Sök:

Sökresultat:

690 Uppsatser om Sökord: Specialpedagogik - Sida 44 av 46

LÀrstilar i praktiken. En ny chans för elever pÄ en vuxenutbildning?

Syfte: Vi vill ta reda pÄ om det verkligen gÄr att möta de olika lÀrstilarna hos vuxna och om elever som misslyckats i grundskola och gymnasium kan lyckas bÀttre om de fÄr arbeta lÀrstilsinriktat. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger möter vuxna inlÀrare med skolsvÄrigheter och vad det resulterar i för eleverna i en verksamhet som utgÄr frÄn Dunn & Dunns lÀrstilsmodell.Teori: VÄr forskning bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Samspelet mellan lÀrare och elev utgör grunden för att arbeta med lÀrstilar och samspel och kommunikation Àr tvÄ honnörsord inom det sociokulturella perspektivet. SÀljö poÀngterar miljöns betydelse för inlÀrning vilket vi ocksÄ fokuserar pÄ i vÄr studie. Vi beskriver Gardners framgÄngsrika forskning som bygger pÄ olika intelligenser.

Talet om specialpedagogens uppdrag. En socialkonstruktionistisk studie med ett diskursanalytiskt angreppssÀtt

Bakgrund: Flera avhandlingar pekar pÄ att specialpedagoger lÀmnats helt utan stöd frÄn skolledningen i arbetet med att implementera den nya yrkesprofessionen (Malmgren Hansen, 2002). BÄde bristande kunskap men Àven ointresse hos rektor om specialpedagogens profession ses som bidragande orsaker till yrkesfunktionens svaga genomslag. Befattningshavare pÄ styrnivÄ utövar, enligt Ekström (2004), en ?icke-styrning? av det specialpedagogiska verksamhetsomrÄdet. Denna ?icke styrning? Àr, enligt Ekström, ocksÄ en form av styrning, inte minst för att det legitimerar de skeenden som pÄgÄr.

NyanlÀnd elevs möjligheter att lÀra sig lÀsa och skriva pÄ ett nytt sprÄk

Syfte Det övergripande syftet med studien Àr att utveckla och förbÀttra den kontext skolpersonal befinner sig i och som den nyanlÀnda sjuÄringen kommer till, för att uppnÄ en likvÀrdig skola för alla. Samarbete i skolan och med förÀldrarna belyses och diskuteras. Studien tar ocksÄ upp frÄgan om skolpersonalens synsÀtt pÄ modersmÄlets betydelse för elevens sprÄkutveckling och hur detta kan skapa möjligheter eller hinder i lÀs- och skrivutvecklingen. Följande forskningsfrÄgor besvaras: Vilka uppfattningar har olika yrkesgrupper om hur nyanlÀnda sjuÄringar kan arbeta i skolan och med familjen nÀr det gÀller att hjÀlpa en nyanlÀnd elev som inte kan lÀsa och skriva? Vilken syn har olika yrkesgrupper i skolan pÄ anvÀndandet av modersmÄlet i lÀs- och skrivutvecklingen? Vilka hinder och dilemman kan försvÄra arbetet med nyanlÀnda sjuÄringars lÀs- och skrivutveckling? Metod och teoriram Studien görs med en fenomenologisk ansats och för att söka svar pÄ forskningsfrÄgorna har tvÄ fokusgrupper med olika professioner i skolan anvÀnts.

"Skarpt lÀge". En livsvÀrldsfenomenologisk studie om fortsatt skrivundervisning i grundsÀrskolan

