Den 1 juli 2009 omreglerades den svenska apoteksmarknaden, vilket innebar att det statliga monopolet avskaffades till fördel för privata apoteksaktörer. Anledningen till denna omreglering var bland annat att öka tillgängligheten till läkemedel. Det är av intresse att undersöka om detta mål har uppfyllts i önskvärd utsträckning.Syftet för uppsatsen ligger i att undersöka den fysiska lokaliseringen av apotek. En studie av lokaliseringen för Sveriges apotek har genomförts, där hänsyn tagits till geografiska och strategiska inslag såsom exempelvis i vilken del av landet apoteket finns lokaliserat, andra aktörer på platsen, ortens storlek samt andra närliggande faciliteter. Från den empiriska studien har framkommit att antalet apotek ökat stort sedan omregleringen.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att se om och i så fall hur straffet har en latent genusskapande funktion genom att se till hur personal och intagna upplever främst behandlingsprogrammen, men även ?vardagslivet?, på en anstalt. Vi har använt oss av följande frågeställningar:? Efter vems önskemål/behov är behandlingsprogrammen utformade?? Hur upplevs möjligheten att förändra/påverka behandlingsprogrammen?? Hur upplevs graden av frivilligt deltagande i behandlingsprogrammen? ? Hur upplevs skillnader/likheter mellan manliga och kvinnliga anstalter i form av behandlingsmöjligheter? Metod och material: Studien bygger på en kvalitativ metod, där intervjuer ligger till grund för resultatet. Dessa intervjuer har kompletterats med material rörande de aktuella behandlingsprogrammen för att se om det finns en koherens mellan teorier/policy och upplevelser/praxis.

Examensarbetet är en jämförande studie om hur pedagogerna i en förskola med ett montessoriperspektiv respektive en kommunal förskola med inriktning på Vygotskijs sociokulturella perspektiv arbetar kring barns kunskap och lärande av talbegrepp. Syftet är att undersöka pedagogernas arbetssätt för att se om det finns skillnader och i så fall vad kan vara anledningarna till detta.  Jag har undersökt hur talbegrepp synliggörs i verksamheten och hur pedagogerna arbetar med barnens utveckling och lärande av detta. I litteraturstudien har jag vidgat och kompletterat min förståelse av Vygotskijs sociokulturella perspektiv för att bättre kunna jämföra och kontrastera denna mot Montessoris perspektiv på barns lärande. Metoden utgörs av observationer av pedagogernas dagliga interaktion med barnen i den pågående verksamheten där jag intog rollen som en icke deltagande observatör. I mina strukturerade observationer har jag utgått från examensarbetets två frågeställningar. Jag har även undersökt teorier och studier med fokus på talbegrepp i förskolan.

e-Me projektet är ett innovativt forskningsprojekt där tillvägagångssättet co-design använts för att framställa en elektronisk assistent. e-Me realiserades i januari 2007 som ett pilotprojekt vid Högskolan i Borås. Den elektroniska assistenten är en artefakt som ska förenkla det administrativa och elektroniska livet för studenter. Målet med den här uppsatsen var att öka förståelsen kring co-designs grundidé, praktiska moment samt de kritiska roller som kan urskiljas i co-designprojekt. Studien är av intresse för alla som vill utvidga sin kunskapsbas inom både co-design samt e-Me.

Förtätning innebär att nya byggnader placeras i anslutning till redan bebyggda områden så att befintlig service, infrastruktur och trafiksystem kan utnyttjas och förstärkas. Vårt examensarbete handlar om bostadsförtätning i Göteborgsregionen. Vi diskuterar begreppet förtätning och har genomfört fallstudier på två platser i orterna Mölndal och Mölnlycke strax utanför Göteborg. Arbetet inleds med en genomgång av olika förtätningstyper och dess positiva och negativa konsekvenser. Ökad exploatering ger fler bostäder i attraktiva områden, men innebär också ökad trafik och andra påfrestningar för dem som bor i närheten.

