Sök:

Sökresultat:

17032 Uppsatser om SABs klassifikationssystem för svenska bibliotek - Sida 37 av 1136

Albanska som modersmÄl - En kartlÀggning med hjÀlp av interjuver av albanska personers svÄrigheter vid inlÀrning av svenska som andrasprÄk

Jag har i den hÀr uppsatsen undersökt vilka svÄrigheter personer med albanska som modersmÄl möter nÀr de ska lÀra sig svenska som andrasprÄk. Anledningen till att jag valt detta Àmne för min uppsats Àr att albanska Àr ett indoeuropeiskt sprÄk som utgör en egen gren i det indoeuropeiska sprÄktrÀdet och svenska Àr ett nordgermanskt sprÄk. DÀrför Àr en jÀmförelse mellan svenska och albanska intressant. UtgÄngspunkten för min uppsats Àr att det mÄste innebÀra en sÀrskild utmaning för personer med albanska som modersmÄl att lÀra sig ett andrasprÄk som svenska. Mitt syfte med uppsatsen Àr att undersöka vilka problem som personer med albanska som förstasprÄk möter nÀr de lÀr sig svenska.

Det tolkningsfria utrymmet: om svensklÀrares bedömning av en elevtext i Svenska 1

Den hÀr kvalitativa undersökningen syftar till att ta reda pÄ hur fyra svensklÀrare uppfattar Àmnesplanen för Svenska 1 samt hur deras tolkning av kunskapskraven i Àmnesplanen pÄverkar bedömningen av en elevtext. Bland informanterna upplevs Àmnesplanen för Svenska 1 som mer omfÄngsrik och att kraven Àr betydligt högre jÀmfört med kursplanen i Svenska A och problemet med kunskapskraven i Àmnesplanen Àr dess ospecifika formuleringar och ordval som gör det svÄrt att avgöra tydliga grÀnsdragningar mellan de olika kvalitativa kunskapsnivÄerna. Resultatet av undersökningen tyder ocksÄ pÄ att lÀrare till stor del tolkar kunskapskraven i Àmnesplanen för Svenska 1 pÄ olika sÀtt. Detta blir tydligt vid bedömningen av en elevtext dÀr samtliga fyra informanter utgÄtt frÄn samma kunskapskrav och bedömt elevtexten med tre olika betyg ? E, D och C, vilket visar pÄ en orovÀckande trend för likvÀrdigheten i bedömning och betygssÀttning.

Byteskostnader pÄ den svenska bankmarknaden

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns byteskostnader pÄ den svenska bankmarknaden. Shy (2002) har utvecklat en metod för att estimera byteskostnader pÄ olika marknader. Shys modell kommer att anvÀndas för att estimera byteskostnaderna pÄ den svenska bankmarknaden. Resultatet visar att storbankerna, överlag, har högre priser och högre byteskostnader Àn nischbankerna. Resultatet Àr rimligt eftersom storbankerna erbjuder ett större produktsortiment och större möjlighet till personlig service, vilket borde innebÀra högre priser för deras kunder.

Kulturmöten i skolan

Denna studie bygger pÄ intervjuer med lÀrare och invandrarelever om hur de upplever sin situation i skolan nÀr det gÀller kulturmöten. Deras svar Àr ett litet urval av den mÀngd av erfarenhet som finns ute pÄ de svenska skolorna. I denna uppsats har vi tÀnkt reflektera och diskutera kring de resultat vi redovisat i de olika kategorierna och hur detta arbete fördjupat vÄra kunskaper som pedagoger.VÄra frÄgestÀllningar har varit:Vad har invandrarelever för uppfattning om den svenska skolan?Vilket förhÄllningssÀtt har lÀrarna till invandrarelever i den svenska skolan?.

Att bedöma lÀsförstÄelse : En studie av elevers lÀsförstÄelse vid nationella prov i svenska för Ärskurs 9

Denna undersökning vill lyfta fram lĂ€sförstĂ„else och bedömning av lĂ€sförstĂ„else i nationella prov i svenska för Ă„rskurs 9, för att undersöka hur elever har klarat uppgifterna i nationella prov i svenska. Nationella provet heter Ämnesprov, lĂ€sĂ„r 2012/2013 Svenska och svenska som andrasprĂ„k. Undersökningen berör delprov B, som testar de fyra lĂ€sförstĂ„elseprocesserna. Provresultat frĂ„n tvĂ„ skolor granskas, jĂ€mförs och analyseras utifrĂ„n lĂ€sförstĂ„elseprocesserna samt hur lĂ€rarbedömningarna förhĂ„ller sig till varandra och bedömningsanvisningarna. I undersökningen ingĂ„r enbart elever som bedöms utifrĂ„n kriterierna med svenska som första sprĂ„k eller har svenska som modersmĂ„l, men flera av dem Ă€r tvĂ„sprĂ„kiga.  Att elever i den svenska skolan talar flera sprĂ„k, samt att ett annat sprĂ„k Ă€n svenska talas i hemmet, Ă€r mer och mer vanligt förekommande. Med andra ord, det kan finnas elever som har tvĂ„ modersmĂ„l. Undersökningens fokus ligger i hur eleverna visat sin lĂ€sförstĂ„elseförmĂ„ga vid ett nationellt prov samt hur lĂ€rare har bedömt deras lĂ€sförstĂ„else.