Syfte Syftet med studien var att undersöka hur speciallÀrare/specialpedagoger förstÄr och genomför sitt uppdrag att arbeta med elevernas fortsatta skrivutveckling i grundsÀrskolan. Studien har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur menar speciallÀrare/specialpedagoger att egna erfarenheter formar undervisningen? Vilka didaktiska val gör speciallÀrare/specialpedagoger för att bidra till elevers skrivutveckling? Vad anser speciallÀrare/specialpedagoger vara svÄrigheter i det pedagogiska arbetet med elevers skrivutveckling? Vad identifierar speciallÀrare/specialpedagoger som utvecklingsmöjligheter för fortsatt skrivundervisning i grundsÀrskolan?Forskningsansats och MetodStudien har en livsvÀrldsfenomenologisk ansats som teoretisk grund. Ansatsen gav studien ett redskap för förstÄelse av informanternas vardagliga verksamheter som de lever och arbetar i (Berndtsson & Johansson, 1997) genom fenomenet fortsatt skrivutveckling. I studien har vi nÀrmat oss speciallÀrare och specialpedagogers vardag i grundsÀrskolan, fÄtt ta del av deras undervisning och försökt göra deras röster hörda.

Kvalitetsarbete i grundskolan ur ett specialpedagogiskt perspektiv - en fallstudie

Abstract Heléne Slivka (2013). Kvalitetsarbete ur ett specialpedagogiskt perspektiv ? en fallstudie. (Quality assurance process in the elementary school from a special education perspective ? a case study.) The research This essay investigates the language in the schoolŽs quality assurance documents. An important aspect of this is the way in which language structures and informs how we think about, and work with, students with special needs. Aim The aim of this essay is to problematize how students with special needs are represented in the quality assurance documents of the school. The writer intends to point out how the ways in which the language used to describe students informs governing processes.

"NÀr ska jag byta krok?" En intervjustudie om faktorer som pÄverkar nÀr barn inom förskolan byter till en avdelning för Àldre barn

Syfte: Syfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring de faktorer som pÄverkar/avgör nÀr barn inom förskolan byter frÄn smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr: Vad och vem pÄverkar enligt pedagogerna beslutet nÀr ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergÄngen av barn frÄn en smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lÀr genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer Àn de sjÀlva ges barnet bÀsta chansen för lÀrande.

Elevers möjlighet till lÀrande enligt KASAM : En kvalitativ fallstudie av en skola i Tanzania

Syftet med detta examensarbete Àr att genom de specialpedagogiska relationella ? och dilemmaperspektiven, samt genom ett sociokulturellt perspektiv undersöka vilken skola barn och unga möter i Tanzania. Teoretiska utgÄngspunkter har varit den salutogena teorin med fokus pÄ KASAM, kÀnsla av sammanhang, och Cumminsmodell dÀr fokus ligger pÄ att undersöka samspelet mellan lÀrare och elev. Detta eftersom elevens tillÀgnande av kunskap och motivation beror pÄ hur lÀraren planerar undervisningen utefter dennes erfarenheter, sprÄk och kultur. Metod för examensarbetet har varit fallstudien och valda datainsamlingsmetoder Àr observationer, informella samtal med lÀrare, samt intervjuer av lÀrare.

?Det ?r st?kigt att vara vuxen? N?gra l?rares och rektorers upplevda erfarenhet om ar-betet med vuxenelever i behov av st?d inom naturbruks-utbildningar

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

"Det tyckte jag var jobbigt ibland - att komma med dator dÀr liksom ..." En kvalitativ intervjustudie med fem högstadieelever i behov av stöd om deras erfarenheter av en-till-en-datorer

Syfte: Studiens syfte var att undersöka fem högstadieelevers uppfattningar och erfarenheter av en-till-en-datorer. De intervjuade eleverna hade sedan tidigare bedömts ha behov av en egen skoldator som sÀrskilt stöd. LÀsÄret 2012/2013 fick samtliga elever Äk 6-9 pÄ den aktuella skolan en-till-en-datorer, varför förutsÀttningarna för lÀrandet förÀndrades. Syftet med studien var att undersöka dessa elevers erfarenheter och uppfattningar om motivationen till skolarbetet, sjÀlvkÀnslan, mÄluppfyllelsen samt om arbetssÀttet hade förÀndrats i och med att alla fick en dator. FrÄgorna var: Hur beskriver de intervjuade eleverna, som tidigare haft en egen skoldator, nu sin upplevda skolsituation, nÀr alla elever har en en-till-en-dator? Hur upplever eleverna inkludering, mÄluppfyllelse och motivation till skolarbete detta lÀsÄr, jÀmfört med föregÄende? PÄ vilket sÀtt har en-till-en-datorerna inneburit att eleverna anvÀnder datorn pÄ annorlunda sÀtt idag, mot föregÄende lÀsÄr.Teori: Studien utgÄr ifrÄn sociokulturell teori som teoretisk ram, dÀr datorn ses som en medierande artefakt.

