Sökresultat:
1241 Uppsatser om SDF Centrum Göteborg - Sida 21 av 83
Autentiska texter som fiktion och möjlighet / Authentic Texts: Fiction or Possibility
I centrum för denna uppsats stÄr sÄ kallade autentiska texter. Uppsatsen vill uppmÀrksamma de teoretiska svÄrigheterna som Àr knutna till detta begrepp. Samtidigt vill den visa pÄ de mÄnga möjligheter som begreppet kan rymma.
För att nÀrma mig detta omrÄde har jag valt att kombinera ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv: dels undersöks olika definitioner av begreppet, dels intervjuas tvÄ lÀrare i engelska om deras anvÀndning av autentiska texter i undervisningen.
Trots begreppets svaga teoretiska grund tycks det ha en relativt stark position inom dagens sprÄkundervisning. I uppsatsen hÀvdas att ett grundlÀggande ifrÄgasÀttande kan öppna för en djupare förstÄelse av begreppet. Det handlar inte om att ogiltigförklara begreppet, utan att upptÀcka det pÄ nytt.
Som smÄ astronauter : -En idrottslÀrares berÀttelse om specialgymnastik i skolan
The aim of this work is to examine methodologies at remedial lessons for children with weak mobility, in a common Swedish municipal school in an attempt to determine if a connection to theoretical learning exists.Kadesjö describes how difficulties in concentration can arise as a result of problems with mobility and perception, and according to Piaget very young children develop cogitation through physical movements. These connections are not news but always current.At the meeting with Lasse the question was born whether learning problems in school that are a result of concentration difficulties, could be countered with mobility training.By the selection of Life history as method, it?s possible to follow a physical educator's experiences through his 30 years of work, and to some extent even his private life. Experiences and results are notified from a historical perspective from 1976 until 2006.He is bringing us on a journey that shows the changes in methodology and results after his contact with Sensomotoriskt Centrum..
AnvÀnds utvecklingssamtal till att ocksÄ utveckla ledarskapet?
Syftet med min studie Àr att försöka ta reda pÄ hur nÄgra ledare tÀnker omkring möjligheterna att utveckla sitt eget ledarskap genom utvecklingssamtal. Oftast tycks det vara medarbetaren som stÄr i centrum för utveckling och förbÀttring nÀr utvecklingssamtal hÄlls. Kvalitativa intervjuer med fem ledare, som genomför utvecklingssamtal med sina medarbetare, har genomförts. Resultatet visade att ledarna inte anvÀnder utvecklingssamtalet till att fokusera sitt eget ledarskap. Ledarna poÀngterade vikten av att hÄlla en ömsesidig dialog, men betonade att man genom den ville ge medarbetarna utrymme att föra fram förslag pÄ hur de ville förbÀttra sin arbetssituation till exempel.
Godstransporter inom Landstinget i Ăstergötland : Behov och kostnadsfördelning
Landstinget i Ăstergötland upphandlar sedan 2001 samtliga godstransporter frĂ„n externa leverantörer. Detta examensarbete har som syfte att inför en kommande transportupphandling 2006 utreda behovet av godstransporter och hur kostnaderna för dessa transporter ska fördelas inom Landstinget i Ăstergötland. MĂ„let var att förenkla existerande avtal och ta fram en lösning pĂ„ hur förĂ€ndringar av transportnĂ€tet ska kunna hanteras med minimal administrativ arbetsinsats. Lösningen skulle ocksĂ„ innebĂ€ra att landstingets kostnader kunde hĂ„llas lĂ„ga.Studien har visat att det genom att standardisera transporttider gĂ„r att förenkla transportavtalen avsevĂ€rt. Transportören erbjuds ocksĂ„ större frihet att anpassa landstingets körningar till övriga uppdrag, vilket möjliggör lĂ€gre priser.
En riktig skÀrgÄrdsbo : en etnologisk studie om kvinnor, kön och kompetens i Roslagen
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om kvinnor i Roslagens ytterskÀrgÄrd haft en högre stÀllning Àn kvinnor pÄ fastlandet. FrÄgestÀllningarna har kretsat kring kön och kompetens.Materialet som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, personliga anteckningar, minnen och dagboksutdrag dÀr skÀrgÄrdsbornas egna berÀttelser har varit i centrum. Med hjÀlp av en metod kallad snöbollsmetoden har materialet samlats i samspel med informanterna dÀr ?det ena gett det andra? likt en snöboll som vÀxer ju lÀngre den rullar. Metoden tillsammans med teoretiska utgÄngspunkter som intersektionalitet och genussystemet har legat till grund för den etnografiska skrivprocess som ocksÄ varit en stor del av analysarbetet.Resultatet visar att kvinnor i skÀrgÄrden har haft en högre stÀllning Àn kvinnor pÄ land, troligen frÀmst pÄ grund av att den sÀrskilda skÀrgÄrdskompetens, som barn pÄ öar fÄtt dÄ de vÀxt upp, varit oumbÀrlig för familjernas överlevnad sÄvÀl ekonomiskt som fysiskt.Nyckelord: kvinnor,.
