Politisk marknadsföring är ur många perspektiv ett intressant ämne. I Sverige spenderade de sju riksdagspartierna officiellt sammanlagt 175 miljoner kronor vid valet 2006 på marknadsföring. Problematiken med partiers marknadsföring är att de saknar en produkt och det de säljer är deras värderingar. Det finns även en etisk problematik som gör att det finns många regleringar om vart partierna får marknadsföra sig. Det finns en hel del forskning på området, den mesta belyser dock amerikanska och brittiska förhållanden.

Under sommaren och hösten 2009 fick Apolivas reklamfilm stor uppmärksamhet av såväl det svenska folket som i media. Uppståndelsen grundades i att en stor andel människor som tagit del av reklamen uppfattade den som skrämmande, medan Apolivas avsikt var att skildra de svenska, något melankoliska, väderförhållandena.Syftet med denna uppsats är att undersöka tolkningsskedet av Apolivas reklamfilm, hos flickor i nionde klass. Vår specifika frågeställning utvecklades till att ta reda på om den utvalda gruppen tolkar budskapet och känslan som förmedlas i reklamfilmen, på det sätt som Apoliva avsett, med utgångspunkt i Halls (2009) encoding/decoding-teori. Enligt denna modell finns tre olika sätt att tolka ett budskap; dominant, oppositionell eller förhandlande tolkning. I en dominant tolkning godtar mottagaren budskapet, medan den oppositionella tolkningen innebär att mottagaren vänder sig mot budskapet.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i ungdomars identitetsarbete i konsumtionssamhället och hur detta identitetsarbete påverkas av massmedier med fokus på reklambilder och tv program.Massmedier är framträdande till största del under ungdomars fritid. Dessutom fokuserar reklam på att framhäva livsstilar och identiteter som kan sammanbindas med fritidens värden.Mina problem kretsar omkring hur konsumtionssamhället idag utnyttjar och påverkar ungdomars identitetsarbete och livsstilssökande för att sälja sina produkter. Utifrån denna ansats undersöker jag också hur detta kan leda till en kolonisation av den fria tiden. Syftet är å ena sidan att genom reklambilder och tv-program undersöka hur ungdomars livsstilsval, identitetsarbete och självförverkligande utnyttjas av konsumtionssamhället. Å andra sidan för jag en diskussion omkring hur detta utnyttjande skulle kunna tänkas leda till att ungdomar i det moderna samhället får allt svårare för att göra autentiska erfarenheter.De teoretiska utgångspunkterna är tagna ur diskussioner av främst Jürgen Habermas och Thomas Ziehe.

Det råder just nu en lågkonjunktur i Sverige och denna lågkonjunktur slår hårt mot många företag. Däremot kommer underklädesbranschen enbart att backa 0,8 % i år enligt Dagens Industri. Kvinnorna är den största kundgruppen sett till underkläder och de spenderar i genomsnitt 520 kronor per år på underkläder. Oavsett om konjunkturen sviktar påstår många forskare att det är viktigt att företagen positionerar sig för att kunderna ska välja deras varumärke istället för konkurrenternas. Det gäller alltså för företagen att ta reda på vilka faktorer som påverkar kunderna i deras köpbeslutsprocess för att de ska kunna fokusera på rätt efterfrågan.

Problembakgrund - Efter att ha spenderat tid på att syna reklamer av olika slag slogs vi av att en stor del av reklamutbudet idag anspelar på sex och flertalet av dessa reklamer innehåller kvinnliga modeller som i stor utsträckning objektifieras. Det vi fann mest intressant var inte att undersöka att så verkligen var fallet utan att utreda vilka krafter som låg bakom hur kvinnor framställs i reklamen; Var det ekonomiska intressen? Beror det på en mansdominerad bransch? Eller är det rent av ett sätt för patriarkatet att bibehålla de traditionella könsrollerna? Vidare fann vi det intressant att utreda varför inte förändringstakten av kvinnobilden i reklamen håller samma takt som densamma i svenska samhället. Mannen i reklamen framställs ofta som förvärvsarbetare, auktoritär och aktiv medan kvinnan främst är till för att behaga mannen och visas ofta upp i hemmet. Detta trots att de flesta kvinnor i dagens samhälle är självständiga och arbetande.

Miljön för annonsering och reklam har förändrats. Människor har blivit alltmer exponerade till reklam och har därför blivit alltmer skeptiska och trötta på den. Därför har det fått en ökad betydelse för reklamerna att vara kreativa, intressanta och underhållande, men samtidigt nyskapande för att på så sätt väcka uppmärksamhet och motivera konsumenterna att titta på reklamen. För att en aktör ska överleva i annonseringsbranschen måste hon vara kreativ, nyskapande och anpassa sig till branschens dynamiska utveckling. Samtidigt finns det riktlinjer inom annonsering - både i form av praxis och i form av normativa teorier inom markandskommunikation - som visar vägen för hur en reklam ska utformas i olika situationer och vid olika grader av involvering och motivation från konsumentens sida.Teorier och modeller om annonsering indikerar branschens utveckling eftersom de bygger på praktiska underlag och visar de sammanhangen som rådde i branschen när teorin skapades.