Arbetets syfte Àr att undersöka hur olika lÀrare arbetar kring svenska som andrasprÄks undervisningen och integrationen av de elever som lÀser svenska som andrasprÄk. Arbetet Àr relevant dÄ det pÄ de flesta skolor finns elever i behov av att lÀsa svenska som andrasprÄk. Undersökningen gjordes med intervjuer som vald metod. Analysen av de svar som lÀrarna gav jÀmfördes med varandra i resultatet. Resultatet visade att samtliga lÀrare hade mycket lika tankar kring svenska som andrasprÄksundervisningen och integreringen av eleverna.

Uppsatsen beskiver den europeisering av den svenska sÀkerhetspolitiska diskursen som har skett sedan det svenska intrÀdet i den europeiska unionen. Genom att utgÄ frÄn konstruktiv teori förklarar arbetet hur normer inom det europeiska utrikes- och sÀkerhetssamarbetet (CFSP) förs över till den svenska sÀkerhetspolitiska diskursen. I arbetet framhÄlls att den svenska sÀkerhetspolitiken, efter det kalla krigets slut och Sveriges medlemskap i EU, i allt större utstrÀckning börjat korrelera med den europeiska sÀkerhetspolitiska diskursen. Korrelation framtrÀder framförallt nÀr den svenska neutralitetspolitiken studeras, en politik som omvÀrderats sedan intrÀdet i EU. Uppsatsen belyser ocksÄ hur bÄde den svenska och den europeiska sÀkerhetspolitiska diskursen har förÀndrats över tid..

Det har gjorts studier om den privata sektorn som visar pÄ att svenska chefer anammar globala managementmodeller utan att reflektera över vad detta kan ha för konsekvenser. Det har visat sig att effekterna av detta har varit att vi rört oss bort frÄn den svenska ledarskapsmodellen trots att den framstÄtt som framgÄngsrik.I denna uppsats har vi identifierat centrala drag i det svenska ledarskapet, dessa Àr maktdistans, delaktighet och konsensus. Vidare har vi undersökt vad som har hÀnt med den svenska ledarskapsmodellen i den offentliga sektorn och om den har förÀndrats efter införandet av New public management med hjÀlp av de centrala dragen. Vi har valt att begrÀnsa oss till förskoleverksamheten och förskolecheferna i Stockholms kommun. Teorierna vi har utgÄtt ifrÄn Àr den svenska modellen, den svenska ledarskapsmodellen och New public management.Vi har utfört en kvalitativ tvÀrsnittsanalys dÀr vi intervjuat fem förskolechefer som leder och samordnar arbetet pÄ förskolan.

Denna undersökning Àr en intervjuundersökning med inlÀrare av svenska som har lyckats lÀra sig grunderna i svenska pÄ kort tid. Intervjuerna syftade till att ta reda pÄ vilka faktorer som har varit gynnsamma för inlÀrarna i deras inlÀrning av svenska. Resultatet visar att det Àr komplext vilka faktorer som spelar in nÀr man ska lÀra sig ett nytt sprÄk. Av intervjuerna kan man dra slutsatsen att motivation Àr en av de tyngsta faktorerna för dessa inlÀrares inlÀrning av svenska. Tidigare sprÄkkunskaper och eventuellt Àven sprÄkbegÄvning kan ocksÄ ha bidragit till inlÀrningen..

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur organisationen av svenska som andrasprÄk ser ut i fyra kommuner. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua personer med övergripande kunskap om och ansvar för svenska som andrasprÄk i varje kommun. Vi har valt att undersöka kommuner i Stockholms lÀn som enligt statistiken har mindre Àn 5% elever som lÀser svenska som andrasprÄk i grundskolan. VÄra resultat visar att organisationen av svenska som andrasprÄk ser olika ut i de fyra kommunerna. Vi har genom att definiera ett antal ramfaktorer försökt bestÀmma vilket omrÄde som framtrÀder som viktigast i varje kommun..

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan pÄverkade livet i NedertorneÄ-Haparanda församling socialt samt religiöst och i sÄ fall hur eventuella förÀndringar yttrade sig nÀr de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan pÄ Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter grÀnsdragningen kvar pÄ ryskt omrÄde. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat pÄ hur undervisning, fattigvÄrd samt sjukvÄrd fungerade utan kyrka och prÀsterskap. Hur förrÀttningar och gudstjÀnster fungerade i en sÄdan komplex situation Àr ytterligare faktorer jag studerat nÀrmare.För att ta reda pÄ hur det förhöll sig med detta under den hÀr tidsperioden har jag Àgnat mig Ät litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktÀr. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhÀllsutveckling, samt allmÀn global och lokal historia.UtifrÄn det samlade materialet har jag kommit fram till att livet pÄverkades ur flera aspekter för invÄnarna i NedertorneÄ-Haparanda församling nÀr de förlorade sockenkyrkan 1809.

Ericsson har utvecklat ett ramverk för multimediakommunikation som heter Mario. Mario kan anvÀndas för att sÀtta upp video- och ljud-samtal över IP och finns fungerande pÄ Android och iOS. Mario Àr en del av web browsern Bowser som finns att hÀmta pÄ Google Play eller App Store. Bowser möjliggör att köra WebRTC applikationer skrivna i HTML5 och JavaScript pÄ Android och iOS.Nu nÀr Microsoft slÀpper sina nya plattformar, Windows RT, Windows 8 och Windows Phone 8 sÄ finns ett intresse att försöka flytta detta ramverk till dessa plattformar. Vi kommer göra ett försök att porta Mario till Windows RT.

