Den här studien handlar om metaforiska lexikaliserade fraser, alltså idiom. Det primära syftet är att ta reda på huruvida elever i grundskolans senare år förstår idiom. Ett sekundärt syfte är att se om det finns idiomförståelseskillnader mellan elever som lever i olika delar av samhället. I den här studien undersöks skillnaden mellan STAD och landsbygd. Studien har genomförts via en enkätundersökning med flervalsfrågor, som delats ut i några grundskolor.

Följande studie har till syfte att undersöka aspekter kring personlighetstest som metod i rekryteringsprocesser. De problemformuleringar som ligger till grund för studien är dels i vilket syfte personlighetstest används och vilka argument som finns för användningen samt hur ser processen kring testen ut? Samt hur uppfattar och vilka upplevelser har rekryterare och arbetssökande om personlighetstest som metod i rekryteringssammanhang? Empirin är hämtad från åtta intervjuer utförda på fyra rekryterare från olika rekryteringsföretag i en mellanstor STAD i Sydsverige samt fyra arbetssökande, en från varje rekryterares rekryteringsföretag. Resultatet av intervjuerna har sammanfattats, diskuterats och sedan analyserats utifrån tidigare forskning och teorier. Viktiga aspekter som diskuteras är information, objektivitets- och rättviseaspekten, ?faking? samt etik och testgranskning.

The City of Stockholm has decided to invest in renewable energy and especially in photovoltaics. The objective of this thesis is to investigate the photovoltaic potential on roof areas that the city possesses and to further investigate some buildings of the Property Management Department. The thesis also compares some existing photovoltaic plants with the solar irradiance map which shows available roof area on each building in Stockholm. The report ends with a literature study about the climate impact and greenhouse gas emissions of photovoltaic.The total available roof area suitable for photovoltaic plants is estimated to 700 000 m2, with a potential electricity production of 110 GWh per year. This corresponds to 17 % of the City of Stockholm?s yearly electricity consumption.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån nyhetsrapporteringen i YSTADs Allehanda och Sydsvenska Dagbladet Snällposten undersöka vems röster som gjordes hörda i den massmediala diskursen kring den asiatiska influensan som grasserade 1957. Utifrån olika teman, som jag vid närläsningen kunde identifiera som återkommande i nyhetstexterna, studerar jag vad man talade om och hur man talade om detta. Jag studerar också vem mottagarna var och om det förmedlas några speciella budskap. Dessutom gör jag en jämförelse av de båda tidningarnas rapportering i egenskap av att SDS kan sägas representera STAD medan YA representerar landsbygd. Undersökningen genomförs med utgångspunkt i Faircloughs kritiska diskursanalys och utifrån det teoretiska perspektivet att språket i sig är en handling. Vad som förmedlas via språket är ingen avspegling av verkligheten, utan en konstruktion, som utifrån olika perspektiv och syften skapar ?sanningar?.

SAMMANFATTNINGHot och våld mot myndighetsutövande handläggare inom olika myndigheter ökar i dagens samhälle, enligt statistik och media. Vi har för att öka kunskapen om detta valt att belysa de myndighetsutövande handläggarnas egna upplevelser i denna studie.Syftet med studien är att studera myndighetsutövande handläggares föreställning och upplevelse av den hotbild som finns riktad mot dem i deras arbetssituation och hur detta påverkar deras arbetsvardag.Uppsatsen är kvalitativ och baseras på intervjuer, urvalet består av 8 handläggare från Socialtjänsten och Försäkringskassan i en mellansvensk STAD. Vi har i arbetet valt att använda oss av Roine Johanssons organisationsanalys samt Michael Lipskys organisationsteori som belyser byråkrati utifrån gräsrotsperspektiv samt Yeheskel Hazenfelds teori om männsikobehandlande organisationer.Resultatet visar att de myndighetsutövande handläggarnas upplevelse och föreställningar inte riktigt överensstämmer med statistiken och vad som framkommit av tidigare forskning. Handläggarna tycker att medias bild är uppförstorad och anser att hotfulla situationer är förhållandevis ovanliga. Resultatet visar också att handläggarna tänker mycket på sitt bemötande gentemot klienterna..

I Sverige va?xer de stora orterna mer och mer, sta?derna fo?rta?tas och hur ma?nniskor bor fo?ra?ndras. Ett problem som a?terkommer na?r STADsdelar fo?rnyas a?r att boSTADspriser ga?r upp, inkomsterna i omra?den o?kar och STADsdelen ga?r fra?n att ha varit ett arbetarklassomra?de till att vara en STADsdel da?r medelklassen breder ut sig. Syftet med denna uppsats var att underso?ka hur Gro?ndal i Stockholm har fo?ra?ndrats under 2000-talet vad ga?ller inkomster och boendeformer, samt i vilken utstra?ckning kommunal planering och kommunala akto?rer har pa?verkat processen.

Sverige har under en längre tid haft en åldrande befolkning vilket resulterar i allt högre krav på hälso- och sjukvården då fler personer drabbas av ålderssjukdomar. Demens är en stor diagnosgrupp bland dessa och arbetsterapeuten har en viktig roll i behandlingen av personer med demens där bl.a. kognitiva hjälpmedel är ett nytt område inom arbetsterapi. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av och uppfattningar om kognitiva hjälpmedel för personer med demenssjukdom. En deskriptiv kvalitativ metod användes och datainsamling gjordes genom intervjuer med sex arbetsterapeuter som arbetade inom kommunal demensvård i en mellanstor svensk STAD.

