Bakgrund: Amputation innebär att en kroppsdel eller en del av ett organ kirurgiskt avlägsnas. I Sverige utförs årligen cirka 3500 amputationer. De vanligaste orsakerna är kärlsjukdom, trauma, tumörer eller utvecklingsrubbning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med amputerade extremiteter upplever sitt dagliga liv. Metod: En litteraturstudie som består av tio vetenskapliga artiklar. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL, PubMED och PsycINFO. Kvalitetsbedömning genomfördes med en granskningsmall för kvalitativa artiklar. Resultat: De amputerade upplevde förlorad självständighet och negativ förändring i deras kroppsbild.

AbstraktRöntgen är ett område där man ställer frågan om processen skulle kunna automatiseras för att göra den enklare för sjuksköterskor. På så sätt ökar antalet patienter som kan röntgas eftersom det skulle gå snabbare. Med hjälp av datorseende och en servostyrd röntgenkamera kan man förverkliga delar av dessa drömmar genom att låta röntgenkameran själv justera sig efter en patient och även flyttas till en vald kroppsdel.Här undersöks och testas open-source biblioteket OpenCV. En prototyp på ett automatiskt system tas fram med syftet att testa OpenCVs funktionalitet och besvara ett antal frågor:Hur kan röntgen automatiseras genom användning av open-source programvarubibliotek med inriktning på bildbehandling?Vilka för ? och nackdelar kan användandet av ett datorseendebibliotek vara?Kan man med dagens teknik utveckla en automatisk lösning som kan göras till en kommersiell produkt?.

Högerhänta och vänsterhänta försökspersoner utsattes för, och fick bedöma skillnad i tonhöjd hos, ett antal tonpar i vilka den ena tonen saknade grundfrekvens. Undersökningens ändamål var att söka verifiera hypotesen: "Vid perception av komplexa toner med saknad grundfrekvens, uppvisar flertalet vänsterhänta människor asymmetri i mindre utsträckning än vad högerhänta människor gör". Emellertid kunde inte hypotesen vare sig verifieras eller falsifieras, eftersom för få försökspersoner kunde uppbringas..

Syftet med vårt examensarbete var att få ökad förståelse för barns uppfattningar och tankar kring att skriva och läsa. Det tillvägagångssätt vi valde var en kvalitativ undersökning i form av barnintervjuer. Sammanlagt har 10 stycken 6-åringar och 10 stycken 8-åringar intervjuats.Resultatet av vår studie visar på att barns uppfattningar om skriftspråket ofta kopplas till situationer i vardagslivet, skolaktiviteter såsom matematik, framtids- och arbetsrelaterade behov och att de övar själva. Det framkommer även att barnen skriver till sina bilder och att motivationen varierar beroende på den kunskap de besitter, där de äldre kunnigare barnen ofta uttrycker att de har mer drivkraft. Vi har också i vårt resultat kommit fram till att barnen inte blir lästa för i den utsträckning, som utifrån oss och vårt bakgrundskapitel, vore önskvärt.

Den vanligaste orsaken till amputation är cirkulationsstörningar som vanligtvis orsakas av diabetes. Förlust av kroppsdel kan vara förödande och kräver en förmåga att anpassa sig till den nya situationen. Syftet med studien var att belysa de svårigheter en amputerad person kan utsättas för samt hur dessa svårigheter hanteras. Metoden var litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån manifest innehållsanalys. Resultatet visade att en förändrad kropp medför känslomässiga, fysiska och sociala svårigheter som påverkade känslan av helhet efter en amputation.

Den vanligaste orsaken till amputation är cirkulationsstörningar som vanligtvis orsakas av diabetes. Förlust av kroppsdel kan vara förödande och kräver en förmåga att anpassa sig till den nya situationen. Syftet med studien var att belysa de svårigheter en amputerad person kan utsättas för samt hur dessa svårigheter hanteras. Metoden var litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån manifest innehållsanalys. Resultatet visade att en förändrad kropp medför känslomässiga, fysiska och sociala svårigheter som påverkade känslan av helhet efter en amputation.

Syftet med detta arbete var att beskriva personers upplevelse av att leva som amputerad, med fokus på smärta och protesanvändning. Studien har baserats på sju vetenskapliga artiklar, som har analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analyseringsarbetet gjordes utifrån två frågeställningar: Upplevelsen av att leva med fantomsmärta och Amputerade personers upplevelse av att använda protes. Dessa två frågeställningar resulterade i vardera tre kategorier: Att vara tvungen att stå ut med fantomsmärtan och dess variationer, Att begränsas i det dagliga livet efter amputation, Att vilja ha mer information om fantomsmärtan av omvårdnadspersonal istället för av andra personer som genomgått amputation, Att känna sig osäker på protesen och vilja påverka dess utformning, Att känna en förändring och begränsning av protes- användningen, men med tiden bli medveten om den och anpassa sig samt Att uppleva protesens passform och utseende som viktigt. Studien visar att det är en stor förändring att genomgå en amputation, både fysiskt och psykiskt.

