TitelSVT och mångfalden i rutan ? en kvalitativ innehållsanalys av SVT Västs produktioner ur ettmångfaldsperspektivFörfattareMariana SorianoKursPåbyggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskapTerminVT 2007SyfteSyftet med denna undersökning är att utvärdera om mångfalden i SVT Västs produktioner efter säsongen 2002/2003 har utvecklats och är representativ enligt SVT:s policy för etnisk och kulturell mångfald 2006.MetodDen forskningsmetod som har använts kallas för Ethnographic Content Analysis, ECA. ECA ären kvalitativ innehållsanalys där syftet är att upptäcka och beskriva på vilket sätt ettundersökningsobjekt framställs i olika medietexter. ECA används med fördel när man vill upptäcka och kartlägga ett fenomen systematiskt och på djupet.MaterialÅtta program producerade av SVT Väst säsongerna 2002/2003 och 2006/2007:Debatt SVT1 18 mars 2003 kl. 22.00Mat/Tina SVT1 3 mars 2003 kl.

The purpose of this study was to investigate how media has followed the Parken Zoo incident and analyse how media convey the issue about the Parken Zoo incident. The different results have been compared. To answer the purpose of the study three issues has been formulated:  how do the different media relate to the ideal of objectivity? Who come across and get to speak in the different media? What differences and similarities are in the media?   The theories that have been used in this study are mainly McCombs theory of agenda setting, Strömbäck?s theory of framing and theory of media logic, Kovach & Rosenstiel theories of journalism and Manning?s theory of objectivity. The methods that have been used are a combination of a quantitative content analysis and a qualitative semiotic analysis.

Ett nyhetsankare är en person som dagligen rapporterar nyheter till oss genom tv-rutan och för att tv-tittarna ska ta in det som sägs krävs det att nyhetsankaret kommunicerar till dem på ett tydligt sätt. Kommunikation styrs inte bara av det man säger i ord, utan också genom icke verbala faktorer som till exempel tics, ansiktsuttryck och utseende. Kläder är ett icke verbalt kommunikationsmedel som man medvetet kan styra genom att välja vad man har på sig. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om SVT1Rapport och Tv4Nyheterna följer några specifika riktlinjer för att anpassa klädseln till ett nyhetsformat. Vi vill undersöka vilka faktorer i kläderna som påverkar kommunikationen mellan nyhetsankaret och tv-tittaren samt jämföra om klädseln skiljer sig åt beroende på vilken kanal man tillhör.

Denna undersökning tar reda på hur reportrarnas tal låter i de svenska nyhetssändningarna och i hur stor mängd regionala varianter av standardspråket förekommer. Den reder även ut vad för policys och praxis som finns hos Sveriges television när det gäller hur en reporter ska tala. Studien fokuseras kring SVT1. Är det mångfaldens Sverige som speglas i reportrarnas språkbruk? Får alla sorts dialekter plats i svensk public service?Undersökningen lutar sig mot den svenska språkpolitiken samt huvuddragen inom sociolingvistik.

Humor is as interesting as it is hard to define. It has travelled a long way since Hippokratestheory about body fluids and how someone, if lacking one of these, were called a humorist andwere laughed at.In this thesis we developed a new method for categorizing types of humor in Swedish comedyseries on TV. We chose six different shows (Grotesco, KvarteretSkatan, Morgonsoffan, Fredaghelaveckan, Parlamentet and Hjälp!) from the two most popular TV-channels in Sweden(SVT1 & TV4).We based or method on previous researchers? work and came to find some categories that wererepresented in most of the previous work. Our own method came to contain seven categorieswhich we believe is enough to obtain all kinds of humor in Swedish comedy series on TV.In our study we saw that most of the humor fell under the category that we called unnormalityhumor,a category which contained incongruity which many researchers believe is afundamental part of humor.Our opinion is that the unnormality-category became too wide in our study and that we perhapsshould have divided it into two or possibly three categories to see a more distinctive result.Nonetheless, our result offers an interesting starting point for future comparative studiesfocusing on similar subjects..

Denna undersökning tar reda på hur reportrarnas tal låter i de svenska nyhetssändningarna och i hur stor mängd regionala varianter av standardspråket förekommer. Den reder även ut vad för policys och praxis som finns hos Sveriges television när det gäller hur en reporter ska tala. Studien fokuseras kring SVT1. Är det mångfaldens Sverige som speglas i reportrarnas språkbruk? Får alla sorts dialekter plats i svensk public service?Undersökningen lutar sig mot den svenska språkpolitiken samt huvuddragen inom sociolingvistik.

Titel: Ungdomars val ? SVT eller kommersiella kanaler?Författare: Victoria Hindelid och Cathrine NilssonKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: Vårtermin 2007Handledare: Marie GrusellSyfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka ungdomars förhållningssätt till Sveriges television och de kommersiella kanalerna.Metod & material: Kvalitativ undersökning i form av åtta individuella semistrukturerade djupintervjuer.Huvudresultat: Studiens huvudresultat visar att våra ungdomar föredrar de kommersiella kanalerna framför Sveriges television. Anledningen tycks främst vara att de inte anser att deras intressen blir behandlade i Sveriges television och att samma kanal inte heller prioriterat ungdomarna i sitt utbud utan främst fokuserat på barn och äldre. Våra ungdomar menar också att man vill se på TV för att kunna slappna av och ?slötitta? och det menar ungdomarna att de kommersiella kanalerna erbjuder.

