I och med att en stor del av de små och medelstora bolagen idag är uppbyggda och drivs av fyrtiotalister, som inom en tioårsperiod kommer att gå i pension, kommer troligtvis 60 procent av dessa att genomföra någon form av ägarskifte. Den här uppsatsen speglar framförallt problematiken vid generationsskiften inom familjeföretag och endast kortfattat försäljning till utomstående.Vi har valt att använda oss av en deduktiv ansats, då vi har nyttjat befintliga teorier och tidigare rön som redan finns för att ta fram teori till vår framställning. Vi har sedan testat den här teorin empiriskt genom intervjuer. Till vår framställning ansåg vi även att en kvalitativ metod var mest lämplig för insamlandet av vår empiri, då den ger oss större flexibilitet vid vår datainsamling.Ett ägarskifte innebär inte bara problem av ekonomisk karaktär, utan även många viktiga frågeställningar är av mer känslomässig sort. Vem passar bäst att driva verksamheten? Vem vill ta över företaget? Hur ska syskonen kompenseras? De här frågorna i samband med generationsskiften kan ofta skapa turbulens inom en familj.

Bakgrund och problem: K2-regelverket är framarbetat utav Bokföringsnämnden ochskatteverket. Detta regelverk gäller än så länge bara för mindre aktiebolag. Syftet medregelverket är att det skall förenkla redovisningen och därigenom minska denadministrativa bördan för de berörda företagen. Förenklingar som föreslås är delsgenom färre periodiseringar men också att företag kan använda sig avschablonmässiga värderingar. Mindre aktiebolags främsta intressenter, skatteverketoch långivare använder sig av företagens externa redovisning som beslutsunderlag iolika situationer.

Bakgrund och problemdiskussion: Varulagret i ett tillverkande företag är ofta en väsentligpost och har en betydande inverkan på företagets redovisade resultat. Det uppkommersvårigheter vid värderingen av ett egentillverkat varulagret då det är många saker som det skatas ställning till. Bland annat ska företagen bestämma vilka resurser som ska ingå i värdet,vilka direkta och indirekta kostnader som ska föras till anskaffningsvärdet samt hur dessa skafördelas. Därför kan samma tillgång få olika värde beroende på hur företagen gör dessavärderingar. Idag kan företagen välja att redovisa sitt varulager enligt flera regelverk men detär nu aktuellt med ett nytt regelverk från BFN som betecknas K2.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera hur tillverkande företag går tillväga vid värderingav varulager i förhållande till reglerna i BFNAR 2000:3 och samtidigt undersöka vad K2-reglerna kommer att innebära vid värderingen.Metod: Undersökningen har gjorts på tre tillverkande företag i Västra Götaland och då viville skapa en djupare förståelse för hur dessa företag går tillväga när de värderar sittvarulager ansåg vi att en kvalitativ metod passade bäst.

Syftet med vårt arbete har varit att beskriva hur kommunerna kvalitetssäkrar den interna kontrollen. Utifrån syftet har vi formulerat problemformuleringen. Kvalitetssäkrar kommuner sin interna kontroll och i så fall hur och med vilka aktiviteter utförs det? Vi valde att göra vår uppsats med hjälp av fallstudiemetoden. Vi utförde intervjuerna i tre kommuner och där intervjuade vi tre ekonomiansvarig/personer som arbetar med den interna kontrollen samt tre sakkunniga revisorer.