Syn pÄ sprÄk : En studie av modersmÄlsÀmnet svenska i den finlÀndska lÀroplanen utifrÄn tre Àmneskonceptioner

Denna studie har syftat till att undersöka vilka sÀrskiljande teman och Àmneskonceptioner som innefattar Finlands motsvarighet till svenskÀmnet; ModersmÄl och litteratur, svenska som modersmÄl för gymnasiet ur ett lÀroplansteoretiskt perspektiv. För att pÄ bÀsta sÀtt uppnÄ studiens syfte har en diskursanalytisk metod tillÀmpats dÀr kursplanen för ModersmÄl och litteratur i Finlands lÀroplan Grunderna för gymnasiets lÀroplan 2003 varit studieobjekt. UtifrÄn de tre urskiljda teman eller nyckelbegreppen Litteratur och analytiskt tÀnkande, SprÄk och Retorik och kommunikation har det vidare i den Àmneskonceptionella analysen av kursplanen kunnat utlÀsas att samtliga tre svenskÀmneskonceptioner; svenska som fÀrdighetsÀmne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsÀmne och svenska som erfarenhetspedagogiskt Àmne tas i uttryck. I och med detta Àr kursplanen svÄridentifierad, men med ett visst övertag av svenska som erfarenhetspedagogiskt Àmne i interaktion med svenska som litteraturhistoriskt bildningsÀmne. Resultatet utifrÄn analysen har vidare i diskussionen stÀllts i jÀmförelse med tidigare forskning, som fokuserat pÄ analyser av kursplanen i svenskÀmnet i Sverige.

Marknadens effektivitet kring ex-dividend dagen

I uppsatsen undersökts ex-dividend fenomenets förankring pÄ den svenska aktiemarknaden. Syftet med uppsatsen Àr att observera eventuella skillnader mellan det utdelade vÀrdet och aktiekursförÀndringen dagen efter utdelningsrÀtten skiljts frÄn aktien samt hur eventuell överavkastning i sÄdana fall kan förklaras. I en kvantitativ undersökning analyseras den svenska aktiemarknaden mellan Ären 1996-2003. Slutsatsen i denna uppsats blir att det statistisk sÀtt inte gÄr att pÄvisa nÄgon överavkastning kring ex-dividend dagen pÄ den svenska aktiemarknaden. Den svenska marknaden visar istÀllet tydliga bevis pÄ en mellanstark form av effektivitet..

Hantering av handhÄllna lÀsenheter - en kvalitativ analys av lÀsbegreppet pÄ nÀtforumet MobileRead

The aim of this study is to examine reading on the MobileReadforums. The term ?to read? is extended to also cover bookcollection and usage of new technology such as mobile readerunits.A catalyst for reading on mobile reader units seem to be the needto always have access to the personal e-book collection. Apartfrom being a source for reading the collection of e-books alsoserves the purpose of extending the members self-esteem.A large portion of the activities on the MobileRead forum isaimed at making new technology comprehensible with the help ofprotocols to determine the usage of that technology. The processof making protocols also seem to be another way for the membersto extend their self-esteem.Traditional libraries are mainly seen as one of many sources for ebooks.Librarians are mostly perceived as being service mindedbut lacking in e-book knowledge.There is also a risk for miscommunication as the library hasdeveloped other protocols that defines an e-book and how itshould be used.This study is a qualitative analysis based on forum posts collectedfrom the MobileRead forum..

Negerande pronomen och andra oidiomatiska konstruktioner hos inlÀrare av svenska som andrasprÄk

Specialarbete, 15 hpSvenska SprÄket fördjupningskurs SV1301Ht 2012Handledare: Benjamin Lyngfelt & Julia Prentice.

Svenska e-handelsföretags applikationer och intÀktsmodeller

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva vilka av de applikationer och intÀktsmodeller, som litteraturen rekommenderar, som anvÀnds av svenska e-handelsföretag och varför de har valt att anvÀnda, eller inte anvÀnda, just dessa..

