Läsning av barnlitteratur anses i den svenska läroplanen vara en viktig del av undervisningen då den kan bidra till personlighetsutveckling, kulturell förståelse och motivation till vidare läsning. Att lära sig läsa är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig skönlitteraturen. Ett sätt är genom läsinlärningsmetoden whole language som med hjälp av kiwiböckerna fått genomslag i flera svenska skolor. Kiwimaterialet är ämnat för att skapa läsförståelse samt läsintresse och är baserat på småböcker från Nya Zeeland. Då både val av läsinlärningsmetod och barnlitteratur är viktiga delar i elevers läsutveckling, väcktes en undran om det går att sammanföra traditionell barnlitteraturläsning med kiwiböckernas systematiska upplägg och färdiga bokmaterial.

Vår projektredogörelse är baserad på hur man gör en faktabaserad sagobok för barn. Syftet med att göra en barnbok är att sätta sig in de estetiska och kunskapsmässiga processerna. Boken är tänkt att fungera som både tyst- och högläsningsbok, men ska även kunna ligga som grund och vara en inspirationskälla för ett temaarbete om planeter. Inför projektet har vi läst litteratur om hur barnböcker/sagor är uppbyggda och fakta om planeterna. Sedan gjorde vi vår bok utifrån vad vi läst, egna erfarenheter och framförallt egen fantasi. Efter en intensiv arbetsprocess blev resultatet en bok som kan klassificeras som både barnbok och sagobok..

Syftet med vår rapport är att undersöka barnlitteraturen som ett specialpedagogiskt verktyg. Vi lyfter barnlitteraturens möjligheter och vi vill bidra med ett specialpedagogiskt verktyg. Vi har producerat en bilderbok som riktar sig främst till barn i koncentrationssvårigheter i åldrarna 3 till 5år. Barnboken syftar till att stärka barns självkänsla och identitetsutveckling samt att skapa förståelse och igenkänning hos barn i behov av särskilt stöd. Berättelsen i vår barnbok handlar om fyra karaktärer, alla med olika egenskaper som kan relateras till olika typer av koncentrationssvårigheter, där var och en av egenskaperna framställs som något positivt och som har ett värde i sig.

With this paper the aim is to find out whether there are any differences in how five students from the north part of Africa structures their tales in comparison with the Nordic tale "The emperor?s new clothes". The purpose is to look at how the genre pedagogy can be said to relate to these differences. What happens to the "deviant" structures?Based on literature and research on the subject, I have concluded that there are certain patterns of how a tale "should" be structured based on Western standards.

Article 4.1(h) in the Rome I regulation establishes which law that will be applicable on contracts concerning financial instruments concluded in multilateral systems. The main problem is that most contracts concluded within these systems have standard clauses which contain a clause on the applicable law. If this is the case, Article 3.1 in the Rome I Regulation is applicable instead. This problem makes it difficult to find a need for article 4.1(h) if it will only be applicable in exceptional cases. However, the legal position on this matter is still unclear since the Rome I Regulation has just been put into force.

I denna uppsats har vi undersökt pedagogers erfarenheter gällande arbetet med TSS i förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur TSS används i förskolorna och om det är en metod som passar alla barn, utifrån syftet och undersökningsgruppen föll metodvalet på den kvalitativa intervjun. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade goda erfarenheter inom arbetet med TSS. Metoden används dagligen men främst under samlingar och vid matsituationerna. Ett gemensamt mönster hos pedagogerna är att bild, rim, ramsor, sagor och sång används som hjälpmedel i arbetet med TSS.

Förskolans verksamhet skall främja lek och kreativitet, stimulera fantasi, inlevelse och kommunikation med hjälp av bl.a. drama, musik och rörelse. Syftet med undersökningen är att belysa hur temaarbete med berättade och dramatiserade folksagor påverkar sju barns lek i förskolan med tillgänglig rekvisita. Studien är kvalitativ och har genomförts med berättande/dramatisering av två folksagor, observationer och videodokumentation av lek och intervjuer med barnen Studien genomfördes i en barngrupp med sju barn mellan fyra till fem år. Båda sagorna vi valde att presentera för barngruppen genom berättande och dramatisering har använts i leken.

Uppsatsen undersöker hur Olofs inre utveckling i Romanen om Olof från 1934-1937 av Eyvind Johnson kan läsas med hjälp av sagorna. I uppsatsens första del ges en beskrivning av syfte och frågeställning, metod och en översikt av tidigare tolkningar av sagorna i Romanen om Olof. Metoden utgår ifrån Jungs arketyp- och individuationsbegrepp. I uppsatsens andra del görs en tolkning utav sagorna med hjälp av Jungs arketyper, vilka sedan sätts i samband med Olofs individuationsprocess. .