Denna uppsats handlar om hur redovisningsrapporter används av småföretagare, samtde faktorer som kan påverka användandet av rapporterna. Tidigare forskning har visatatt det finns brister i användandet av redovisningsrapporterna samt att det är möjligt attöka användandet. Av denna anledning har denna uppsats undersökt om detta ävenstämmer i Umeå. Syftet med uppsatsen är därmed att redogöra för hur småföretagareanvänder sig av de redovisningsrapporter de får från sina revisorer. Utöver detta avsesatt identifiera faktorer som påverkar användandet av redovisningsrapporter samt attdiskutera vilka åtgärder som kan vidtas för att öka rapportanvändandet hossmåföretagare.Då denna uppsats är deduktiv till sin karaktär användes två teorier,kommunikationsteori samt beslutsfattande, för att konstruera enkätfrågor som sedanligger till underlag för en resultatanalys.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad revisorn har för betydelse i de små aktiebolagen vid bankernas kreditbedömningar. Detta åstadkoms genom att analysera revisorns roll samt hur bankerna använder informationen som denne bidrar med vid en kreditbedömning. Vår problemformulering lyder som följer: Blir det lättare för företagen att erhålla krediter med eller utan en granskande revisor i företaget?Metod: Intresset för revisorns betydelse vid bankernas kreditbedömningar, har fångats genom de senaste diskussionerna angående det eventuella införandet av frivillig revision i de små aktiebolagen i Sverige. Studien genomförs med en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer.

Denna studie syftar till att ge en fördjupning inom redovisning av immateriella tillgångar. Genom litteraturstudier samt intervjuer med revisorer kartläggs de problem som finns i nuvarande redovisningsregler och rekommendationer. En jämförelse med IAS 38 görs för att se om införandet av dessa regler minskat problemen. Alternativa lösningar diskuteras. Vid analys av ett företag är det viktigt att utomstående intressenter får information om de tillgångar, såväl materiella som immateriella eller finansiella, som finns i företaget.

Syfte: Undersökningen syftar till att utreda den effekt införandet av en granskning, vid sidan av revisionen, av finansiella rapporter får på dels synen på redovisning och revision, dels den faktiska redovisningen. Uppsatsen syftar även till att diskutera möjligheten för Panelen att utföra den faktiska övervakningen av företagens finansiella rapporter. Metod: Då det studerade fenomenet är relativt nytt har vi använt en utforskande, kvalitativ ansats som har varit inriktad mot att kartlägga tidigare outforskat område. En induktiv inriktning har valts, till stor del för att befintlig teori saknas. Vi har använt ett upplägg där respondenterna tillfrågats om sina åsikter i en enkät och delats in i grupper som har olika intressentförhållande till de studerade företagens finansiella redovisning.

Denna studie handlar om invandrare med olika akademisk bakgrund såsom exempelvis läkare, ingenjörer, jurister, lärare, revisorer och sjuksköterskor. Syftet med uppsatsen är att undersöka upplevelser hos invandrare med akademisk utbildning, i vilken de har fått med sig från sina hemländer. Vi vill således se hur deras situation ser ut på den svenska arbetsmarknaden, avseende inkludering och strategi. Därtill vill vi ta reda på informanternas synpunkter på möjligheterna att lyckas eller misslyckas med att etablera sig inom ett kvalificerat yrkesområde. Vi har använt oss utav en kvalitativ metod.Valda teorier lyfter upp relevanta synpunkter för inkludering på arbetsmarknaden hos invandrarakademiker i denna studie.

Krav på revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige infördes år 1983. Denlagstadgade revisionen har som krav att företagets förvaltning ska granskas,detta gör revisionen mer omfattande i Sverige än vad den är i andra länder. IEU är det idag få länder som har kvar revisionsplikten. Så som det ser utidag kommer revisionsplikten för mikroföretag förmodligen att avskaffas iSverige. Med mikroföretag menas aktiebolag med en omsättning på högst tremiljoner SEK.

Varumärket blir allt viktigare när företag ska överleva på en allt mer tjänsteorienterad marknad. Inom redovisningen ställs högre krav på särskiljning vid förvärv för att minska goodwillposten. Eftersom både marknadsförare och revisorer har ett ökat intresse av varumärkesvärdering är det intressant att se hur de två perspektiven skiljer sig åt men framför allt hur de olika perspektiven kan bidra till ökad gemensam förståelse kring värdering av varumärken och vilka faktorer som är av betydelse i sammanhanget. Genom att belysa de viktiga aspekterna vid värderingen inom respektive perspektiv kan det bidra till att utveckla värderingsmodeller och eventuellt leda till en mer relevant värdering.Huvudproblemet för undersökningen är att visa på vilka likheter och skillnader som finns mellan marknadsförings- respektive redovisningsperspektivet vid värdering av varumärken. För att nå fram till resultatet kommer vi även belysa vilka aspekter som kan vara betydelsefulla vid värdering av varumärken.