Illustration utan representation? : skalfigurernas demografi i perspektivbilder
Perspektivbilden Àr ett av de mest effektiva sÀtten att kommunicera en idé pÄ,
inte minst i mötet mellan arkitekt och allmÀnhet. I den hÀr uppsatsen granskas
fyrtio olika perspektivbilder skapade av Sveriges största arkitektgruppers
landskapsavdelningar. I centrum för granskningen stÄr skalfigurerna, de
mÀnniskor som befolkar illustrationerna. Dessa vÀrdebÀrande figurer sÀnder ut
signaler till betraktaren som vi som blivande landskapsarkitekter kanske inte
alltid Àr medvetna om. Genom sammanstÀllning av ett statistiskt underlag som
sedan jÀmförs med hur Sveriges demografi faktiskt ser ut, kan ett antal frÄgor
besvaras: Representeras Sveriges faktiska befolkningssammansÀttning i nÄgon
mÄn av samlingen skalfigurer i bilden? Om sÄ inte Àr fallet, vem Àr representerad
och vem Àr det inte? Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ huruvida skalfigurerna
i perspektivbilder representerar norm eller verklighet, liksom att problematisera
kring hur fotografiska avbildningar av verkliga personer anvÀnds i dessa bilder..
Ett parti i marknadsföring - Strategier pÄ en förÀnderlig spelplan
PÄ modemarknaden rÄder idag en stor konkurrens och det blir allt svÄrare att differentiera sitt företag. Ett ökat mediebrus distraherar kontinuerligt det budskap företaget vill sÀnda ut till kundgruppen. Idag tvingas företagen ta ett allt större socialt ansvar frÀmst av kommersiella skÀl. Miljöengagemanget blir allt större och framför allt attityden och beteendet hos konsumenterna leder till en annan slags konsumtion eller rent av till en ny trend. UtifrÄn problematiseringen har vi undersökt, beskrivit samt analyserat marknadsförings-strategin av en kedjeÀgd- respektive en privatÀgd butik.
FrÄn John Silver till Kapten Nemo : En studie i arbetet med klassikerlÀsning i en Ärskurs Ätta
Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur ett projekt med klassikerlÀsning i en Ärskurs Ätta gÄr till. FrÄgestÀllningarna Àr hur och varför lÀraren vÀljer att lÀgga upp undervisningen pÄ ett visst sÀtt, hur eleverna upplever lÀsningen och lÀrarens undervisning, samt om det finns nÄgra skillnader mellan killar och tjejers lÀsning. Undersökningen Àr kvalitativ och har ett didaktiskt och ett receptionsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att lÀraren konstruerar svenskÀmnet utifrÄn ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv med skönlitteraturen i centrum och att hon anvÀnder sig av litterÀranalytiska redskap som beskrivning av tid, huvudperson och handling. Tjejerna Àr generellt mer positiva till lÀsning Àn killarna.
Hur ljussÀtter man ett bostadsomrÄde?
Bakgrund: Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskriver att det Àr sjuksköterskans ansvar att ge patienten en god och sÀker vÄrd ur ett etiskt perspektiv samt genom beprövad erfarenhet. PatientnÀrmre vÄrd Àr ett arbetssÀtt som sÀtter patienten och dennes problem och behov i centrum. OmvÄrdnadens kvalitet ökar och ger en snabbare rehabiliteringstid för patienten.
Syfte: Att granska vad den patientnÀra tiden innebÀr för sjuksköterskan och se vad den innehÄller. Hur mycket tid, totalt, lÀggs ner pÄ patientnÀra tid under ett dagspass?
Metod: Empirisk, strukturerad icke deltagande observationsstudie med kvantitativ och kvalitativ ansats.
Trycksatt avloppssystem och sjÀlvfallssystem i Fredrikstad kommun. En jÀmförande fallstudie.
Krav om förbÀttrad spillvattenrening och stÀder som förgrenar sig över större omrÄden Àr nÄgra av anledningarna till att dagens avloppsledningsnÀt fÄr allt lÀngre ledningsstrÀckor. Att med gravitationens hjÀlp föra avloppsvatten framÄt krÀver ett kontinuerligt fall som vid lÄnga avstÄnd kan innebÀra mycket schaktning, den ekonomiskt mest belastande delen vid nyinstallation av avloppsledningsnÀt. Ett fördelaktigt alternativ kan vara trycksatt avloppssystem, som sedan 70-talet har kompletterat de traditionella sjÀlvfallssystem i kuperade och bergiga omrÄden. PÄ senare tid har trycksatt avloppsystem fÄtt större anvÀndningsomrÄde utanför sina etablerade bruksomrÄden med anledning av skÀrpta krav pÄ rening och kostnadseffektivitet. SjÀlvfallssystem Àr dock det mest anvÀnda avloppssystemet i urbana omrÄden.