Our study shows if and how Swedish public service television has changed its content from the time when SVT had monopoly until this day when the competition is greater than ever. We got an insight in what has been presented to the audience by studying TV schedules from 1975 to 2009. The study examines four weeks during the years when the two main channels SVT1 and SVT2 have been broadcasting. One week each of these following years have been examined: 1975, 1985, 1995 and 2009. These years have been chosen to get an insight in what content the TV schedules presented before and after SVT got competition in the Swedish TV market.

De flesta klagomål TV-bolag får in från tittare handlar om den upplevda ljudnivåskillnaden mellan program och kanaler. Speciellt irriterande är övergången mellan program och reklam/trailers. Därför har detta examensarbete studerat de svenska TV-kanalerna SVT1, TV3, TV4 och Kanal 5 i avseende att belysa detta problem och dess orsaker. Arbetet har utgått ifrån The European Broadcasting Unions mätstandard för ljudnivånormalisering: loudness recommendation EBU R128. Denna innefattar algoritmer för hur den perceptuella ljudnivån bör mätas och riktlinjer för hur dessa nivåer bör hanteras. I utredningen har intervjuer, mätmetoder och användartester genomförts för att besvara hur kanalerna förhåller sig till ljudnivånormalisering enligt EBU R128 samt om kanalernas nuvarande ljudnivåbehandling är tillfredsställande för tittarna.                                                                  Resultatet visar att ingen kanal ännu implementerat EBU R128.

Studien baseras på en kvantitativ innehållsanalys av könsrepresentation bland de intervjupersoner som får synas och komma till tals i nyhetssändningar. Med två nedslag, en vecka 2009 och en vecka 2014, har vi studerat könsrepresentation i stort, på ämnesnivå samt personnivå. Vi har frågat oss om Sveriges största nyhetsförmedlare, Rapport i SVT1, Aktuellt i SVT2 och TV4Nyheterna, med mål och policys om jämställdhet, faktiskt förmedlar en könsrepresentativ bild av samhället.Genom att undersöka 2009 och 2014 ser vi hur könsrepresentationen i nyhetssändningarna förändrats se senaste åren. En studie likt denna är ständigt nödvändig då tidigare forskning inte visar några bestående sanningar utan hela tiden behöver uppdateras. Studien grundas i teorier om kön och makt, hur redaktioner kan bidra till att reproducera stereotypa normer och föreställningar i samhället.

AbstractTitle: A fair representation? A comparative study of the morning program guests and the context in which they are involved. Author: Hanna Brandt Parkvall & Adam So?derblom Tutor: Anne-Marie Morhed Purpose: This study aimed to investigate and compare the guests and the context in which they are involved, in the morning programs Gomorron Sverige on SVT1 and Nyhetsmorgon on TV4. The thesis is based on three questions that examine how representative the invited guests are in proportion to the country?s population, the subjects that occupy the most space and the types of guests that discuss these topics in the programs.

Kan kärleken övervinna religionen? Min frågeställning har varit: Kan blandäktenskap fungera trots de olika motsättningarna som finns mellan olika religioner och kulturer?Den metod jag har använt mig av är kvalitativ metod, främst fenomenografisk metod baserad på intervjuer. Själva tillvägagångssättet har skilt sig åt eftersom jag använt mig av olika typer av material såsom litteratur, Internet och heliga skrifter. Jag har också intervjuat personer som befinner sig i ett blandäktenskap/relation samt personer i ledande ställning i församlingarna. Jag har letat efter tidigare forskning i Högskolan i Gävles databaser, men mycket av mitt arbete har haft sin utgångspunkt i egen erfarenhet samt i en dokumentär som visades på SVT1 (Inte som min syster).Uppsatsen syftar till att ge en inblick i och belysa hur de två olika religionerna, kristendom och islam är uppbyggda samt ge en förklaring till olika begrepp som förknippas med blandäktenskap.

Hur stark är egentligen människans barnlängtan? Hur långt kan man gå i sina försök att få barn? De här frågorna, och många fler, står i centrum i de svenska reality-serierna Barn till varje pris? och Drömmen om ett barn. Serierna, som sändes på SVT1 respektive TV3 hösten 2011, skildrar svenska par och singlar som är ofrivilligt barnlösa och försöker bli föräldrar. Som genre gör reality-TV anspråk på att skildra människors verklighet, men är samtidigt ett resultat av urval, redigering och dramaturgiska grepp. Därför har vi i den här uppsatsen valt att studera hur de aktuella serierna representerar och konstruerar ofrivillig barnlöshet och de som drabbas av det. Vi valde att göra en kvalitativ innehållsanalys av seriernas första avsnitt.