Sökresultat:
690 Uppsatser om Sökord: Specialpedagogik - Sida 39 av 46
Vad förmedlar texten i likabehandlingsplaner? En kvalitativ innehÄllsanalys
Syfte: Genom skollag (2010:800) och Diskrimineringslag (2006:67) har varje skola ansvar för att ta fram en likabehandlingsplan för att undanröja riskerna för diskriminering eller mobbing. Till si hjÀlp att kunna producera som följer lagarna har skolans personal AllmÀnna rÄd (2009 a). Trots detta kommer larmrapporter om att en stor del av de likabehandlingsplaner som skrivs Àr bristfÀlliga. Föreliggande studie har för avsikt att kritiskt granska detta problem. Syftet Àr att ge en bild av hur 15 skolors likabehandlingsplaner formuleras och vad de innehÄller.
Avvikande grupper pÄ skolor eller inte? : En intervjustudie bland elever och lÀrare om deras erfarenheter angÄende specialklasser.
AbstractSyftet med studien Àr att fÄ ta del av elevers och lÀrares egna erfarenheter och tankar angÄende specialklassundervisning. Det finns behov för anpassad undervisning för en del elever. Skolor har nedskÀrningar och hÄrt drabbade Àr de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Begreppet en ?skola för alla? Àr nÄgot pedagoger försöker att nÄ i skolorna i dag.
"Jag tror inte att hon sitter pÄ sin kammare" : NÄgra specialpedagogers och lÀrares uppfattningar om specialpedagogens yrkesroll och funktion
Syftet med denna studie Àr att studera hur lÀrare och specialpedagoger ser pÄ specialpedagogens yrkesroll och funktion i skolan samt att studera vad lÀrare och specialpedagoger har för förvÀntningar pÄ specialpedagogiska arbetsinsatser. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsteknik. I vÄr studie ingÄr 15 intervjuer med nio lÀrare och sex specialpedagoger pÄ sammanlagt sex skolor varav fem Àr kommunala skolor och en Àr en fristÄende skola. Som analysverktyg har vi anvÀnt oss av de teoretiska utgÄngspunkterna specialpedagogiska perspektiv, inkludering samt professionell jurisdiktion. Tidigare forskning visar att specialpedagogens roll innefattar mÄnga olika svÄröverskÄdliga arbetsuppgifter, dÄ förvÀntningarna Àr höga frÄn mÄnga hÄll.
Pedagogers uppfattningar av specialpedagogiska insatser i förskolan
Syfte: Syftet med studien har varit att belysa pedagogers varierande uppfattningar av specialpedagogiska insatser i förskolan. FrÄgestÀllningar:? Vilka behov av specialpedagogiska insatser identifieras av pedagoger?? Vilket innehÄll beskriver pedagoger att specialpedagogiska insatser har i förskolan?? Hur beskriver pedagoger betydelsen av specialpedagogiska insatser?Teori: Studiens teoretiska ram har inspirerats av fenomenografin vilket ses som andra ordningens perspektiv, och handlar om hur nÄgon upplever nÄgot. Fenomenografi som ansats har utgÄngspunkten att beskriva variationer i olika sÀtt att uppfatta ett fenomen. Det empiriska materialet i studien grundar sig pÄ pedagogers uppfattningar av specialpedagogiska insatser i förskolan.Metod: Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats, dÀr fokusgruppintervjuer tillsammans med intervjuguide, innehÄllande fem olika typer av frÄgor.
"Klart att man alltid blir bÀttre med handledning" - om specialpedagogisk handledning i tvÄ skolverksamheter
Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva upplevelser av specialpedagogisk handledning i tvÄ skolverksamheter och utifrÄn detta syfte Àr följande forskningsfrÄgor beaktade.? Hur uppfattar pedagogerna specialpedagogisk handledning?? Vilka möjligheter ser pedagogerna med specialpedagogisk handledning?? Vilka hinder ser pedagogerna med specialpedagogisk handledning?Kunskapssyn och metod: Vi vill lyfta fram det socio-kulturella perspektivet som en viktig del i lÀrandet mellan mÀnniskor. Vygotskij (1934) förenar tÀnkande och sprÄk och ser det som enhet dÀr de inte kan fungera utan varandra och det socio-kulturella perspektivet fokuserar pÄ att dessa hör ihop. Han myntade begreppet ?den proximala utvecklingszonen? och enligt honom upphör man aldrig att utvecklas utan det fortgÄr hela tiden (Vygotsky, 1978).
