Sökresultat:
178 Uppsatser om Sakkunniga biträden - Sida 2 av 12
Urban dagvattenhantering med regntrÀdgÄrdar : gestaltningsförslag för GÄrdsgatan i Norra DjurgÄrdsstaden
I Stockholm pÄgÄr i dagslÀget ett stadsutvecklingsprojekt som kallas Norra DjurgÄrdsstaden, dÀr visionen Àr att skapa en hÄllbar och klimatanpassad stadsdel i vÀrldsklass. Stockholms stad har valt att bland annat arbeta med olika former av ekologisk dagvattenhantering i projektet, dÀr en av dessa former Àr regntrÀdgÄrdar. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att ta fram ett gestaltningsförslag för hur dagvattenhanteringen kan lösas med hjÀlp av regntrÀdgÄrdar lÀngs en planerad gata i Norra DjurgÄrdsstaden. Gestaltningsförslaget baseras pÄ underlag av landskapsarkitektkontoret URBIO, som har erfarenhet av att arbeta med regntrÀdgÄrdar. VÀxter och vÀxtbÀddsmaterial
Àr huvudsakligen valda utifrÄn rÄd frÄn sakkunniga.
För att fÄ förstÄelse för regntrÀdgÄrdens funktion och uppbyggnad gjordes en litteraturstudie i arbetets inledande fas.
Fritidssko för uthyrning
Vi konsumerar mer och mer. Samtidigt debatteras det kring hur vi ska bekÀmpa klimathot och leva en mer hÄllbar livsstil. För mig som snart fÀrdig industridesigner kÀndes det intressant och utmanande att ge sig pÄ nÄgot sÄ motsÀgelsefullt som att se hur eller om jag kunde ta fram en produkt som skulle kunna leda till ett minskat köpbeteende.Kandidatexamensarbetet pÄ 15 poÀng har resulterat i ett designförslag pÄ en skridsko speciellt lÀmpad för uthyrning. Resultatet Àr baserat pÄ intervjuer med sakkunniga, skridskoÄkare och potentiella anvÀndare. Arbetet avgrÀnsades till att fokusera pÄ den tÀnkta brukarens upplevelse av produkten varpÄ mycket att formgivingen baserades kring hur en handfull valda produktvÀrden bÀst skulle kommuniceras..
Substansrabatt eller premie i fastighetsbolag - En studie av effekterna av IAS 40
I en effektiv marknad Àr företag vÀrda vad marknaden Àr beredd att betala. Fastighetsbranschen har under en lÀngre tid prÀglats av att aktien handlas till ett lÀgre vÀrde Àn bolagets totala fastighetstillgÄngar, detta kallas för att aktien handlas med substansrabatt. I takt med rÀntans nedgÄng har aktiekursen ökat. Den senaste tiden har fastighetsbolagens aktier ökat markant i vÀrde, rÀntan har varit en bidragande orsak. Vi kommer i uppsatsen att lÀgga fokus pÄ de nya redovisningsstandarder frÄn IASB.
FörvÀntningarna pÄ en systemvetare efter studierna : En undersökning kring samspelet mellan arbetsgivare, traineeprogram och utbildningen systemvetenskap
MÄnga mÀnniskor lider av kognitiva funktionsnedsÀttningar. Det kan försÀmraförmÄgan att anvÀnda teknik och leda till att mÀnniskor gÄr miste om mÄnga verktyg och funktionersom andra tar för givet. Att ta hÀnsyn till kognitiva funktionsnedsÀttningar i utvecklingen avmobilapplikationer Àr utmanande dÄ vissa grÀnssnitt och funktioner kan upplevas som för kompliceradeeller ostrukturerade. I denna uppsats presenteras designmönster som kan bidra till en inkluderandedesign enligt konceptet Design för alla. Design för alla innebÀr design som möjliggör anvÀndande föralla mÀnniskor.
Vem Àr jag?: att hitta den dubbla identiteten
Syftet med vÄrt examensarbete var att ta reda pÄ hur lÀrare kan stÀrka identiteten hos elever med utlÀndsk bakgrund. VÄr undersökning har sammanstÀllts i en litteraturstudie dÀr vi valt att fokusera pÄ vad sakkunniga i Àmnet anser. Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att en positiv instÀllning Àr grunden för att eleverna ska vÄga vara stolta över och visa sin utlÀndska identitet. I arbetet framkom det att en dubbel identitet Àr att föredra dÄ eleven behÄller sin gamla identitet, samtidigt som eleven utvecklar en ny. Dessa tvÄ bildar tillsammans elevens identitet.
Kommunikationens roll inom den kommunala revisionen : En fallstudie inom Stockholms stad
Kommunal revision har en viktig funktion dÄ den fungerar som medborgarnas demokratiska kontrollverktyg. Revision Àr att objektivt granska, bedöma och uttala sig om organisationens redovisning och förvaltning. Det finns indikationer pÄ att de rapporter som den kommunala revisionen producerar i vissa fall inte behandlas pÄ ett lÀmpligt sÀtt av fullmÀktige, styrelser och nÀmnder inom kommunerna. Detta kan leda till att de anmÀrkningar som görs i revisionsrapporterna inte ges tillrÀcklig uppmÀrksamhet. Detta kan i sin tur leda till att syftet med den kommunala revisionen inte uppfylls.