"Ta trappan till uppsatsen" är en hermeneutiskt inriktad empirisk studie baserad på en kvalitativ undersökning. I intervjuerna, som är gjorde i två fokusgrupper med hjälp av semi-strukturerade frågor, deltog åtta studenter som går magisterprogrammet i utomhuspedagogik 2007-2009 på Linköpings Universitet (LiU).Syftet med denna uppsats är att genom en empirisk studie undersöka hur studenter som läser utomhuspedagogik vid LiU upplever sin process att påbörja, genomföra och slutföra skrivandet av sin magisteruppsats. Jag fokuserar i studien på betydelsen av stöd och vilka eventuella hinder som studenterna upplever personligen, i sin nära omgivning och i relationen med universitetet.Resultatet visar att majoriteten av dessa vuxna studenter, som i snitt arbetar ca 90 % parallellt med deltidsstudierna på 50%, ansåg att de viktigaste motivationsfaktorerna inför påbörjandet av uppsatsen var den egna känslan av inre tillfredsställelse samt att få ökad respekt för sitt arbete från kollegor och chefer.Under genomförandet ansåg majoriteten att olika "mentala verktyg" varit till stöd, samt när det fanns en tydlig progression i trappstegsform gällande speciellt litteraturen och reflektionen. Positivt var även att starta med uppsatsen tidigt under kursen. Det fanns en oro för att inte få kontinuerlig handledning och tydlig och konkret information om uppsatsskrivandet från LiU, vilket upplevdes som hinder i skrivprocessen.Vid slutet av skrivprocessen hade betydelsen av yttre bekräftelse minskat och den egna inre motivationen var viktigast.

Syftet med studien har varit att med hjälp av diskursanalys studera och kritiskt granska Skolverkets kartläggning och analys av insatser för att få in fler män i förskolan. I den offentliga debatten råder tvetydiga argument i frågan om mäns betydelse för förskolan och dess möjlighet till att öka jämställdheten på lång sikt. Framställningen av denna studie skulle man kunna tänka sig bygga på ett genusperspektiv där jämställdhetsfrågan står i centrum. Då män har huvudrollen i Skolverkets rapport valde jag att fördjupa mig i maskulinitetsforskningen som pekar ut begränsningar som könsrolls- och genusteorierna utgör. Mot denna bakgrundsbeskrivning ansåg jag att en kvalitativ diskursanalys blev ett givet teoretiskt angreppssätt då den oftast går i linje med det poststrukturalistiska perspektivet.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Bakgrund: Redan på Platons tid ansågs det att utbildning bidrog till att människan utvecklade sina talanger och begåvningar för att må bra. Idag har man funnit att språk och andra uttrycksformer, som till exempel bild, kan användas som redskap för vår mänskliga interaktion. Barns lärande kan utvecklas genom bland annat skapande, samtal och reflektion. Det finns många möjligheter och många olika sätt för barn att lära sig att göra saker på. Pedagoger har friheten att utforma undervisningen efter eget tyckande, dock utifrån vissa ramar, som styrdokument och läroplaner.

SAMMANFATTNINGBakgrundMed ökad migration följer en befolkning med språkliga variationer. I det vardagliga livet kan en individs kunskaper i svenska vara tillräckliga men när en individ blir patient och hamnar i en sjukvårdssituation kan språkliga eller kommunikativa hinder uppstå. Det beror på att förmågan att behärska ett språk är situationsberoende. Kommunikation sker i många olika former, i centrum står överföring av information mellan avsändare och mottagare. När informationsöverföringen sker i båda riktningarna och informationen som förmedlas bekräftas av de som är inblandade sker kommunikationen på ett säkert sätt.