TillvÀgagÄngssÀtt vid lÀsförstÄelse - elevers strategier och pedagogers metoder
Abstract
Olsson, Lisbeth (2011). TillvÀgagÄngssÀtt vid lÀsförstÄelse ? elevers strategier och pedagogers metoder (Procedure of learning reading comprehension ? pupilsŽstrategies and teachersŽmethods).
Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.
Studiens syfte var att undersöka elevers strategier nÀr de utvecklar god lÀsförstÄelse och att undersöka vad som pÄverkar och vilka faktorer som kan underlÀtta för eleverna nÀr de lÀser för att förstÄ. En annan avsikt med studien var att undersöka pedagogers metoder och hur metoder kan utvecklas för att underlÀtta för elever med svÄrigheter med lÀsförstÄelse, men Àven hur specialpedagoger kan bidra till att elever fÄr möjligheter till en god lÀsutveckling.
Studien genomfördes med bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metodansats, kvantitativ i form av enkÀter till elever i Ärskurs 5 och 6 pÄ en utvald skola samt till pedagogerna som undervisar pÄ den utvalda skolan, kvalitativ i form av att elevenkÀterna kompletterades med intervjuer med 6 elever i den utvalda elevgruppen. Eleverna besvarade intervjufrÄgor men fick Àven lÀsa bÄde en skönlitterÀr text och en sakprosatext samt besvara tillhörande frÄgor, dÀr de fick berÀtta om sina strategival vid lÀsningen.
Elever som nÄr god förstÄelse vid lÀsning anvÀnder djupare strategier som t.ex.
Barn av sin klass ? myten om den likvÀrdiga skolan : Studie om elever i behov av sÀrskilt stöd i ett segregerat Stockholm
Syftet med denna jÀmförande studie Àr att ta reda pÄ vilka slags svÄrigheter elever i grundskolans tidigare Är kan ha och hur undervisningen för dessa ser ut. Jag har utgÄtt frÄn tvÄ skolor i StockholmsomrÄdet: en ?invandrartÀt förort? samt en stadsdel i Stockholms innerstad för att Àven ta reda pÄ hur elevers möjligheter att klara skolans mÄl pÄverkas av deras uppvÀxtmiljö, förÀldrars bakgrund och social tillhörighet. Den likvÀrdiga skolan som beskrivs i skollagen ? vad innebÀr den i praktiken?För att svara pÄ detta har jag genomfört intervjuer med tre lÀrare och en specialpedagog samt utgÄtt frÄn tidigare forskning inom omrÄdet och Bourdieus kapitalbegrepp.
"Vi vill förÀndra!" : Pedagogers och barns tankar om den fysiska miljöns utrymme och inredning pÄ en förskola
Den fysiska miljön i förskolan kan innebÀra bÄde möjligheter och hinder i arbetet med att skapa en inkluderande miljö. För att lyfta vilka faktorer i förskolans utrymme och inredning som pÄverkar kvaliteten och verksamhetens förutsÀttningar att skapa en miljö som prÀglas av inkludering och delaktighet Àr det systematiska kvalitetsarbetet viktigt. Denna studie ingÄr i ett större projekt vars syfte Àr att undersöka hur nÄgra förskolor kan bidra till förÀndringsmöjligheter för en inkluderande verksamhet för alla barn och för varje barn. Syftet i denna studie Àr att ta del av nÄgra pedagoger och barns upplevelser och beskrivningar av den fysiska miljön utifrÄn ett inkluderingsperspektiv.Genom ECERS-metoden har skattning av omrÄdet utrymme och inredning gjorts enskilt av bÄde mig och arbetslaget vilket visade att kvaliteten pÄ avdelningen var lÄg. UtifrÄn en aktionsforskningsinriktad ansats genomfördes fyra reflektionssamtal med ett arbetslag bestÄende av tre pedagoger dÀr deras beskrivning av tillgÀnglighet och begrÀnsningar i utrymme och inredning synliggörs.