Att kunna se möjligheterna

Syftet med denna studie Àr att försöka uppmÀrksamma nÄgra lÀrares arbete med elever med AD/HD-problematik i en grundskola i Stockholms förort. UngefÀr en av Ätta elever som börjar skolan i Sverige har dessa symptom (Gillberg, 1996). Vi har valt att undersöka vilka pedagogiska strategier lÀrarna pÄ skolan anvÀnder sig av med barn med dessa svÄrigheter i sin undervisning och i sitt bemötande. Vi har Àven valt att undersöka hur dessa lÀrare utformat klassrumsmiljön för att eleven pÄ bÀsta sÀtt ska anpassas till den pedagogiska verksamheten samt tagit reda pÄ vilken hjÀlp lÀrarna fÄr frÄn skolan i form av extra resurser. Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat klasslÀrare, rektor och specialpedagog och sedan jÀmfört informationen frÄn vÄra informanter med tidigare forskning och litteratur.

NÀr alla förstÄr utom jag. Sex ungdomars upplevelser av matematiksvÄrigheter

SvĂ„righeter i matematik berör mĂ„nga elevers skolvardag. År 2009 var det 9,7 % av eleverna i Ă„r nio i Göteborg som inte nĂ„dde upp till mĂ„len i matematik. I litteraturen finns flera olika förklaringsmodeller för varför en elev utvecklar matematiksvĂ„righeter och det tycks som svĂ„righeterna uppstĂ„r som ett samspel mellan de olika faktorerna. Det konstateras dock att en del elever har matematiksvĂ„righeter, men alltför mĂ„nga fĂ„r svĂ„righeter i samband med den pedagogiska undervisningen. För en elev som befinner sig i matematiksvĂ„righeter innebĂ€r det ofta att sjĂ€lvuppfattningen i Ă€mnet blir pĂ„verkad pĂ„ ett negativt sĂ€tt.

Utvecklingen av gymnasiets matematik. En jÀmförande diskursanalys av Àmnes- och kursplaner kopplat till elever i behov av sÀrskilt stöd

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka huruvida de nya styrdokumenten för matematik 2011 tillhör en annan diskurs Àn styrdokumenten frÄn 2000. Av intresse Àr hur identifierade diskurser i kombination med eventuell innehÄllsmÀssig utveckling i de kursspecifika delarna av styrdokumenten kan komma att pÄverka matematikundervisningen och, i förlÀngningen, mÄluppfyllelsen för elever i behov av sÀrskilt stöd. Mina frÄgestÀllningar Àr:? Vilken diskurs Àr identifierbar i styrdokumenten frÄn 2000?? Vilken diskurs Àr identifierbar i styrdokumenten frÄn 2011?? Vad krÀvs för att nÄ mÄlen för ett godkÀnt betyg i matematik A respektive matematik 1a, b och c?Teori och metod: Idén till det tillvÀgagÄngssÀtt studien följer kommer ursprungligen frÄn Gustafsson (2009) dÀr en diskursanalys i fyra steg beskrivs, varav den kritiska Àr det fjÀrde och avslutande steget. HÀr har vissa anpassningar till studien skett och den övergripande metoden Àr Faircloughs kritiska diskursanalys, med dess tredimensionella modell.

Pedagogisk kartlÀggning : Hur arbetar skolor med behovsinventering inför skrivandet av ÄtgÀrdsprogram?