Revisionsplikten har existerat sedan 1983 i Sverige och denna plikt omfattar samtliga aktiebolag. Svenskt Näringsliv anser nu att det är dags för regelförändringar i Sverige och deras syfte är att förenkla för bolagen. De anser att England, som införde lagförändringen om revisionsplikt 1993, är en god förebild. Ett förslag, från staten angående ett avskaffande av revisionsplikt för mindre bolag, har lagts fram och medför att bolagen själva får bestämma vilka redovisnings- och revisionstjänster de behöver. Följden blir även att de svenska bolagen får kostnadsbesparingar och på så vis förbättrar sin konkurrenskraft.Revision är betydelsefull för intressenter som ägare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda och stat och kommun.

Små onoterade bolag vänder sig ofta till kreditgivare för att låna kapital. Revisionen fungerar som en kontrollmekanism som syftar till att reducera risken med att informationen i de finansiella rapporterna inte speglar verkligheten. Eftersom kreditgivare i stor uträckning grundar lånebeslut till små företag på årsredovisningen så har kreditgivare ett stort intresse utav att revisionen håller en hög kvalitet. Revisorns faktiska oberoende är en förutsättning för att intressenter så som kreditgivare ska kunna känna tilltro till att de finansiella rapporterna ger en sanningsenlig bild av företagets ekonomiska ställning Det är lika illa om revisorn förefaller vara icke- oberoende eftersom ett dåligt rykte skadar revisionsbyrån och revisorn ifråga. Därmed är det viktigt att revisorer undviker situationer och omständigheter som tillsynes skulle kunna skada objektiviteten. Studiens frågeställning är; På vilket sätt upplever kreditgivare revisorns oberoende om i) revisorn har ett mångårigt revisionsuppdrag, ii) revisorns utför konsultuppdrag till samma företag som denne reviderar, iii) revisorn har ett ekonomiskt egenintresse i det företag han reviderar, och hur kan dessa potentiella oberoendehot påverka redovisningskvaliteten och låneansökan Huvudsyftet i denna studie är att studera kreditgivares uppfattning gällande revisorns oberoende om revisorn ifråga reviderar ett och samma företaget under många års tid, utför konsulttjänster åt det företag som han reviderar och har ett ekonomiskt intresse i det företag som han reviderar.

SAMMANFATTNING Uppsatsens titel Revisorns oberoende i debatt och regleringar 1980-2007 Saminariedatum 2007-06-08 Ämne/kurs Magisteruppsats i företagsekonomi, revision, 10 poäng (FEK 591) Författare Madeleine Friberg, Tanja Larsson Handledare Anne Loft, Pernilla Broberg Fem nyckelord revision, revisor, analysmodellen, revisorns oberoende, reglering Syfte Vårt syfte är att genom en studie över en tidsperiod som sträcker sig från början av 1980-talet till idag beskriva en bild av diskussionen om revisorns oberoende för att sedan analysera hur den har förändrats genom åren och hur regleringen för revisorers oberoende anpassats till utvecklingen i samhället i Sverige men också internationellt i den mån Sverige påverkats. Metod Vi har gjort en kvalitativ studie av longitudinell design där vi fått vår empiri genom artikelstudier samt personliga intervjuer med syftet att göra en deskriptiv studie av hur verkligheten ser ut. Teoretiska perspektiv Revisorernas arbete styrs av ett stort antal lagar och regleringar. Internationella regelverk har kommit att få mycket stor inverkan på de svenska på grund av en internationell strävan efter harmoni-serade regelverk. Lagstiftaren strävar efter att anpassa reglerna efter utvecklingen och då risker mot revisorns oberoende ansetts öka har regleringarna på senare tid skärpts.