Hur pÄverkar undervisningssprÄket fysikundervisningen? En studie om fysiklÀrare med svenska som modersmÄl som undervisar pÄ engelska

Sammanfattning Examensarbetet handlar om hur undervisningssprÄket pÄverkar undervisningen i fysik. I denna studie Àr det fysiklÀrare med svenska som modersmÄl som undersöks. Studien undersöker fysiklÀrare som undervisar bÄde pÄ engelska och svenska. Som underlag för examensarbetet finns bland annat en enkÀt som jag utarbetat och skickat till lÀrare som undervisar i fysik pÄ bÄde svenska och engelska eller stÄr i begrepp att börja göra det. Ur svaren frÄn erfarna fysiklÀrare som undervisar pÄ ett annat sprÄk (bÄde svenska och engelska), har jag extraherat nio rekommendationer till lÀrare som precis har börjat undervisa pÄ ett sprÄk som inte Àr hennes/hans modersmÄl. Rekommendationerna handlar om hur han/hon kan utveckla sitt sprÄk, planera sina lektioner och lÀttare övervinna den osÀkerhet som kan finnas nÀr en lÀrare ska övergÄ frÄn att undervisa pÄ sitt modermÄl till att göra det pÄ ett annat sprÄk. Mitt examensarbete fokuserar pÄ lÀrares erfarenheter och upplevelser kring att undervisa pÄ engelska nÀr deras modersmÄl Àr svenska.

BÄda sprÄken i hjÀrtat, jag Àr ju född hÀr. : Om att vÀlja svenskÀmne pÄ gymnasiet.

Under mina Är som lÀrare i svenska som andrasprÄk har det alltid funnits ett antal Sverigefödda elever som valt att studera Àmnet svenska som andrasprÄk, sva, i stÀllet för svenska pÄ gymnasiet. Jag har stÀllt mig frÄgan vad det beror pÄ: Àr det bristande sprÄkkunskaper eller beror det pÄ nÄgot annat och i sÄ fall, vad? I begynnelsen benÀmndes Àmnet svenska som frÀmmande sprÄk för att sedan bli svenska 2 och sedan 1994 svenska som andrasprÄk.Min ambition var att ta reda pÄ orsaken till valet av svenskÀmne genom fokussamtal med 7 informanter pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Dessa samtal analyserades sedan med Grundad teori. De ursprungliga analyskategorierna var modersmÄl, skolgÄng, upplevelser av att vara flersprÄkig i den svenska skolan, vÀrdering av och attityd till Àmnet, ett eller tvÄ svenskÀmnen, flersprÄkig identitet och ett eller tvÄ modersmÄl.

FrĂ„n blĂ„a till röda linjen. En komparativ undersökning av barn- och ungdomsverksamheten pĂ„ Tensta och Östermalms bibliotek

Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars vÀldigt oupmÀrksammad genre, den amerikanska Andra VÀrldskrigs-stridsfilmen. UtifrÄn den mall som Basinger beskriver i boken har jag hÀr diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan hÄller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen bestÄr i korthet av en mÀngd element som anvÀnds genomgÄende i genren; sÄsom gruppen, hjÀlten, mÄlet och fienden. Dessa element förekommer frÄn den första andra vÀrldskrigs-stridsfilmen Bataan frÄn 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att Àven om SPR blivit kÀnd som en nydanande och orginell film sÄ Àr hÄller den sig nÀstan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite frÄn andra filmer i genren Àr det ursprungliga mÄlet, det Àr inte vanligt att ha ett sÄpass politiskt inkorrekt mÄl som att rÀdda en enda man..

Barnbibliotekariers förhÄllningssÀtt till barns lÀsning: en jÀmförande studie mellan Sverige och Litauen

The purpose of this master?s thesis is to investigate children?s librarian?s perspectives on children?s literature and reading of fiction books. This is a comparative study of Swedish and Lithuanian librarians. The main questions to be answered are how children?s librararians at public libraries motivate their selection and purchase of fiction for children and what kind of considerations there are behind the purchases.

SamhÀllssynen bakom frÄgorna : en studie om den dolda samhÀllssynen i tre lÀroböcken för gymnasiekursen Svenska B

Studien Àr en litteraturstudie som jÀmför tre lÀroböcker i gymnasiekursen Svenska B och hur dessa behandlar skönlitteratur. FrÀmst Àr det lÀroböckernas elevfrÄgor till skönlitteraturen som ligger till grund för undersökningen. Om man ser till elevfrÄgornas utformning behandlar de tre lÀroböckerna skönlitteratur pÄ likartade sÀtt. Eleverna trÀnas i att koppla skönlitteraturen bÄde till det samhÀlle de lever i och det samhÀlle texterna uppkom i. Det finns dock en skillnad i hur lÀroböckerna presenterar författarna till de utvalda texterna.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->