bekvämlighetsurval. Enkäten bestod av 23 slutna frågor. Svaren sammanställdes och analyserades i IBM SPSS Statistics 21.0. Resultaten analyserades med hjälp av Chi-2 test, Mann Whitney U test samt boxplots.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnad i rörelsekontroll av ländryggen mellan personer med ospecifik ländryggssmärta och friska.Metod: Två sjukgymnaster bedömde hur 36 videofilmade försökspersoner (18 personer med ospecifik ländryggssmärta och 18 friska) klarade att utföra de tre testen; stående knälyft, statiskt och dynamiskt utfallssteg. Bedömarna, som var vana att bedöma rörelsekontrolltest, granskade videofilmerna och antalet icke korrekt utförda delmoment av testen antecknades på ett standardiserat protokoll. Analys av skillnader i rörelsekontroll mellan grupperna avseende antalet icke korrekt utförda delmoment beräknades med Mann-Whitney U test. För analys av skillnader mellan grupperna avseende antalet personer med helt korrekt utförda test användes Chi 2-test. Signifikansnivån sattes till p<0.05.Resultat: Ingen signifikant skillnad i rörelsekontroll mellan grupperna påvisades för antalet icke korrekt utförda delmoment för alla test sammantaget (p= 0.15) eller för de tre testen var för sig (stående knälyft p= 0.39, statiskt utfallssteg p= 0.13, dynamiskt utfallssteg p= 0.06).

Psykosrelaterade diagnoser är de mest förekommande diagnoserna bland rättspsykiatriskt vårdade patienter inom den rättspsykiatriska vården. Dessa patienter riskbedöms för framtida våld och i vården ingår riskhanteringsarbete, vilket sker innan patienterna skrivs ut eller överförs till annan vårdform. Syftet med studien var att beskriva dömda rättspsykiatriska patienter med psykosrelaterade diagnoser, vilka lämnat den slutna rättspsykiatriska vården vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall mellan åren 2005-2010. Beskrivningen fokuserades på patienternas riskbedömning för våld med HCR-20, vart patienterna hade skrivits ut eller hade överförts samt deras nya lagföringar. Patienter med och utan psykosrelaterad diagnos jämfördes med varandra.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har i studier kopplats till lindring av psykiska symtom som depression, oro, ångest samt en ökning av självupplevd livskvalitet. Vid insjuknande i psykossjukdom är det vanligt att drabbas av just ångest och depression. Dessa symtom i kombination med biverkningar från läkemedel ökar risken för en mindre hälsosam livsstil och fysisk inaktivitet, vilket kan leda till en ond cirkel och allt sämre fysisk och psykisk hälsa.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det finns några skillnader mellan fysiskt hög- och lågaktiva personer med psykossjukdom avseende livskvalitet samt förekomst av depression och ångest. Syftet med studien var även att undersöka hur deltagarnas motionsvanor ser ut när det befinner sig på en sluten psykiatrisk vårdavdelning.Metod: Föreliggande studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie. En enkät bestående av demografiska frågor, två skalor om fysisk aktivitet, en fråga om motionsform, en ångest- och depressionsskala samt en skala om livskvalitet, delades ut.

Psykosrelaterade diagnoser är de mest förekommande diagnoserna bland rättspsykiatriskt vårdade patienter inom den rättspsykiatriska vården. Dessa patienter riskbedöms för framtida våld och i vården ingår riskhanteringsarbete, vilket sker innan patienterna skrivs ut eller överförs till annan vårdform. Syftet med studien var att beskriva dömda rättspsykiatriska patienter med psykosrelaterade diagnoser, vilka lämnat den slutna rättspsykiatriska vården vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall mellan åren 2005-2010. Beskrivningen fokuserades på patienternas riskbedömning för våld med HCR-20, vart patienterna hade skrivits ut eller hade överförts samt deras nya lagföringar. Patienter med och utan psykosrelaterad diagnos jämfördes med varandra.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste formen av cancer bland män i Sverige. Att få en cancerdiagnos innebär stress för både patienten och dess partner.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka grad av stressreaktioner i form av undvikande beteende och pa?trängande tankar hos patienter med prostatacancer och deras partner. Ytterligare ett syfte var att kvalitetssäkra mätinstrumentets formulering och svarsalternativ.Metod: Arbetet var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkät ?Impact of Event Scale? (IES) samt en enkät utformad enligt ?The Question and Answer Model? (QAM) för att kvalitetssäkra IES.

Bakgrund: Universitet och högskolor har utvecklat kliniska träningscentrum (KTC) där sjuksköterskestudenterna får integrera kliniska och teoretiska kunskaper. Scenarioträningar innebär att ett antal färdigheter läggs samman till ett autentiskt patientfall och färdighetsträning innebär att lära sig tekniken eller handling med upprepningsmöjligheter. Tekniken har utvecklats i takt med att sjukvården blivit allt mer komplex. Syftet: Syftet med denna studie var att jämföra två olika inlärningsmetoder i att koppla en infusion till en perifer venkateter bland sjuksköterskestudenter. Jämförelsen var mellan färdighetsträning och en kombination av färdighetsträning och scenarioträning.

