I denna uppsats appliceras Vinay och Darbelnets indirekta (oblique) och prosodiskaöversättningstekniker i något modifierad form på det första kapitlet av BirgittaHammars (1953) och Klas Östergrens (1987) respektive översättningar av J. D. SalingersThe Catcher in the Rye. Målet är att komma fram till vilken förklaringsförmågaVinay och Darbelnets översättningsmetodologi har, samt hur deras översättningsteknikerfaktiskt används i en litterär översättning.En analys av fördelningen av översättningstekniker mellan de bägge översättningarnavisar en förvånansvärt likartad fördelning. Översättarna har i de flesta fallanvänt samma översättningsteknik för samma översättningsproblem.

I det här arbetet tillämpas Vinay och Darbelnets indirekta metoder på BirgittaHammars (1963) respektive Mats Zetterbergs (2010) översättningar av J.D.Salingers novell Uncle Wiggily in Connecticut. Syftet är att se vilka av metodernasom används i översättningarna av novellens dialog, och i vilken utsträckning somdet här görs, samt bakomliggande motiv. En djupare studie av metoderna avser attkartlägga vilken av översättningarna som är mest trogen förlagan enligthögprestigöversättningens norm. Utöver Vinay och Darbelnets metoder undersöksäven förekomsten av semantiska tillägg, explicitgörande, semantiska utelämningaroch implicitgörande enligt Rune Ingos kategorisering.Resultatet visar att Zetterberg i högre grad än Hammar har använt sig av indirektametoder, vilket lett till mindre trohet mot originalet. Han har även gjort ett störreantal semantiska tillägg och explicitgörande, vilket resulterat i en mer pratig ochordrik stil..

I processen att bli vuxen genomgår varje individ den ofta stormiga tonårstiden. Denna komplexa period medför att tonåringen successivt frigör sig från såväl barndom som vuxenliv. Genom att granska hur en sådan frigörelse skildras kan vi lära oss mer om hur tonåringen och dess frigörelse fungerar. Syftet med undersökningen har därför varit att undersöka de tonåriga huvudkaraktärernas frigörelse i ungdomsromanerna Räddaren i nöden av J.D. Salinger, En tid för allting av Tamara Bach, och Punkindustriell hårdrockare med attityd av Louise Halvardsson. Undersökningens forskningsbakgrund berör framför allt teorier inom utvecklings- och ungdomspsykologin, samt belyser tonårstiden utifrån några kulturella aspekter.

I processen att bli vuxen genomgår varje individ den ofta stormiga tonårstiden. Denna komplexa period medför att tonåringen successivt frigör sig från såväl barndom som vuxenliv. Genom att granska hur en sådan frigörelse skildras kan vi lära oss mer om hur tonåringen och dess frigörelse fungerar. Syftet med undersökningen har därför varit att undersöka de tonåriga huvudkaraktärernas frigörelse i ungdomsromanerna Räddaren i nöden av J.D. Salinger, En tid för allting av Tamara Bach, och Punkindustriell hårdrockare med attityd av Louise Halvardsson. Undersökningens forskningsbakgrund berör framför allt teorier inom utvecklings- och ungdomspsykologin, samt belyser tonårstiden utifrån några kulturella aspekter.