Trenden är att allt fler människor upplever en oro av att utsättas för brott när de vistas i stadens offentliga rum, trots att brottsligheten generellt minskar i Europeiska städer. Att känslan av otrygghet ökar är ett av de största sociala problemen i dagens städer.Målet med studien har varit att ta fram en metod som kan användas för att kartlägga otrygga platser i städer och resultatet kan sedan användas för att ta fram de trygghetsskapande åtgärder som kan behöva vidtas. Syftet har varit att utvärdera metoden för att se om den är användbar för kommuner i deras trygghetsarbete.Utifrån den forskning och litteratur som finns inom ämnet trygghet utformades den metod som kom att användas i studien. Metoden som togs fram kallas InF (Identify and Fix) då syftet är att identifiera otrygga platser för att sedan åtgärda dessa. Medborgare i Gävle fick i en undersökning markera vilka platser som de upplever otrygga och varför, detta jämfördes sedan med en karta som visar koncentrationen av anmälda brott.

Hur reglering av det offentliga rummet ter sig i sommarstaden. Typexempel Borgholm..

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur offentliga organisationer arbetar med att attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Jag har ställt mig följande två frågor; Hur resonerar offentliga organisationer kring behovet av att arbeta med arbetsgivarvarumärket internt och externt? Vilka strategier använder offentliga organisationer i det interna och externa arbetet att attrahera och behålla medarbetare? Utifrån syftet för undersökningen har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med fem HR/personalstrateger och en kommunikatör i olika organisationer i offentlig sektor.Resultaten visar att de offentliga organisationer som deltog i undersökningen saknar en tydlig strategi att arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke men har redan påbörjat ett aktivt arbete med att stärka det. Anledningen är att konkurrensen om medarbetare kan komma att intensifieras i framtiden och för att kunna attrahera och behålla kompetenta medarbetare behöver offentliga organisationer arbeta aktivt med sitt arbetsgivarvarumärke. Offentliga organisationer måste dock först kartlägga och analysera nuläget och sina framtida behov.

Under senare tid har offentliga upphandlingar kommit att utnyttjas som politiskt styrmedel i hög utsträckning. Miljörelaterade krav ställs på leverantörer för att säkerställa de politiska ambitioner som finns hos det offentliga, dock uppstår problem då kraven i många fall utformas på sådana sätt att de kommer i konflikt med regelverket och hur det ska tolkas. Uppsatsen utreder förutsättningarna för att ställa miljökrav i offentliga upphandlingar som går längre än EU-lagstiftningen och fokuserar på tre identifierade problemområden. Upphandlande myndighets ställning som marknadsaktör kontra marknadsreglerare, kopplingen till kontraktsföremålet och möjligheten till kontroll av uppställda krav. Utgångspunkten för uppsatsen tas i de omdebatterade svenska djurskyddsdomarna Rättvik- och Sigtunamålen, för att sedan behandla de tre problemområdena och relevanta EU-domstolsavgöranden i anslutning till dessa..

Jag har studerat en liten torgbildning på Hisingen, Göteborg, i området Jättesten. Platsen är intressant då den har många besökare trots att den ligger vid sidan av de större stråken. Platsen har en del gestaltningsproblem och stora nivåskillnader, som gör den svår och otillgänglig. Intresset för torg och offentliga rum är större än någonsin och välgestaltade gemensamma platser har anlagts i nya bostadsområden såsom Norra Älvstranden i Göteborg, Hammarby sjöstad i Stockholm och Västra hamnen i Malmö. Men vad händer med förortstorgen från efterkrigstiden? Hur används 40-, 50- och 60-talets torg idag? I mitt examensarbete har jag också studerat olika torgstrukturer från olika epoker under 1900-talet då byggnadsidealen skilt sig åt.

Detta kandidatarbete behandlar städsegröna och vintergröna vedartadeVäxtmaterial och deras biologiska, fysiologiska krav och användandet av dem i offentliga miljöer.

I rapporten presenteras två analysmetoder, Jan Gehls och Gordon Cullens. Analysmetoderna appliceras på tre offentliga mötesplatser i Eskilstuna, Fröslunda centrum, Smörtorget samt Sveaplan. Utifrån resultaten från analyserna har förslag till förbättring utformats. Gordons Cullens analysmetod baseras på den visuella upplevelsen av staden samt upplevelsen av att röra sig i den. Jan Gehls analysmetod baseras på aktiviteterna som äger rum i staden samt vilka möjligheter det finns att skapa kontakt. Analysmetoderna har sedan jämförts med tanke på skillnader, överrensstämmelser samt applicerbarheten. Platserna som analyseras är olika gällande läge, utformning, användning och historia.

