Arbetsmiljö Àr ?summan? av bÄde fysiska, sociala och psykiska upplevelser som en arbetstagare möter i arbetslivet. Dessa upplevelser skapas eller formas av olika faktorer som arbetstagaren dagligen möter pÄ sin arbetsplats. DÄ psykosocial arbetsmiljö idag Àr en relevant och aktuell frÄga Àr uppsatsen inriktad pÄ detta ÀmnesomrÄde.I uppsatsen framstÀlls den psykosociala arbetsmiljörÀtten ur tre olika perspektiv - rÀttsdogmatiskt, historiskt och empiriskt. Det rÀttsdogmatiska perspektivet Àr grunden för uppsatsen dÄ det undersöks hur den psykosociala arbetsmiljön regleras i arbetsmiljölagstiftningen, samt vilket ansvar arbetsgivare respektive arbetstagare har gentemot den psykosociala arbetsmiljön.

This thesis analyses how friendship between children is described in four Swedish childrens books, published in 1995-2001 and recommended in Barnbokstipset, which is used in libraries for recommending books. Today there are many childrens books that describe various aspects of childrens everyday lives and these books can have an influence on the children who read them. But I found that there has not been much research about how friendship is described in childrens books, although much has been written about the importance of social relationships with peers for childrens lives and development. I analyze the books one by one with the help of a number of questions and categories that I have constructed beforehand. In the analysis I apply Zick Rubins theory of two different stages in childrens understanding of friendship and William Corsaros theory of interactive space which deals with who is allowed to join in games and friendships and who is not allowed to do so and how this is played out.

Detta examensarbete belyser pedagogers deltagande i leken sett ur barns och vuxnas perspektiv. Syftet med examensarbetet Àr att tydliggöra barns syn pÄ pedagogens deltagande i leken pÄ förskolan. Syftet Àr ocksÄ att synliggöra pedagogens tankar kring sitt eget deltagande i leken för att kunna jÀmföra de olika perspektiven. Dessa tvÄ perspektiv jÀmförs slutligen i en analys. De frÄgor som arbetet utgÄtt ifrÄn Àr: Hur talar barn om pedagogers deltagande i leken?Hur agerar barn dÄ pedagoger deltar i leken? Hur talar pedagoger om sitt eget deltagande i leken? Hur agerar pedagoger dÄ de deltar i leken? Studien bygger pÄ kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer av förskolebarn och pedagoger.

Examensarbetet Àr en jÀmförande studie om hur pedagogerna i en förskola med ett montessoriperspektiv respektive en kommunal förskola med inriktning pÄ Vygotskijs sociokulturella perspektiv arbetar kring barns kunskap och lÀrande av talbegrepp. Syftet Àr att undersöka pedagogernas arbetssÀtt för att se om det finns skillnader och i sÄ fall vad kan vara anledningarna till detta.  Jag har undersökt hur talbegrepp synliggörs i verksamheten och hur pedagogerna arbetar med barnens utveckling och lÀrande av detta. I litteraturstudien har jag vidgat och kompletterat min förstÄelse av Vygotskijs sociokulturella perspektiv för att bÀttre kunna jÀmföra och kontrastera denna mot Montessoris perspektiv pÄ barns lÀrande. Metoden utgörs av observationer av pedagogernas dagliga interaktion med barnen i den pÄgÄende verksamheten dÀr jag intog rollen som en icke deltagande observatör. I mina strukturerade observationer har jag utgÄtt frÄn examensarbetets tvÄ frÄgestÀllningar. Jag har Àven undersökt teorier och studier med fokus pÄ talbegrepp i förskolan.

Ambitionen med denna uppsats har varit att undersöka hur retorisk teori kan bidra till och komplettera omrĂ„det för kriskommunikation. Genom en intervju med Örebro kommuns kommunikationsdirektör och genom en teoretisk fördjupning har vi sammanfört en praktikers perspektiv med ett teoretiskt perspektiv. Vi har tagit avstamp i den retoriska situationen och undersökt hur ett retoriskt angreppssĂ€tt kan öka förstĂ„elsen för den kommunikativa aspekten av en kris samt vilken nytta en kriskommunikatör kan ha av att se pĂ„ en kris som en retorisk situation. Resultatet visar att den retoriska situationen kan bidra med ett nytt och givande perspektiv pĂ„ kriskommunikation. Inom den retoriska situationens tre konstituenter - exigence, audience och constraints - kommer ethos, topiker, doxa, narrativ, identifikation, kairos och decorum att skapa ett kompletterande och systematiserande förhĂ„llningssĂ€tt till kriskommunikation..

Syftet med vÄrt arbete Àr att skapa en djupare förstÄelse för friskolelÀrarnas eget perspektiv pÄ sin arbetssituation genom att undersöka vilka faktorer som gör att man trivs pÄ sin arbetsplats. VÄra huvudsakliga frÄgestÀllningar har varit: Hur ser friskolelÀrarna pÄ sin kompetens och möjlighet att vara delaktig i verksamheten? Vilken uppfattning har friskolelÀrarna pÄ sin arbetssituation? Hur definierar friskolelÀrarna sin lÀraridentitet? Genom djupintervjuer visar resultatet av vÄrt arbete att de lÀrare vi intervjuade Àr glada, har en hög uppfattning om sin Àmneskompetens och trivs pÄ sina arbetsplatser..