Organisatoriska och mÀnskliga aspekter vid systemutveckling
Enligt Clegg m fl (1997) nÄr 80-90% av systemutvecklingsuppdrag inte upp till de mÄl som Àr satta för projektet. Teknologiska aspekter anses inte ensamt vara orsaken till att projekten "misslyckas", utan misslyckanden anses Àven bero pÄ att mÀnskliga och organisatoriska aspekter inte uppmÀrksammas vid systemutveckling. Detta arbetet fokuserar pÄ att utreda om organisatoriska och mÀnskliga aspekter uppmÀrksammas vid systemutveckling och vilka aspekter som specifikt beaktas. Metoden för att undersöka de centrala frÄgestÀllningarna har varit att genomföra en survey (undersökning) med sex djupintervjuer. Som mÄlgrupp valdes projektledare pÄ IT-företag av varierande storlek.
InlÀrningsstilar : en litteraturstudie om fyra forskares syn pÄ begreppet
Detta examensarbete behandlar begreppet inlÀrningsstilar. Uppsatsen Àr en litteraturstudie dÀr fyra forskare stÄr i centrum: Rita Dunn, Michael Grinder, Eric Jensen samt Barbara Prashnig. Alla dessa fyra forskare har intressanta tankaromkring Àmnet inlÀrningsstilar. Jag har valt att itta lite nÀrmare pÄ hur dessa fyra forskare förhÄller sig till begreppen inlÀrning, inlÀrningsstilar samt inlÀrningssvÄrigheter. Syftet med uppsatsen Àr att öka min förstÄelse för hur elever lÀr sig.
Nedskrivning av Goodwill : Att bortförklara ett nedskrivningsbehov
Immateriella tillgÄngar debatteras flitigt i företagsekonomiska sammanhang. En immateriell tillgÄng som har stor betydelse för svenska börsbolag och som stÄtt i centrum av denna debatt Àr goodwill. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur företag som Àr i ett behov av att skriva ned sitt goodwillvÀrde men som inte gjort detta motiverar det beslutet i sin Ärsredovisning samt bakomliggande faktorer som kan förklara detta. Studien har en kvantitativ ansats dÀr företag noterade pÄ Stockholmsbörsen Ären 2005-2010 har studerats och t-test samt multipla regressionsanalyser har genomförts pÄ urvalet. Vi förvÀntade oss att de undersökta företagen skulle vara generellt sÀmre pÄ att uppfylla upplysningskraven i IAS 36 Àn företag som inte Àr i ett nedskrivningsbehov.
Trönninge hÀstby
Arbetet presenterar ett förslag till en hÀstby i Trönninge, en tÀtort fem
kilometer norr om Varbergs centrum. Förslaget visar hur en hÀstby kan se ut,
vad som behöver ingÄ och hur man ordnar det praktiskt.
Varberg ligger lÀngs kusten i Hallands lÀn ca 7 mil frÄn Göteborg. I Varberg
finns det idag inga hÀstbyar, men hÀstintresset i kommunen Àr mycket stort
vilket ger ett bra underlag för en hÀstby. Varbergs kommun hÄller idag pÄ att
göra en fördjupad översiktsplan över Trönninge och har som förslag att ett av
utbyggnadsomrÄdena skall bli ett hÀstboende.
HÀstbyar Àr ett ganska nytt fenomen som dyker upp pÄ mÄnga olika stÀllen i
Sverige.
Naturlig Skönhet : En studie om hur naturen anvÀnds i reklam för skönhetsprodukter.
Syftet i denna uppsats att studera varför naturen och naturligheten anvÀnds sÄ ofta i reklam för skönhetsprodukter, vilken logik detta bygger pÄ och vilka frÄn naturen tillskrivna egenskaper som efterstrÀvas. För att svara pÄ detta anvÀnder jag en retorisk bildanalys av reklambilder frÄn ett hÀlsomagasin, och vars analysresultat jag sedan diskuterar genom teoretiska perspektiv som naturideologiska tolkningar och naturens symboliska vÀrden. UtifrÄn detta kommer jag fram till att naturen och det naturliga anvÀnds för en lÄng rad syften, frÄn att lova skönhet, via att locka de ?gröna?konsumenterna till att dölja en kemiskt processad produkt. Genom att studera reklambildernas ideologiska förtecken menar jag att Àven om det som sÀgs i bilderna skiljer sig mycket Ät, reproducerarde alla en antropocentrisk vÀrdegrund som sÀtter mÀnniskan i centrum..