Mobilapplikationsutveckling för mÀnniskor med kognitiv funktionsnedsÀttning
MÄnga mÀnniskor lider av kognitiva funktionsnedsÀttningar. Det kan försÀmraförmÄgan att anvÀnda teknik och leda till att mÀnniskor gÄr miste om mÄnga verktyg och funktionersom andra tar för givet. Att ta hÀnsyn till kognitiva funktionsnedsÀttningar i utvecklingen avmobilapplikationer Àr utmanande dÄ vissa grÀnssnitt och funktioner kan upplevas som för kompliceradeeller ostrukturerade. I denna uppsats presenteras designmönster som kan bidra till en inkluderandedesign enligt konceptet Design för alla. Design för alla innebÀr design som möjliggör anvÀndande föralla mÀnniskor.
VÀrdering och redovisning till verkligt vÀrde av finansiella instrument : en studie av IAS 39 och SFAS 157
Bakgrund och problem: Som ett steg i konvergeringsprocessen med FASB startade IASB Är2006 ett projekt med syfte att skapa en enhetlig standard för vÀrdering till verkligt vÀrde i helaIFRS. I den inledande fasen av projektet utformades ett discussion paper, dÀr denamerikanska motsvarigheten för vÀrdering till verkligt vÀrde, SFAS 157, anvÀndes somutgÄngspunkt. En av de standarder som i hög grad innefattar vÀrdering till verkligt vÀrde ochsÄledes berörs i stor utstrÀckning av projektet Àr IAS 39, redovisning och vÀrdering avfinansiella instrument. VÀrdering av finansiella instrument Àr ett komplext och vidaomdebatterat omrÄde vilket har uppmÀrksammats speciellt under finanskrisen dÄ mycketkritik har riktats mot SFAS 157. Definitionerna av verkligt vÀrde skiljer sig i dagslÀget mellanSFAS 157 och IAS 39 och organisationer runt om i vÀrlden har stÀllt sig kritiska till en direkttillÀmpning av den amerikanska definitionen eftersom den anses vara för marknadsbaserad.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur den praktiska redovisningen enligt IAS 39 kantÀnkas pÄverkas om IASB inför vÀrderingsmetoderna i SFAS 157, samt beskriva vilkauppfattningar sakkunniga har kring dagens sÀtt att vÀrdera till verkligt vÀrde samt hur dessastÀmmer överens med definitionen och vÀrderingsmetoderna i IAS 39 och SFAS 157.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har anvÀnts dÀr fem intervjuer har utförts för attsamla in studiens empiriska material.
Kommunal revision - En fallstudie av gransknings- och prövningsprocessen i tre kommuner
Uppsatsens syfte Àr att redogöra för kommunal revision i tre svenska kommuner med tyngdpunkt pÄ gransknings- och prövningsprocessen. Vi ska jÀmföra processerna mellan dessa tre kommuner samt diskutera för- och nackdelar med att ha eget revisionskontor eller att anlita externt sakkunniga. Vi har anvÀnt oss av ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt och en kvalitativ metod. Empirin bestÄr av sex personliga intervjuer med en förtroendevald revisor och ett sakkunnigt bitrÀde, frÄn tre olika kommuner. Respondenternas uttalande om gransknings- och prövningsprocessen presenteras kommunvis.
En alternativ pÄföljd : En tanke kring pÄföljdsvalet för grovt rattfylleri
Varje dag kör ungefÀr 16 000 personer rattfulla och varje Är tar rattfylleriet runt 150 personers liv. PÄföljderna för detta brott Àr enligt mig vÀrda att diskutera. Rattfylleribrottet Àr komplicerat pÄ det sÀtt att det ofta ligger ett missbruk bakom. Hur ser dÄ pÄföljderna ut för det grova rattfylleriet och gÄr det att skapa en bÀttre pÄföljd? Den frÄgan stÀllde jag mig viket ledde till att jag skrev ett eget pÄföljdsalternativ.
En studie kring den svaga responsen av regelverket K2
De senare Ären har det skett stora förÀndringar inom redovisningsomrÄdet, bÄde nationellt och internationellt, dÀrav har det varit viktigt att försöka harmonisera redovisningen. I Sverige fick BokföringsnÀmnden i uppdrag att bÄde skapa förenklingar för de mindre bolagen samt att samla regelverken pÄ ett stÀlle, vilket blev inledningen pÄ K-projekten.BokföringsnÀmndens arbete med K2 har blivit ett omdebatterat Àmne. Det nya regelverket berör de flesta av Sveriges företag, dÄ nÀstan 90 procent per definition skulle kunna tillÀmpa K2. Den 31/12 2008 var det första gÄngen som mindre privata aktiebolag kunde anvÀnda sig av det nya regelverket K2, som skulle vara ett mer förenklat regelverk. Undersökningar visar dock pÄ att det nÀstintill inte var nÄgra företag som frivilligt valde att gÄ över till K2.Syftet med vÄr uppsats Àr att genom intervjuer med sakkunniga inom redovisningsomrÄdet, identifiera och analysera deras syn angÄende orsakerna kring den svaga responsen av regelverket K2.