SammanfattningVi som har valt att skriva om pedagogisk kartlÀggning heter Marielouise Lundin, 4-9 lÀrare och arbetar i Är 7-9 och Marie Mellwing, fritidspedagog och arbetar pÄ en F-6 skola. Vi valde det hÀr Àmnet för att vi genom vÄr pedagogiska erfarenhet upplever att det inte finns nÄgra tydliga svar pÄ hur en kartlÀggning ska genomföras. I bakgrunden hittar lÀsaren b l a vilka direktiv som stÀlls frÄn Skolverket, Lpo 94 (LÀroplanen för förskola, skola och fritidshem) vilka rekommendationer som beskrivs i Salamancadeklarationen om elever i behov av sÀrskilt stöd och om kartlÀggning inför skrivandet av ÄtgÀrdsprogram.Vi valde att intervjua fyra specialpedagoger och tre speciallÀrare, eftersom de i de flesta fall har ansvar för skrivandet av ÄtgÀrdsprogram eller i alla fall ingÄr i den processen. Vi anvÀnde oss av en intervjuguide med relativt öppna frÄgor för att kunna möta den vi intervjuade och fÄnga upp intressanta trÄdar i intervjusamtalet. Vi ville fÄ en djupare förstÄelse för hur och om skolorna kartlade elevernas behov innan de upprÀttar ÄtgÀrdsprogram.Undersökningen har en hermeneutisk ansats med empiriskt förhÄllningssÀtt, eftersom vi under arbetets gÄng ville vara öppna för andra tolkningar.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr dels att beskriva och förklara hur fyra specialpedagoger och tre speciallÀrare arbetar med pedagogisk kartlÀggning pÄ individ och miljönivÄ.Resultatet visar att skolorna gör nÄgon form av kartlÀggning.

Problemlösning i matematik för elever inom autismspektrumtillstĂ„nd. Åtta matematiklĂ€rares uppfattningar om styrkor, svĂ„righeter och stödjande undervisningsformer

Syfte: Syftet med studien var att undersöka matematiklÀrares uppfattningar om vilka styrkor och svÄrigheter elever inom autismspektrumtillstÄnd (AST) uppvisar betrÀffande problemlös-ning i matematik i Äk 6-9 och hur lÀrarna anser att undervisning kan bedrivas för att eleverna ska nÄ mÄlen inom omrÄdet i Äk 9.Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr kommunikativa processer Àr cen-trala i mÀnskligt lÀrande och utveckling (SÀljö, 2000). I det sociokulturella perspektivet Àr lÀrande en aspekt av all mÀnsklig verksamhet; i varje samtal, handling eller hÀndelse finns en möjlighet att erhÄlla nÄgonting som man kan anvÀnda sig av i framtiden. LÀrande blir i den meningen sÄledes vad individ och kollektiv tar med sig frÄn sociala situationer, genom inter-aktion mellan mÀnniskor och vad man brukar i framtiden. Initialt verkar kunskap i samspel mÀnniskor emellan och blir dÀrefter en del av den enskilde individen och hans eller hennes tÀnkande alternativt handling (ibid.).Metod: Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsansats, dÀr halvstrukturerade intervjuer har anvÀnts som datainsamlingsmetod. Intentionen med den metod som valts Àr att kunna beskri-va lÀrares egna uppfattningar om förutsÀttningar för lÀrande betrÀffande problemlösning i ma-tematik för elever med diagnos inom AST.

Idrott och hÀlsa - ett Àmne för inkludering? : En intervjustudie om idrottslÀrares syn pÄ inkludering av elever frÄn sÀrskolan

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen har varit att öka kunskapen om idrottslÀrares uppfattningar om inkludering av elever frÄn sÀrskolan och hur detta pÄverkar undervisningen i idrott och hÀlsa.Vilka förutsÀttningar Àr enligt idrottslÀrarna centrala i den inkluderande undervisningen? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det för individen och gruppen i en inkluderande undervisningsmiljö? Hur ser idrottslÀrarna pÄ utvecklingsmöjligheterna för individ och grupp genom inkludering i idrott och hÀlsa? MetodStudien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av sex idrottslÀrare med erfarenhet av ett inkluderande arbetssÀtt. Dessa valdes ut via ett bekvÀmlighetsurval. Ett sociokulturellt och pragmatiskt perspektiv kÀnnetecknar studiens teoretiska utgÄngspunkt.ResultatRespondenterna anser att viktiga utvecklingsmöjligheter för den inkluderade eleven Àr det sociala samspelet och att se och lÀra.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->