Denna uppsats har som syfte att dels undersöka människors upplevelser av otrygghet i offentliga parker och dels undersöka vilka fysiska åtgärder som medborgarna upplever ökar trygghetskänslan. Men även att undersöka om, och i så fall vilka, fysiska åtgärder som presenteras i kommunala parkprogram. Utifrån arbetets forskningsöversikt presenteras de teoretiska perspektiven, upplevelsen av otrygghet och den offentliga parken. Genom de teoretiska perspektiven förstår man vad en plats är och hur människor upplever otrygghet. De visar att våra egna erfarenheter, visioner och förutfattade meningar påverkar användningen av platsen.

Syftet med kandidatarbetet är att med hjälp av de tre faktorer som Ulla Berglund och Ulla Jergeby presenterar i sin bok Stadsrum ? människorum: att planera för livet mellan husen från 1998 skapa ett övergripande gestaltningsförslag för ett centralt stadsrum. Sammansättningen av människor i det centrala stadsrummet är varierad vilket gör det till en utmaning för dagens stadsplanerare att gestalta stadsrum där alla trivs. Berglund och Jergeby lyfter tre faktorer att ta hänsyn till vid stadsplaneringen för att skapa attraktiva platser: upplevelsevärden, nytta i samverkan med nöje och sociala aktiviteter. Upplevelsevärden ska trigga människans sinnen och skapa njutning.

Detta examensarbete fokuserar på planering i en stad där tillväxt inte är det mest troliga scenariot. Staden i fråga är Söderhamn i Hälsingland som under de senaste 40 åren har genomgått en oavbruten befolkningsminskning. Orsakerna till detta är många och i dagsläget är det framför allt ungdomar som lämnar orten för möjligheter till arbete och utbildning i större städer där en hel del väljer att stanna kvar. Den långtgående stagnationen har satt sina spår i invånarnas attityd till Söderhamn och många av ortens unga upplever att det inte finns något där som tilltalar dem. Vid tiden för detta examensarbete arbetade Söderhamns kommun med att ta fram ett program för att utveckla stadens centrum.

Den här uppsatsen uppmärksammar planerna för ombyggnaden av nya Slussen i Stockholm. Fokus i undersökningen ligger på mötesplatserna och dess deltagare enligt den vision som presenteras av Stockholms stad. Genom en kvalitativ metod granskas hur modern stadsplanering är tänkt att påverka människor som passerar och vistas vid Slussen. Analysen har ett retoriskt, semiotiskt och ideologiskt perspektiv och undersöker tre olika dokument: en publik broschyr, gällande detaljplan och gestaltningsprogram. Resultatet visar på en vision om en central plats i staden som befolkas av människor vars fritid och konsumtion är det mest väsentliga.

Uppsatsen behandlar lagstiftningen som skyddar offentligt anställdas yttrande- och meddelarfrihet. Med grunden i Lennart Lundquists ?offentliga etos? är den utformad som en fallstudie där tre fall granskas för att kartlägga hur dagens lagstiftning fungerar i praktiken.Uppsatsen jämför även med en normativ ansats två olika förslag till förändrade förutsättningar som är ämnade att bättre trygga en fullgod yttrande- och meddelarfrihet för verksamma inom det offentliga..

Vi har undersökt den verksamhet Stadsmissionen i Malmö utför för de hemlösa i staden. De centrala frågeställningarna vi har utgått ifrån har varit hur Stadsmissionen i Malmö ser på sin roll i samhället och hur det offentliga ser på Stadsmissionen i Malmös roll i samhället. Stadsmissionen i Malmö är knuten till det offentliga genom entreprenader. Det offentliga ser Stadsmissionen i Malmö i huvudsak som en entreprenör åt dem och att deras verksamhet inte är oersättlig. Det offentliga ser dock att Stadsmissionen i Malmö har egenskaper som gör att de kan erbjuda sina besökare det lilla extra och att de därför har en jätteviktig roll för de hemlösa i staden.

Detta kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrån ett socio-spatialt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan människan och den fysiska miljön, med fokus på vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har att påverka stadslivet. Därtill studeras olika urbanteoretiska förhållningssätt utifrån verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgångspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas även ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfältet har visat att det inte finns något entydigt svar på vad som karaktäriserar en offentlig plats.

Diskussionsforum på internet har idag redan etablerat sig som ett verktyg som gemene man använder sig av vid informationssökning. Denna uppsats undersöker om vad yttrandefriheten på internetforum idag ger för implikationer på det offentliga rummet. För att undersöka och diskutera kring dessa frågor har därför litteraturstudier om det offentliga rummet genomförts. Uppsatsen jämför även rapporteringen från internetforumet Flashback Forum med traditionell massmedia i ett enskilt fall..