MÄl och ÄtgÀrder för en förbÀttrad lÀsförstÄelse. En diskursanalys av ÄtgÀrdsprogram
Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka vilka mÄl och ÄtgÀrder som finns i de ÄtgÀrdsprogram som Àr upprÀttade för elever med brister i lÀsförstÄelse och vilka teorier dessa har sitt ursprung i, samt att diskutera vilka konsekvenserna skulle kunna bli för individens lÀrande.Teori och metod:Studiens kunskapsansats Àr diskursanalys. Diskursanalys innebÀr att man studerar samhÀllsfenomen dÀr sprÄket stÄr i fokus och dÀr sprÄket inte bara Äterger verkligheten, utan Àven formar den. I studien Àr det texten i ett antal ÄtgÀrdsprogram som granskas. Som analytiskt verktyg anvÀnds tolkningsrepertoarer vilka sorterar under diskurspsykologi. Detta innebÀr att text och tal studeras i syfte att se hur de anvÀnds i olika sammanhang.
Mötet med förskolan. Fyra berÀttelser av mammor till barn i behov av sÀrskilt stöd
SyfteSyftet med studien var att undersöka vilka upplevelser förÀldrar till barn i behov av sÀrskilt stöd kan ha av mötet med förskolan, samt fÄ en förstÄelse för hur förÀldrarna till barnen önskar bli bemötta. MÄlet var ocksÄ att fÄ kunskap om de kÀnslor det för med sig att vara förÀlder till ett barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Syftet preciseras i följande frÄgestÀllningar:? Hur upplever förÀldrarna mötet med förskolan?? Vilka kÀnslor upplever förÀldrarna rörande att ha ett barn med funktionsnedsÀttning samt runt mötet med förskolan?? Hur önskar förÀldrarna bli bemötta i förskolan?TeoriEn fenomenologisk livsvÀrldsansats har anvÀnts för att fÄ tillgÄng till förÀldrarnas erfarenheter kring mötet med förskolan. Att studera i livsvÀrlden handlar om att studera fenomenet, sÄ som det visar sig och att med öppenhet strÀva efter att förstÄ mÀnniskors vara-i-vÀrlden.
Bara för att morsan sitter bredvid dÄ mÄste man sÀga ja : Elevers uppfattning av sÀrskilt stöd i grundskolan
Studier om elever i behov av sÀrskilt stöd domineras av lÀrarperspektivet, fÄ studier har ett elevperspektiv. Den hÀr studiens syfte Àr att beskriva och förklara uppfattningar som elever i behov av sÀrskilt stöd har av det sÀrskilda stödet, vad det gÀller vari problematiken ligger, stödÄtgÀrdernas utformning generellt sett, det egna lÀrandet och pÄ de specifika ÄtgÀrderna utvecklingssamtal och ÄtgÀrdsprogram. För att beskriva elevers uppfattningar har metoden i studien en fenomenografisk ansatts. Data har insamlats via intervjuer med 11 elever i grundskolans senare Är. Resultatet visar att eleverna uppfattar sÀrskilt stöd i tre dimensioner, individ dimension, gemensam dimension och yttre dimension. I individ dimensionen Àr elevernas uppfattningar fokuserade pÄ individnivÄ, eleven har problem med ett eller flera skolÀmnen. LÀrandet Àr inriktat pÄ att nÄ mÄlen för godkÀnt utan att reflektera över nyttan av kunskaper.
Radio i skolan : En fallstudie av ett estetiskt lÀrande projekt
Projektet ?Radio i skolan? riktade sig till elever inom det individuella programmet pÄ en gymnasieskola. Det pÄgick sammanlagt en termin. Projektet innebar ett arbetssÀtt dÀr fokus lÄg pÄ innehÄll, att berÀtta om ett Àmne. Uttrycksformen för detta var att göra ett eget radioprogram.