Svenska kyrkans medlemsantal minskar, till följd av fler uttrÀden och att fÀrre yngremÀnniskor trÀder in mot tidigare, vilket medför en skev Äldersstruktur. Dessutom har mÄngamÀnniskor en svag relation till kyrkan och en, enligt kyrkan, felaktig bild av vad Svenskakyrkan stÄr för. Syftet med utredningen Àr att, utifrÄn Berrys tjÀnstevarumÀrkesmodell,analysera hur Svenska kyrkan arbetar med att skapa relationer med mÀnniskor genom attbygga upp ett tydligt och identifierbart varumÀrke.Vi har med hjÀlp av tre utredningar utrett allmÀnhetens bild av Svenska kyrkan. Vi hardessutom, genom tvÄ intervjuer, klargjort Svenska kyrkans varumÀrkesbyggande. Med stödav tjÀnstevarumÀrkesmodellen har vi sedan analyserat hur Svenska kyrkan skapar relationermed mÀnniskor utifrÄn allmÀnhetens bild av organisationen och kyrkansvarumÀrkesbyggande.För att Svenska kyrkans varumÀrkesarbete ska underlÀtta för mÀnniskor att identifiera ochkÀnna samhörighet med kyrkan, mÄste kyrkan agera kraftfullare för att motverka dennegativa publiciteten samt lyckas med implementeringen av projektet.

Examensarbetet belyser hur kommunikativ undervisning har utvecklats inom svenska som andrasprÄk..

Syftet med denna studie har varit att belysa hur en grupp pedagoger talar om sin undervisning i svenska som andrasprÄk utifrÄn skolorganisation, undervisningsformer och Àmnets gagn för elevers lÀrande Det empiriska materialet grundar sig i kvalitativa intervjuer med Ätta undervisande svenska som andrasprÄkslÀrare.Resultaten visar att lÀrare som har kunskap om styrdokumentens betydelse för Àmnet har en större möjlighet att höja Àmnets status bland kollegor, förÀldrar och elever..

Uppsatsen handlar om modersmÄlsundervisningens vikt och betydelse i elevers sprÄkutveckling. Forskningen sÀger att modersmÄlsundervisningen har en positiv och utvecklande inverkan pÄ inlÀrningen av nya sprÄk och syftet med uppsatsen Àr dÀrmed att undersöka i vilken utstrÀckning forskningen stÀmmer. Jag har undersökt och analyserat fyra informanters Nationella prov i Svenska och Svenska som andrasprÄk och funnit att resultaten i huvudsak stÀmmer överrens med den forskning som finns om modersmÄlsundervisning. Mina slutsaser Àr dock att det inte bara Àr modersmÄlsundervisningen som spelar roll för sprÄkutvecklingen, utan att man mÄste ta hÀnsyn till andra variabler, sÄsom till exempel sociala faktorer, nÀr man undersöker en frÄga som denna..

Att teknik finns pÄ förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utstrÀckning? Vad det Àr som styr hur mycket de anvÀnder sig av teknik i den pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen?För att ta reda pÄ just detta har jag valt att göra enkÀtundersökning, observationer av lokalerna, genomgÄng av materialet inom förskolan och en undersökning pÄ ett bibliotek. Att barnen gillar och gÀrna hÄller pÄ med teknik Àr lÀrarna överens om. De flesta av förskolorna anvÀnder sig ganska lite av teknik pÄ sina lektioner, men anser ÀndÄ att teknik Àr ett mycket viktigt Àmne för barn i förskoleÄlder.

Svenska medicintekniska företag kan inte konkurrera med de globala företagen med stordrift och lÄga priser, de mÄste dÀrför anpassa sina produkter efter de specifika behoven i den svenska vÄrden.Syftet med studien Àr att analysera och utvÀrdera svenska medicintekniska företags marknadsföringsstrategier med avseende pÄ sambandet mellan samarbetsformer och produkters anpassning till specifika behov..

Mitt syfte med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka och beskriva hur sex klasslÀrare undervisar i Àmnet svenska, för att stimulera sprÄkutvecklingen hos elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. Som grund för mitt arbete har jag valt att göra kvalitativa intervjuer i en mÄngkulturell grundskola i vÀstra Sverige och har med hjÀlp av dessa intervjuer försökt att skapa en bild av hur undervisningen gÄr till. Jag har koncentrerat mig pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur undervisar lÀrare i Àmnet svenska för att stimulera sprÄkutvecklingen i en mÄngkulturell skola? Hur ser samarbetet med modersmÄlslÀrarna ut? Hur bedöms elevernas kunskaper i svenska? Mitt resultat visar pÄ att lÀrarna huvudsakligen anvÀnder skönlitteraturen för att stimulera sprÄkutvecklingen. Samtliga lÀrare Àr eniga om modersmÄlets betydelse för sprÄkutvecklingen, men de har inget direkt samarbete med moderssmÄlslÀrarna.

The aim of this Masters thesis is to examine the library discourses concerning the phenomenon and concept of digital libraries in Swedish library press 1980-2002. What changes can be identified? The questions are: what is said about the conditions for the phenomenon; how is the concept of digital libraries used; who makes these statements; what are the relations between these discussions and the library context in which they are made? Five Swedish library journals, BBL/Biblioteksbladet, DIK-forum, Human IT, Svensk biblioteksforskning and Tidskrift för dokumentation, were examined. The method used was discourse analysis. The theoretical starting-point was Foucaults discourse theory.