Sökresultat:
50 Uppsatser om S-kurva - Sida 4 av 4
Verksamhetsrelaterade nyckeltal och ständiga förbättringar för energieffektivisering och rapportering i industrifastigheter
Kils Energi är ett litet fjärrvärmenät med 620 abonnenter, de flesta villor. Med en låg linjetäthet är det viktigt att ha så låga kostnader som möjligt, och därmed ett effektivt system där så mycket som möjligt av värmen används. För att i framtiden kunna besluta om förbättringar i systemet behövs en utredning av systemet för djupare förståelse av hur nätet fungerar idag. För att lära känna systemet utreddes i detta examensarbete var den abonnent som hade det lägsta differenstrycket, var de största tryckfallen fram till denna abonnent skedde, hur detta differenstryck skulle kunna förbättras och om det är ekonomiskt försvarsbart. Samt vilken framledningstemperatur som idag har den lägsta driftskostnaden, vad som skulle hända med trycket om den framledningstemperaturen skulle hållas vid -20? Celsius och vilket flöde som är det högsta möjliga innan maxtrycket på 16 bar nås.
Utredning och effektivisering av Kils Energis fjärrvärmenät : Lokalisering av undercentral med lägst differenstryck
Kils Energi är ett litet fjärrvärmenät med 620 abonnenter, de flesta villor. Med en låg linjetäthet är det viktigt att ha så låga kostnader som möjligt, och därmed ett effektivt system där så mycket som möjligt av värmen används. För att i framtiden kunna besluta om förbättringar i systemet behövs en utredning av systemet för djupare förståelse av hur nätet fungerar idag. För att lära känna systemet utreddes i detta examensarbete var den abonnent som hade det lägsta differenstrycket, var de största tryckfallen fram till denna abonnent skedde, hur detta differenstryck skulle kunna förbättras och om det är ekonomiskt försvarsbart. Samt vilken framledningstemperatur som idag har den lägsta driftskostnaden, vad som skulle hända med trycket om den framledningstemperaturen skulle hållas vid -20? Celsius och vilket flöde som är det högsta möjliga innan maxtrycket på 16 bar nås.
Optimerad kvävegödsling i stärkelsepotatis : analys av riktvärden vid mätning av nitrathalt i bladskaft
Denna studie bygger på en litteraturstudie och ett fältförsök. Vi har undersökt vilken som är den ekonomiskt optimala kvävegödslingen i stärkelsepotatis. Eftersom potatisens kväveupptag varierar mellan sorter, odlingsplatser och år så har vi också undersökt möjligheter att mäta upptaget för att anpassa gödslingen. Syftet med studien var att hitta lämpliga riktvärden för nitrathalten i bladskaft hos stärkelsepotatis vid olika tidpunkter under odlingssäsongen. Dessa riktvärden kan sedan användas som referens vid snabbmätning av potatisens kvävestatus, både för att se kompletteringsgödslingsbehov och för att korrigera gödslingsstrategin över tid.
Styrning av värmesystem i kontorsbyggnader : Jämförelse mellan prognosstyrning, styrning som utnyttjar byggnadens värmetröghet, samt traditionell styrning
En stor del av Sveriges energianvändning går till bostäder och lokaler. Ur en nationell synvinkel är energieffektiviseringar i befintliga byggnader därför en potentiellt viktig del för att kunna nå de satta klimatmålen till år 2020.I ett traditionellt styr- och reglersystem styrs framledningstemperaturen i ett vätskeburet värmesystem efter en kurva som beror på utomhustemperaturen. En del nya styr- och reglersystem tar även hänsyn till andra parametrar, såsom byggnaders värmetröghet och lokala väderprognoser. Ett exempel på ett sådant system är Ecopilot, utvecklat av Kabona. Nuvarande kunskap angående hur stor energibesparing som styr- och reglersystem med prognosstyrning och styrning som utnyttjar byggnadens värmetröghet ger upphov till består till största del av referensfall som jämför byggnaders energianvändning före och efter installationen.I detta examensarbete undersöktes hur energianvändning och inomhusklimat påverkades av prognosstyrning och styrning som utnyttjar byggnaders värmetröghet.
Brand i kabelkulvert: En analys av dimensionerande bränder i en kabelkulvert
Vid Akzo Nobel Sundsvall finns en kabelkulvert där en mängd kablar leds. Det sker ingen tillsyn av kulverten och någon konsekvensanalys av brand finns ej. Elektricitet matas genom kulverten till bland annat AGA-gas. Gjorda genomföringar ifrån kulverten till andra utrymmen finns ej dokumenterad och risken för spridning av brand och brandgaser till andra utrymmen finns. Syftet med rapporten är att göra en konsekvensanalys av en brand i kulverten samt utföra beräkningar på olika brandscenarion i kulverten.