Syftet med studien var att genom att beskriva och diskutera tre teoretiska perspektiv pÄ jaget och mÀnniskan, samt genom att jÀmföra och integrera dessa perspektiv med varandra, öka förstÄelsen för mÀnniskans identitet. Syftet var ocksÄ att undersöka pÄ vilket sÀtt en sÄdan förstÄelse har relevans för mötet med klienten inom ramen för socialt arbete. FrÄgestÀllningarna var: 1. Hur beskrivs och diskuteras mÀnniskans identitet i existentialistiskt, socialkonstruktionistiskt respektive psykodynamiskt perspektiv? 2.

Syftet med min undersökning Àr att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingÄr ocksÄ att undersöka pedagogers syn pÄ vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att fÄ öppna och detaljerade beskrivningar frÄn pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av sÀrskilt stöd Àr barn som avviker frÄn kamraterna i kunskaps- och mognadsnivÄ samt barn med funktionsnedsÀttningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade tvÄ perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd.

Bakgrund För att pÄ bÀsta sÀtt kunna stötta varje person med Multipel Skleros (MS) Àr det viktig att ha kunskap och kÀnnedom om den kÀnslomÀssiga pÄfrestning individerna utsÀtts för i samband med beskedet om diagnosen. MS medför otaliga utmaningar bÄde för den som drabbas av sjukdomen, men Àven för familj och anhöriga. I de flesta fall innebÀr en MS-diagnos en utmaning Àven för de som arbetar inom hÀlso- och sjukvÄrden och som ansvarar för att tillhandahÄlla en god vÄrd. Syftet med studien var att skaffa en fördjupad förstÄelse för upplevelsen av att fÄ en MS-diagnos och upplevelser av stöd och hjÀlp i samband med detta. Ytterligare ett syfte var att belysa sjuksköterskans uppfattning om patientens situation i samband med detta.

Bakgrund: Varje Är drabbas ca 100000 patienter bara i Sverige av nÄgon form av vÄrdskada. Globalt sett Àr den vedertagna siffran ca 10 % av inlÀggningsfallen. DÄ sjuksköterskan spenderar mycket tid med patienter har han eller hon ett stort ansvar för patientsÀkerheten. Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att undersöka hur sjuksköterskor pÄverkar patientsÀkerheten vid skift- och övertidsarbete. Metod: Metoden Àr litteraturstudie med tio kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar som utgÄr frÄn kvantitativa studier.

VeckoRevyn Àr en av Sveriges största tidningar som har förÀndrats genom Ären. En del forskare menar att de har varit för sexiga och att de har utnÀmnt sig sjÀlva till unga kvinnors lÀromÀstare. Ett omslag Àr en tidnings ansikte utÄt och ska bÄde sÀlja lösnummer och berÀtta om innehÄllet. I november 2011 blev VeckoRevyn en mÄnadstidning och genomgick en del förÀndringar. Hur kan VeckoRevyn uppfattas idag utifrÄn sina omslag? Den hÀr uppsatsen undersöker tre omslag av "nya" VeckoRevyn ur ett feministiskt perspektiv..

Sweden and the surrounding countries have reorganised their armies towards a manoeuvre warfare concept. In Sweden new regulations were produced in the middle of the 90s using manoeuvre warfare as a basic idea. The purpose of this paper is to produce a clearer picture of the Swedish manoeuvre warfare concept and how it can be implemented. An inductive method of working has been used, qualitative data has been gathered and studied.The Swedish manoeuvre warfare concept has been difficult to define because of indistinct actions. It is only after complementing interviews that the picture has cleared up.

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka elevers natursyn och upplevelser ur ett etniskt perspektiv. Detta gjordes genom att jag lÀt elever pÄ en skola i SmÄland göra en teckning om vad natur var för dem. DÀrefter intervjuade jag fyra elever med utlÀndska förÀldrar och fyra elever med svenska förÀldrar. Eleverna var mellan 6 och 10 Är gamla. Intervjuerna och teckningarna visade ingen skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende pÄ om eleverna hade utlÀndska eller svenska förÀldrar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka i ett specifikt omrÄde, barnens relation till polisen. OmrÄdet, som Àr en förort i en större stad i Sverige, har lÄg socioekonomisk status och har en stor spridning av olika etniciteter. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur förskolan kan förbÀttra den negativa bild som finns av polisen. Detta görs med hjÀlp av ett anknytningsperspektiv samt relationellt perspektiv. Genom observationer och intervjuer skapas en bild av vad barnen har för relation till polisen. Studien Àr en kvalitativ undersökning bestÄendes av gruppintervjuer med barn. Resultat av studien visar att barnen i omrÄdet har en negativ bild av polisen.

Lundh, P. Kultur som instrument i omvÄrdnaden av patienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 10 poÀng. Malmö Högskola: HÀlsa och SamhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2006. Syftet med studien var att undersöka kulturens inverkan pÄ olika patientgrupper och att se hur sjuksköterskan kan anvÀnda kultur som instrument i omvÄrdnaden av patienter. Metoden Àr en litteratursökning efter vetenskapliga artiklar i databaserna: Pubmed, Cinahl, Psychinfo och EBSCO.