Talet om sÀrskilt stöd ? en studie av nÄgra diskurser rörande sÀrskilt stöd i förskolan
Syfte: Studiens övergripande syfte Àr att synliggöra vilka diskurser som framtrÀder i en fokusgrupps tal om sÀrskilt stöd i förskolan. Mer preciserat Àmnar studien att undersöka om nÄgon av resultatets diskurser innehar hegemoni samt vilka sociala konsekvenser diskurserna kan tÀnkas fÄ för barnet i förskolan. Teori: Den teoretiska utgÄngspunkt som studien vilar pÄ Àr socialkonstruktionism och studien har inspirerats av en diskursiv ansats. Socialkonstruktionistiska perspektiv har en kritisk instÀllning till kunskap som ses som sjÀlvklar och menar att mÀnniskan konstruerar, upprÀtthÄller och förÀndrar sin uppfattning om vÀrlden tillsammans med andra. Vidare för detta perspektiv fram att mÀnniskans vÀrldsuppfattning pÄverkar hennes handlingar och dÀrmed fÄr den kunskap vi har om vÀrlden sociala konsekvenser.
StÀmplad och/eller en kÀnsla av Befrielse. Fyra vuxnas livsberÀttelser om deras upplevelser av specialpedagogiskt stöd
Syfte: Syftet med studien Ă€r att fĂ„ kunskap om och i sĂ„ fall hur nĂ„gra vuxnas livsvĂ€rldar kan ha blivit formade av det specialpedagogiska stöd de fĂ„tt nĂ„gon gĂ„ng under deras skolgĂ„ng. Med ut-gĂ„ngspunkt i vilka erfarenheter de bĂ€r med sig och vilken betydelse det specialpedagogiska stödet har haft för individen kan konsekvenser av de specialpedagogiska Ă„tgĂ€rderna syn-liggöras.Teori:För att kunna förstĂ„ deltagarnas livsberĂ€ttelser utifrĂ„n ett specialpedagogiskt och ett individu-ellt perspektiv beskrivs teorier inom den specialpedagogiska forskningen och om identitetsut-veckling.Forskningsansats och Metod: En fenomenologisk livsvĂ€rldsansats har valts för att förstĂ„ de vuxnas erfarenheter av special-pedagogiskt stöd och hur det kan ha format deras livsvĂ€rldar idag. LivsvĂ€rldsstudien handlar om att studera fenomenet med sensibilitet, följsamhet och öppenhet för att förstĂ„ mĂ€nniskors vara-i-vĂ€rlden (Berndtsson, 2001). Studien bygger pĂ„ fyra halvstrukturerade livsvĂ€rldsinter-vjuer med fyra vuxna, tre mĂ€n och en kvinna, som nĂ„gon gĂ„ng fĂ„tt specialpedagogiskt stöd under sin skolgĂ„ng. Intervjuerna har analyserats och tolkats enligt hermeneutiken, dĂ€r förförs-tĂ„elsen samt en vĂ€xling mellan delarna och helheten Ă€r centrala (Ădman, 2007).Resultat: Deltagarnas erfarenheter av det specialpedagogiska stödet Ă€r av olikartad karaktĂ€r, vilka Ă€r indelade i fyra teman; Utsatt/StĂ€mplad, Sviken, Kluven och Befrielse.
Barn gör sÄ gott de kan : Men nÀr de inte kan, hur hjÀlper skolan dem dÄ?
Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrare ser sig ha det stöd och de resurser som krÀvs för att Ästadkomma en inkluderande skola.Vi vill Àven undersöka synen pÄ inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krÀvs att lÀrare skapar goda relationer till elever och förÀldrar. LÀraren mÄste Àven ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr ocksÄ viktigt att resurser tillsÀtts. VÄra frÄgestÀllningar har varit vilket stöd lÀrarna fÄr i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvÀrda. Ytterligare en frÄgestÀllning har varit vad skolpersonal har för syn pÄ inkludering. KlasslÀraren och dennes arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd stÄr i fokus för vÄr studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslÀrare, tvÄ skolledare, en specialpedagog och en speciallÀrare pÄ tre grundskolor i Stor-Stockholm.