 Detta är en litteraturstudie som syftar till att synliggöra hur modern teknik så som mobiltelefoner och olika datorer gestaltas i bilderböcker i relation till hur teknik används i verkligheten. Flertalet bilderböckers olika sätt att skildra denna moderna teknik, i person och miljöskildring och som verktyg för fantastiska portar mellan olika världar analyseras och diskuteras utifrån hur användandet ser ut i verkligheten i dagens samhälle. Materialet består av åtta svenska bilderböcker utgivna år 1998 och senare. .

Syftet är att se om det finns något samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och matematik i årskurs 4-6 samt att se i vilket sammanhang de eventuella problemen synliggörs. Arbetets resultat grundar sig i matematiktester som är konstruerade utifrån frågeställningen ?Vad är det inom matematikämnet elever med läs- och skrivsvårigheter kan få svårigheter med??. Resultatet visar att läs- och skrivsvaga elever i vissa fall kan ha brister inom matematikens problemlösningsområden och även inom algoritmområdet. Elever med läs- och skrivsvårigheter brister i dessa matematikdelar på grund av brister i läsflytet, svårigheter med begreppsförståelse, komprimerat språk och brister i korttidsminnet..

I uppsatsen analyseras den arabiska översättningen av Bröderna Lejonhjärta, tillsammans med den engelska från vilken den arabiska är översatt. Resultatet visar att stilnivån är högre i den arabiska texten, vilket är vanligt vid översättning av barnlitteratur till många språk. Vissa förändringar av betydelsen har skett vid översättningen. Intressant att nämna är översättningarna av saga och äventyr, som fått diverse heroiska och svulstiga översättningar. Analysen visar också att det faktum att översättningen är gjord via ett tredje språk har påverkat översättningen..

Syftet med vår uppsats var att undersöka om vi kunde se en tendens till att 6-åringar uppfattade avvikande beteende från sociala och kulturella mönster för män och kvinnor i en specifik situation. Vi ville se om, och i så fall hur, barnen reagerade på en person som bröt mot detta. Det gjorde vi genom att läsa en bok för två olika grupper, en grupp fick höra originalversionen och i den andra bytte vi kön på huvudpersonen. Barnen reagerade inte på detta men genom observationer och kvalitativa intervjuer med dem kunde vi se att barnen var omedvetet genusstereotypa. Uppsatsen är betydelsefull för lärare och deras undervisning, genom att den upplyser dem kring barns omedvetenhet kring genuskonstruktioner..

Det här är en undersökning om hur skolans värdegrund idag förhåller sig till barnlitteratur skriven under olika delar av 1900-talet samt början av 2000-talet. För att ge en bild av hur barnlitteraturen har växt fram före 1900-talet har vi även gjort en historisk bakgrund för barnlitteraturens framväxt.Som metod valdes textanalys av kända utvalda barnböcker. Analysen gjordes med utgångspunkt i värdegrunden utifrån ett analysschema baserat på vad läroplanerna säger om värdegrunden.Slutsatsen blev att de äldre böckerna låg längre från dagens värdegrund än de nyare böckerna och att man tydligt kan se en utveckling mot dagens värdegrund i böckerna..

Detta examensarbete handlar om högläsning i hemmiljö för barn i förskoleåldern 1-5 år. Tidigare genomförd forskning inom ämnet har ofta varit inriktad på pedagoger och deras syn på högläsning inom förskola och skola men jag vill vidareutveckla detta genom att undersöka föräldrarnas användande av högläsning för barn i hemmiljö. Syftet med arbetet är att medverka till en förståelse för användandet av högläsning i hemmet som ett verktyg för barns erövrande av tal- och skriftspråk. Undersökningsmetoden jag använt mig av är en enkätundersökning till föräldrar med barn i förskoleåldern 1-5 år. Frågorna handlade om, hur ofta föräldrarna läser för sina barn hemma, vad föräldrarnas syfte med högläsningen är och använder sig barnen av CD-sagor och dator i hemmet..

I vårt utvecklingsarbete har syftet varit att pröva ett arbetssätt där man i förskolan kan använda sagor som ett pedagogiskt verktyg för att låta barnen uppleva, fantisera och reflektera kring sagan, deras egna erfarenheter och bokens budskap som i det här fallet handlar om hur man är en bra kompis. Vi valde att jobba förebyggande med detta kompistema där vi behandlade värdegrundsfrågor. Under temat använde vi oss av loggboksskrivande för att dokumentera vårt arbetssätt. Genomförandet ägde rum vid fem tillfällen på två olika förskolor under en tvåveckors period. I detta arbete har barns perspektiv utgjort fokus och det betyder att även samtalets betydelse lyfts fram.