AbstraktTitel: SUHF-modellen Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Ann-Sofie MagnussonHandledare: Jan SvanbergDatum: 2013 ? juniSyfte: Syftet med studien är att utforska hur SUHF-modellen är uppbyggd och om övergången till SUHF-modellen har lett till att forskningsfinansiärernas förtroende för lärosätenas redovisning av indirekta kostnader har förbättrats.Metod: I studien har en hermeneutisk kvalitativ metod med förstående epistemologi använts. Metoden innehöll en induktiv empirisk prövning av problemformuleringen. Den induktiva empiriska undersökningen bestod av semi-strukturerade intervjuer med fyra lärosäten och fyra forskningsfinansiärer.Resultat och slutsats: Studien visar att SUHF-modellen inte är tillräckligt tydlig när det gäller gränsdragningen mellan vilka kostnader som är direkta respektive indirekta. Kommunikationen och samarbetet mellan parterna har ökat.

Sammanfattning ? ?SUHF-modellen jämförd med ABC-systemet?Datum: 19 januari, 2012Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST, Mälardalens högskolaFörfattare: Madelene Danielsson Mariam Khazal Hiro Saaid22 juni 1987 20 februari 1986 10 april 1985Titel: SUHF-modellen jämförd med ABC-systemetHandledare: Ole LiljeforsNyckelord: SUHF-modellen, ABC-systemet, universitet, indirekta kostnader, full kostnadstäckningFrågeställning: Vad kännetecknar SUHF-modellen respektive ABC-systemet? Hur är SUHF-modellen uppbyggd jämfört med ABC-systemet?Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera de skillnader och likheter som finns mellan SUHF-modellen och ABC-systemet.Metod: Studien var av kvalitativ karaktär och baserades på sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar och böcker inom ämnet ABC-systemet i lärosäten. Som empiriskt underlag gjordes en semistrukturerad intervju med ekonomichefen på Mälardalens högskola för att få information om SUHF-modellen. Även rapporter framtagna av SUHF:s arbetsgrupp användes som underlag till den empiriska delen.Slutsats: Målet med de båda modellerna är att full kostnadstäckning ska ske genom att fördela de direkta och indirekta kostnaderna på ett tillfredställande vis till kostnadsobjektet/kostnadsbäraren. En tydlig skillnad som vi kan se mellan modellerna är att ABC-systemets fokus ligger på aktivitetsgrupper och aktiviteter medan SUHF-modellens fokus ligger på kärnverksamheten respektive stödverksamheten men att de i grund och botten är benämningar för samma utföranden.

Redovisningen av de indirekta kostnaderna vid högskolor och universitet har kritiserats av Riksrevisionen och externa finansiärer under många år. I november 2007 rekommenderade Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) landets universitet och högskolor att införa en ny redovisningsmodell som SUHF hade tagit fram. Flera lärosäten har infört modellen sedan dess. Men hur har det gått?Syftet med denna studie var att ta reda på det och beskriva effekterna av modellen, särskilt med tanke på intern styrning och kontroll.

Bakgrund och problem: De senaste 20 åren har offentliga organisationer genomgått stora förändringar. Många idéer inom reorganisering av offentliga verksamheter har kritiserats och har varit ett hett debattämne i media. Andra har blivit populära hos de forskare som har tagit fram ideén samt hos aktörer med ett specifikt intresse för offentliga organisationer. Målstyrning fick en kraftfull inverkan vid början av 1990-talet, det var då olika statliga myndigheter som kommuner och landsting började testa nya förändringar i de olika organisationers strukturer och styrmodeller. Några exempel på dessa är beställar-/ utförarmodell, resultatenheter och resultatstyrning.

Syfte med denna studie är att belysa förskollärares erfarenhe ter av att arbeta inkluderande i verksamheten och även begreppen inkludering och exkludering och hur de kan förstås i en förskola. I studien undersöks det även hur förskollärare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer där samtliga pedagoger har utbildning som förskollärare.Resultatet visar att alla avdelningar på förskolorna har barn som har olika förutsättningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna arbetar i grunden på samma sätt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas på bästa sätt som självständiga individer. Resultatet delger även informationen om hur betydelsefullt det är att låta barnen vara delaktiga, att arbeta med inkludering kontinuerligt i verksamheten och därmed även följa upp verksamheten och även se till varje barns olikheter, förutsättningar och möjligheter.

I denna uppsats skapar vi en modell för forwardkurvan på den nordiska elmarknaden. Vårt mål är attskapa en modell som är lättanvänd och inte kräver kunskaper om dynamiken hos elpriset. Vår modellär baserad på en modell av Benth, Koekebakker & Ollmar (2007) men justeras med avseende på vårakrav om en lättanvänd modell. Vi validerar vår modell och nner att den har möjlighet att föutspåpriset på ett kvartlaskontrakt med en felmarginal på 1.1 procent. Vi lyckas förutspå en säsongsvariationutan att specikt ange en funktion för säsongsvariationen..