Syftet med föreliggande studie var att med avseende på upplevelser av delaktighet och livstillfedsställelse samt arbetssituation och sjukvårdskonsumtion jämföra två grupper som deltagit respektive inte deltagit i ett Strokescreeningprogram. En strukturerad enkät skickades ut till konsekutivt, retroaktivt utvalda personer. Det inkomna resultatet analyserades med hjälp av Chi2-test, Mann Whitney test, T-test, linjär regressionsanalys och multivariat logistisk regressionsanalys. Några signifikanta skillnader mellan grupperna kunde inte påvisas även om vissa tendenser noterades.Gruppen som deltagit i Strokescreeningprogrammet upplevde en mindre delaktighet i den personliga vården än gruppen som ej deltagit i Strokescreeningprogrammet. De strokedrabbade upplevde en signifikant lägre livstillfredsställelse än en referensgrupp bestående av en normalpopulation svenskar.

Bakgrund: Vanligaste behandlingsformen för bröstcancer är kirurgi, där ibland hela bröstet tas bort (mastektomi). Ibland görs bröstrekonstruktion efter mastektomi. Tidigare studier visar att mastektomi kan ha negativ inverkan på kvinnors livskvalitet och kroppsuppfattning. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor som genomgått mastektomi skattar sin livskvalitet och kroppsuppfattning, samt om samband kan ses mellan dessa. Syftet var även att beskriva om det finns skillnader i livskvalitet och kroppsuppfattning mellan kvinnor som genomgått mastektomi med eller utan bröstrekonstruktion.

Bakgrund Vi ägnar idag mindre tid åt hushållsarbete, där matrelaterade hushållsaktiviteter ingår såsom planering, inköp och matlagning, än för 30 år sedan. Barnfamiljer ägnar mer tid åt hushållsarbete, där matrelaterade hushållsaktiviteter ingår, och har svårare att hinna med allt som behöver göras i vardagen än andra samhällsgrupper. I tidigare studier har fokus inte riktats mot tiden barnfamiljer ägnar åt matrelaterade hushållsaktiviteter, deras matvanor samt socioekonomisk status.Syfte Syftet med studien var att undersöka tidsaspekter i relation till matrelaterade hushållsaktiviteter hos barnfamiljer avseende socioekonomisk status, kostintagets hälsosamhet samt ansvar relaterat till kön.Metod Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av en tidsdagbok och en enkät. Via Familjeliv.se och Facebook.se rekryterades åtta familjer till studien. Datamaterialet analyserades med Mann-Withney-u-test, Kruskal Wallis och Fischer?s exact test.

På de flesta svenska sjukhus har samvård av mor och barn efter förlossning eftersträvats eftersom samvård bland annat främjar amning. I samband med kejsarsnitt och då barnet inte mår väl efter födsel separeras dock ofta mor och barn för en kortare eller längre tid, vilket påverkar amningen negativt. Mödrars tillit till sin förmåga att amma har visat sig ha stor betydelse för om de skall lyckas med amning. Mödrar med låg tillit har en högre risk att sluta amma tidigt än de som har hög tillit. Syftet med studien var att jämföra nyblivna mödrars tillit till sin förmåga att amma då mor och barn vårdas tillsammans respektive vårdas separerade efter förlossning.

Denna kartläggning ingår som en del i ett större forskningsprojekt, Idefics (Identification and prevention of Dietary and Lifestyle?induced Health Effects in Children and Infants) som har tagits fram för att förebygga övervikt och fetma bland barn mellan 2?4? och 6?8 år i Europa. Syftet med vår kartläggning är att utifrån ett stickprov bestående av 100 barn ur Idefics population kartlägga livsmedelsintag. Detta som underlag för deras kommande intervention där två av nyckelbudskapen är att öka konsumtionen av vatten samt frukt och grönsaker. Även skillnader i livsmedelsintag mellan interventions? och kontrollgrupp, flickor och pojkar samt förskole? och skolbarn studeras.

Bakgrund. Forskning har visat att få barn, vuxna och ungdomar når rekommendationerna gällande frukt- och grönsaksintag, fysisk aktivitet, skärmtid och regelbunden måltidsordning. I Sverige finns inga rekommendationer för skärmtid men i Kanada rekommenderas skärmtiden till max två timmar per dag. Forskning har visat tendenser till att skärmtiden ökar, samt att fysisk aktivitet och frukt- och grönsaksintaget minskar med stigande ålder.Syfte. Syftet med studien var att undersöka graden av fysisk aktivitet, skärmtid, måltidsordning och intaget av frukt och grönsaker hos gymnasieelever i Umeå.Metod.