Explorativ temporal visual space management för beslutsunderlag
Denna rapport beskriver VisMT 2. VisMT 2 Àr en programvara som utvecklats som ett examensarbete av Daniel Peterson vid Linköpings Universitet i samarbete med organisationen NVIS (Norrköpings Visualiserings och Interaktionsstudio).MÄlsÀttningen för VisMT 2 var att skapa en enkel och kraftfull mjukvara som pÄ ett innovativt sÀtt synliggör resultat och prestanda för butiker i detaljhandelskedjor. Vidare sattes mÄlet att programmet skulle grunda sig i ett explorativt grÀnssnitt dÀr anvÀndaren kan undersöka butiksrelaterade data i bÄde spatial och temporalplanet.Programmet gavs ett grÀnssnitt med sammanlÀnkade vyer. Interaktion i en vy ger Äterkopplingar för relaterade data i en annan vy i realtid.Programmet utvecklades i C# .NET och anvÀnder Managed DirectX för att generera 3D-grafik. Det slutgiltiga resultatet uppfyller vÀl den mÄlsÀttning som skapades vid projektets inledning.
Oberoende Revision : -Etik och Integritet
Rubrik: Oberoende Revision ? Etik och integritetProblem:Vilka olika influenser styr kontrollen av oberoendet i Sverige?Syfte:Att skapa förstÄelse för stora revisionsbyrÄers etiska miljö samt hur de organiserar sina kvalitetssÀkringssystem för att upprÀtthÄlla sitt oberoende.Studiens utgÄngspunkter:Vi har valt att anvÀnda oss av bÄde vetenskapliga teorier, lagstiftning samt praxis för att kunna besvara ovanstÄende frÄgestÀllningar.Metod:Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har val intervjua sakkunniga personer inom olika aktuella omrÄden. Intervjuerna har skett bÄde i form av personliga möten med respondenterna.Vi har valt att inte jÀmföra byrÄerna mot varandra utan se pÄ de var för sig hur de har utvecklat sina kvalitetssÀkringssystem.Slutsatser:VÄra huvudsakliga slutsatser Àr att de undersökta byrÄerna har varit duktiga att ta vara pÄ de friheter som revisionslagen har gett dem att utveckla egna kvalitetssÀkringssystem..
Utombordsmotor med miljöprofil
Denna rapport redogör för ett kandidatexamensprojekt 15 p i industridesign pÄ Konstfack University College of Arts Crafts and Design. Projektet Àr ett gestaltningsprojekt som behandlar ett koncept om en ny utombordsmotor för privat bruk. Jag har under projektets gÄng identifierat ett antal vÀrdeord frÄn anvÀndare och en position pÄ marknaden som har resulterat i en utombordsmotor med en tydlig miljlöprofil.AnvÀndaren och mÄlgruppen för denna utombordsmotor har ett aktivt bÄtliv som krÀverstor flexibilitet av motorn.Konceptutvecklingen och dÄ frÀmst tekniska detaljer har arbetats fram i samarbete med sakkunniga inom förbrÀnningsteknik pÄ KTH. Resultatet Àr en hybridmotor som gÄr pÄ el-drift i lÄga hastigheter och förbrÀnningsmotor i högre hastigheter.Stor fokus har lagts pÄ gestaltningen i en process som har innefattat bÄde tvÄdimensionellt skissarbete och tredimensionellt modellarbete. Formen strÀvar efter att uttrycka ett hybridkoncept innehÄllande tvÄ motorer.
Redovisning av FoU-utgifter : Val av regelverk för mindre onoterade aktiebolag
Titel: Redovisning av FoU-utgifter ? val av regelverk för mindre onoterade aktiebolagNivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomiFörfattare: Adam Bergman och Alexandra HellströmHandledare: Arne FagerströmBitr. Handledare: Annika LakeDatum: 2014-05-26Bakgrund: Under 2000-talet har svensk redovisning genomgÄtt en stor förÀndring, och BokföringsnÀmnden (BFN) har varit ett drivande organ i denna frÄga. BFN beslutade 2004 att inleda ett projekt för att Àndra inriktning pÄ sitt normgivningsarbete, och projektet har de valt att kalla för kategoriseringsprojektet (eller förkortat, K-projektet). Mindre onoterade aktiebolag blir rekommenderade K2-regelverket, dock fÄr inte utgifter för immateriella tillgÄngar aktiveras som en tillgÄng i balansrÀkningen inom detta regelverk.