Arbetet diskuterar olika aspekter av problemorsaker i företags interna och externa miljö. Vidare presenteras en modell som syftar till att vara ett hjälpmedel vid diagnostiseringsprocessen genom att kartlägga de huvudområden där förändringar som kan leda till nedgång inträffar..

Denna uppsats har gjorts på uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de åländska företagens omsättningsutveckling över tiden.I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsättningsindex kan användas för att förklara olika branschindex på Åland.Jag har även tagit fram två olika modeller på ledande indikatorer från Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna är svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna använder olika fördröjningar på dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 använder utvalda fördröjningar och Modell 2 använder glidande medelvärden på fördröjningsintervall.Jag har testat hur bra de två modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsättningsindex och de olika branschindexen. Båda modellerna förklarar Ålands omsättningsindex bra.

Denna uppsats har gjorts på uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de åländska företagens omsättningsutveckling över tiden.I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsättningsindex kan användas för att förklara olika branschindex på Åland.Jag har även tagit fram två olika modeller på ledande indikatorer från Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna är svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna använder olika fördröjningar på dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 använder utvalda fördröjningar och Modell 2 använder glidande medelvärden på fördröjningsintervall.Jag har testat hur bra de två modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsättningsindex och de olika branschindexen. Båda modellerna förklarar Ålands omsättningsindex bra.

SyfteAtt genom en fallstudie vid Gävle Energi belysa viktiga diskussioner i beslutsprocessen vid val av produktkalkyleringsmodell. Att ge Gävle Energis affärsområde Kommunikation ett förslag på modell för produktkalkylering, inklusive ett implementeringsförslag.MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie som baseras på ett flertal intervjuer. Informationen som vi har samlat in under intervjuerna ligger till grund för avsnitten empiri, process och slutdiskussion. Vi har vidare studerat teorier för att få information till teorikapitlet samt till processen där empiri och teori förenas. I processen analyserar vi den information vi samlat in för att i slutet kunna redogöra vilka beslut som har varit avgörande vid valet av modell samt ge företaget ett förslag på lämplig modell.Resultat & slutsatsFöretaget efterfrågade en standardiserad enkel modell för produktkalkylering i en komplex verksamhet.

I många sammanhang är det önskvärt att importera data från textfiler, excelfiler och liknande till en databas. För detta krävs att data i något skede översätts till en ER-modell (Entity Relationship), en modell som beskriver relevanta delar i ett databasschema. Modellen för hur denna översättning ser ut varierar från fall till fall.I det här examensarbetet har en applikation tagits fram för import av data till en ER-modell ur ett modellperspektiv i linje med Model Driven Architecture (MDA) ?. Vinsten ligger i att använda en metamodell som beskriver hur olika modeller för transformering från tabelldata till en ER-modell får se ut.

Den snabba utvecklingen inom informationsteknik bidrar till stora mängder av digitala handlingar. Den tekniska utvecklingen accelererar och innovationscyklerna blir kortare. Varje år skapas det mängder av information som hanteras och sparas i bland annat databaser. Av praktiska skäl, inte minst av lagliga skäl vill enskilda individer och organisationer kunna bevara informationen som finns lagrad i databaser på ett långsiktigt sätt. Dagens sätt att hantera de olika tekniker för användning av databaser styrs av beslut som baseras på varierande faktorer såsom kostnader, kunskaper, befintliga plattformar, ändamål, med mera.

Huvudsyftet med uppsatsen är att utforma en modell, vars uppgift är att ligga till grund för analys av belöningssystem. Undersyftet är att applicera modellen på banksektorn. För att uppnå vårt huvudsyfte utgick vi från teori om belöningssystem. Undersyftet uppnåddes genom en kvalitativ studie på de tre bankerna Handelsbanken, SEB och Nordea. Primärdata inhämtades från intervjuer och sekundärdata främst från böcker och artiklar.

Syftet med denna C-uppsats är (1) att finna en teoretisk modell kring begreppet sekt och (2) att utifrån denna modell undersöka vilka sektliknande drag Amish uppvisar i ett avgränsat material..

Det huvudsakliga syftet med denna studie är att utveckla förståelsen för den kundupplevda servicekvaliteten inom dagligvaruhandeln. Det underliggande syftet är att testa Vazquez m fl. (2000) modell för mätning och utvärdering av servicekvalitet inom dagligvaruhandeln. Detta för att se om den ger ett rättvisande resultat i två olika butikskoncept, lågpris och traditionellt, eller om det krävs en modell anpassad för svenska förhållanden och mer specifikt för var och en av de olika koncepten..