Acceptans till förlorad kroppsdel samt påbörjad protesanvändning kan upplevas som en svårighet. Omställningen påverkar individen kroppsligt, socialt och psykiskt. Den kroppsliga förändringen står i ständig fokus eftersom den upplevda känslan av kroppen förändras. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att bära arm- och benprotes efter amputation. Studien är en systematisk litteraturöversikt där 11 artiklar med kvalitativ design granskats och analyserats.

Kvinnors sätt att se på sig själv påverkas av sättet de lever. Bröst är inte bara en kroppsdel för kvinnor utan förknippas med kvinnans feminina identitet, moderskap, kvinnlighet och sexualitet. Att förlora ett bröst kan bli ett trauma och synen på deras kropp kan ändras. Vårdteam behöver tillhandahålla information och rådgivning som kan hjälpa kvinnor vad gäller deras tankar om sig själva och deras inre skönhet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi.

Acceptans till förlorad kroppsdel samt påbörjad protesanvändning kan upplevas som en svårighet. Omställningen påverkar individen kroppsligt, socialt och psykiskt. Den kroppsliga förändringen står i ständig fokus eftersom den upplevda känslan av kroppen förändras. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att bära arm- och benprotes efter amputation. Studien är en systematisk litteraturöversikt där 11 artiklar med kvalitativ design granskats och analyserats.

Denna undersökning är baserad på en fallstudie på en idrottsprofilerad förskola. Metoden vi valde att använda oss av under arbetes gång var fallstudie. Denna fallstudie genomfördes med hjälp av intervjuer med personal, rektor och ansvarig på barn och utbildningsnämnden. Även observationer gjordes. Bakgrunden till studien grundades sig i att vi såg att allt fler förskolor valde att profilera sig.

Litteraturstudie som avser att belysa patientupplevelser under väntetid på sjukhus. Denna tid av väntan på sjukhus upplevs av patienterna som en frustrerande och orosfylld tidsperiod som präglas av ovisshet över vad som skall hända och när, vilket placerar patienten i ett tillstånd som kan beskrivas som limbo. Sjuksköterskan har en central roll i interaktionen med patienten och bör vara väl insatt i vad väntan betyder för att förmå ge god omvårdnad samt lindra frustration och oro. Hos patienter med saknad interaktion under väntetiden upplevs väntan mer negativt än om de fått tydlig information om vad som skall hända och när. En ökad förståelse och mer kunskap kring patienters upplevelser av väntan kan hjälpa sjuksköterskan att skapa en större handlingsberedskap och på så sätt höja vårdkvalitén.

Denna undersökning är baserad på en fallstudie på en idrottsprofilerad förskola. Metoden vi valde att använda oss av under arbetes gång var fallstudie. Denna fallstudie genomfördes med hjälp av intervjuer med personal, rektor och ansvarig på barn och utbildningsnämnden. Även observationer gjordes. Bakgrunden till studien grundades sig i att vi såg att allt fler förskolor valde att profilera sig.

Beröring är ett universellt sätt att kommunicera på och ettnaturligt och medfött beteende. Beröring inom omvårdnadinnehåller fysiska, emotionella, sociala och spirituelladimensioner, vilket kan ses som ett holistiskt synsätt. Syftetmed studien var att belysa patienters upplevelser av beröringinom canceromvårdnad och palliativ omvårdnad. Studiengenomfördes som en litteraturstudie där 11 artiklaranalyserades. Resultatet visade att beröring huvudsakligenledde till ökat välbefinnande och förbättrad livskvalitet.Patienter upplevde att de kände sig bekräftade som en helmänniska och inte enbart som en sjuk kroppsdel.

Vid högvolymsproduktion av konsumentelektronik är testtid, mätnogrannhet och fabriksgolvsutrymme synonymt med kostnader. Detta har gjort att man på sektionen Test Engineering vid Ericsson Mobile Communications fabrik i Linköping tagit fram ett testkoncept, kallat Pelle-konceptet, där datorkraft och mätutrustning flyttas in i små utrymmessnåla testfixturer anpassade för både robotiserade produktionslinor och manuella. Det nya testkonceptet saknade på våren 1998 ett generellt mät- och stimulikort för mobiltelefoner vilket specificerades och konstruerades  under sommren och hösten 1998 av författaren och Stefan Lantz. I rapporten beskrivs arbetet med att specificera kortets funktionsblock samt detaljkonstruktion av de funktionsblock som författaren ansvarat för. Rapporten ger även en inblick i designarbetet och dess svårigheter för ett mät- och stimulikort med många olika funktionsblock på en mycket begränsad yta, samt de problem som uppstår i många projekt till följd av förändrade krav, missupfattningar, kommunikationsmissar och saknad dokumentation..