Samarbete i team inom hälso- och sjukvård omfattar interaktion, ansvar för patientens vård, ömsesidigt beroende och närhet mellan medarbetarna. Teamet uppfattas som den viktigaste formen inom vilken samverkande, patientfokuserad vård utövas. Syftet med examensarbetet var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av teamets betydelse för patientsäkerheten. I examensarbetet deltog åtta ambulanssjuksköterskor från fyra olika stationer i norra delen av Sverige. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades med tematisk innehållsanalys.

Industrin och dess företrädare har uttryckt stor oro över elprisutvecklingen i Sverige. Denna uppsats undersöker effekter och konsekvenser av elpriser på gjuteriföretag i Sverige under perioden 2002-2005. Elprisets nivå och variation står i centrum, då uppsatsen utgår från företagens kostnadsperspektiv. Uppsatsen ämnar pröva hypotesen att företagens resultat är starkt beroende av elprisets utveckling. För att bevisa eller förkasta detta samband utförs en korrelationsanalys på olika för företagen centrala nyckeltal såsom soliditet och nettoresultat, jämfört med elprisets utveckling.

Syfte: Syftet med denna undersökning var att ur specialpedagogisk synvinkel kartlägga hur fem NO-lärare beskriver att de använder text i sin undervisning. Frågeställningarna var: Hur använder lärarna text i sin undervisning? Vilka läsförståelsestrategier undervisar lärarna om? Hur samverkar lärarna med specialpedagog kring elever med lässvårigheter? Vilket stöd efterfrågar lärarna för att utveckla sin undervisning? Teori: Då denna studie behandlar läsförståelse och undervisning, i vilken läraren har en aktiv roll och använder sig av dialog och kommunikation för att förklara fenomen och begrepp, har ett sociokulturellt perspektiv valts som teoretisk utgångpunkt.Metod: Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem NO-lärare verksamma på högstadiet i olika stadsdelar i en storstad. Intervjuerna utformades som samtal utifrån en intervjuguide som tog sin utgångspunkt i undersökningens syfte och frågeställningar. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades.Resultat: Resultatet visar att samtliga lärare i undersökningen beskrev NO-texter som abstrakta, faktaspäckade och en utmaning för eleverna att ta till sig.

Syftet med uppsatsen är att beskriva trender inom sport- och träningsturism, samt att undersöka nya potentiella segment för researrangörer som i sin tur kan leda till nya erbjudanden som researrangörerna kan utveckla. Vi har för att studera det aktuella ämnet utgått från ett teoretiskt problem och sedan bearbetat det med hjälp av en teoretisk referensram.Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativa intervjuer. För att få en ökad förståelse inom området har vi studerat 30 stycken olika sport- och träningsresor från fem olika researrangörer. Samt intervjuat tre personer som är insatta i området.Vi har funnit att promenader, vandringar och Power Walks är något som är väldigt efterfrågat på sport- och träningsresor, det är också något som många tycker att sport- och träningsresor bör innehålla. Funktionell träning kommer alltmer hamna i centrum i framtiden, fokus kommer också ligga på individuell och personlig utveckling.

Syfte: Syftet med studien är att belysa pedagoger och rektorers uppfattningar om samverkan vid övergången mellan förskola till förskoleklass med fokus på barn i behov av särskilt stöd. I studien undersöks även frågan om vilka möjligheter det finns för utveckling inom området. Centrala frågeställningar i studien är: hur beskriver förskolans rektor och pedagoger övergången från förskola till förskoleklass för barn i behov av särskilt stöd? Vilka hinder och möjligheter beskriver rektor respektive pedagoger för barn i behov av särskilt stöd vid övergången från förskola till förskoleklass? Vad finns det för vilja och önskan om samverkan hos pedagoger i förskolan?Teori och metod: Forskningsansatsen är etnografiskt inspirerad och tolkningsansatsen för studien utgår från det sociokulturella perspektivet. De metoder som använts i studien är ljudinspelade fokusgruppsintervjuer med förskolans rektor och pedagoger, samt deltagande observation vid överlämningssamtal med pedagoger och rektor i förskola samt pedagoger i förskoleklass.