Denna undersökning har syftet att ta reda på vad lärare har för förhållningssätt och syn på relationer mellan elever. Studien är genomförd med hjälp av intervjuer med åtta stycken verksamma mellanSTADielärare i en svensk STAD. Eftersom tidigare studier visat hur viktig det är att involvera det sociala i skolan och att vänskapsrelationer ofta samverkar med elevers skolresultat så är det en viktig undersökning. Resultatet visar att lärare är mycket medvetna om det viktiga i att ha relationer, och de arbetar aktivt med att skapa trygga miljöer där elever kan känna tillhörighet. Dock går arbetssättet något isär och även synsättet på varför man arbetar på olika sätt.

Alla elever måste läsa skönlitteratur i skolan. Ofta är det så att de själva inte får särskilt stort inflytande över den litteratur de ska läsa. Valet av litteratur står lärarna i hög utsträckning för och eleverna måste läsa böcker de inte kan relatera till från deras egen verklighet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur elever på gymnasiets yrkesförberedande program upplever denna situation och på vilket sätt skolan påverkar deras läslust, deras inspiration att läsa skönlitteratur. Undersökningen genomförs med hjälp av lärar- och elevintervjuer samt en enkät på en gymnasieskola i en mellansvensk STAD.

Kiruna STAD kom till år 1900 då kronan antog STADsplanen. STADens grundare är gruvföretaget LKAB (Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag). Det är tack vare järnmalmen i Kiruna som gruvföretaget etablerade sig där och samhället växte fram. LKABs förste disponent Hjalmar Lundbohm anses vara skaparen av Kiruna då han såg till så att samhället blev ett mönstersamhälle.Järnmalmen bryts i en av världens största underjordiska gruva, denna gruva lutar in mot STADen vilket har gjort att sprickor och deformationer har drabbat marken. Detta har lett till att det måste ske en STADsomvandling, nya Kiruna flyttas österut mot Tuolluvaara.

Vår övertygelse är att vi blir någon i mötet med andra. Vi är därför intresserade av att undersöka vilken kunskap som förmedlas i den sociala processen mellan den professionella och ungdomen. Denna studie har för avsikt att ge ett perspektiv på hur ungdomars sexualitet förväntas ta sig uttryck och vilka konsekvenser detta får. Vilka normer och regler är det vuxenvärlden förmedlar i mötet med ungdomarna. Våra centrala frågeställningar är: Vilka antaganden görs om ungdomssexualitet idag? Vilka relationer förväntas ungdomarna ha och hur ser ungdomarnas handlingsutrymme ut? Vi har studerat ett metodmaterial, framtagit av Malmö STAD.

Vid årsskiftet 2003/2004 ställdes Kirunaborna inför det omvälvande faktum att Kiruna STAD måste flyttas. Vid denna tidpunkt informerade LKAB kommunen om att beräkningarna över markdeformeringen inte stämde överens med den verkliga deformeringsutvecklingen. STADen skulle behöva flyttas på grund av malmbrytningen som är av avgörande betydelse för STADen och dess befolkning. Det blev en rivstart för att snabbt arbeta fram en ny plan för Kiruna centralort. På ett tidigt STADium stod det klart att många intressenter och aktörer, samt inte minst medborgarna, skulle komma att beröras av flytten.

Ett samhälle där en hög andel av transporterna sker på cykel har många fördelar för miljön, hälsan och ekonomin. Inom STADen har cykeln även fördelen att den tar lite utrymme i anspråk och kan bidra till en attraktivare STADsmiljö. Syftet med detta arbete är att presentera åtgärder som ger förutsättning för en ökad och säker cykeltrafik. Baserat på svenska och utländska riktlinjer samt exempel från städer med en hög cykelandel ges en överblick över olika sätt att främja cykling i STADen. Det handlar om att inkludera cykelplanering i övriga STADsplaneprocesser, att skapa strategier för STADens utveckling av cykling, att satsa på fysisk infrastruktur anpassad efter cyklisters behov och att informera och följa upp de mål som sätts.

Syftet med denna studie var att studera ungdomars upplevelse av delaktighet, ansvar och demokrati utifrån ett ungdomsperspektiv. I denna studie intervjuades sex informanter om sina upplevelser. Dessa intervjuer analyserades utifrån en hermeneutisk tradition och arbetades fram genom meningskategorisering. Denna studie bidrar till att spegla ungdomars förhållanden till delaktighet, ansvar och demokrati på 2000-talet. Resultaten visar på att vissa informanter upplevde delaktighet som diffus i denna kommun i en mellanstor STAD i Sverige när det gäller ungdomsfrågor.

Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelse och erfarenhet av att delge information till närstående med barn med ett svårartat sjukdomstillståndMetod: Deskriptiv forskningsdesign med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes på fem sjuksköterskor som valdes ut genom ett strategiskt urval. Alla deltagare jobbade med barn eller på neonatalavdelning i en STAD i Mellansverige. Insamlad data analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys.Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fem kategorier; ?Att ta ansvar?, ?Sjuksköterskors känslor?, ?Att bemöta närståendes reaktioner?, ?Att ta hjälp från kollegor? och ?Att vara professionell?.