Denna uppsats handlar om hur ungdomar med lågt deltagande på NUEVO upplever hinder och möjligheter i normaliseringsprocessen. NUEVO är en institution som hjälper arbetslösa ungdomar som länge har varit arbetslösa eller som har speciellt svårt att få eller lyckas behålla ett jobb. Min studie är inriktad på de ungdomar som inte deltar så aktivt på NUEVO och varför det är så. Varför normaliseringsprocessen och avstämplingen av dessa ungdomar hindras av en lång avvikarkarriär som dessa ungdomar har. Det jag fick fram är att stämplingen historia har en stor påverkan på ungdomarnas nuvarande situation.

Uppsatsen belyser invandrade akademikers erfarenheter av Söderhamns kommuns Insteg till Svenskt Arbetsliv, en kurs för att underlätta inträdet på svensk arbetsmarknad samt invandrade akademikers syn på hur de kan få jobb i Sverige. Det är svårt för invandrade akademiker att få arbete som motsvarar deras utbildning.  Metoden för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer med fyra invandrade akademiker. Resultatet visade att ISA-kursen gav information om hur man söker jobb i Sverige och hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, kontakt med arbetsgivare samt träning i att prata svenska. Resultatet visade att det behövs kurser i svenskt fackspråk och ekonomiskt stöd för att studera svenska på hög nivå. Resultatet överensstämmer med Svenskt Näringslivs åsikt att brist på effektiva utbildningar i svenska gör att Sverige inte kan förvalta hitflyttad välutbildad arbetskraft.

Nyckelord: CSR, SRI, Shareholder Value och Etiska placeringar Problemformulering: Hur ser förvaltarna och investerarna på framtiden för CSR/SRI och kommer deras jobb som förvaltare och investerare att förändras efter kriserna som varit? Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur CSR och SRI har och kommer att utvecklas på den svenska investeringsmarknaden.Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställning valdes en kvalitativ ansats. I uppsatsen intervjuas investerare som arbetar dagligen med CSR/SRI investeringar. I uppsatsen används artiklar inom området för socialt hållbara investeringar. De svar som erhålls av respondenterna i intervjuerna granskas, reflekteras samt jämförs med tillgänglig forskning på området.

Inledning:Den professionella ishockeyspelaren har ishockey som sitt jobb och befinner sig i en stark tävlingsmiljö där man hela tiden blir värderad. Om man inte presterar tillräckligt bra som ishockeyspelare kan man förlora sitt jobb. Ishockeyspelare tränar otroligt mycket fysik och teknik, men denna starkt prestationsbaserad miljö kan också innebära en mental belastning. Syfte:Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om mentala färdigheter i elitserien i ishockey, samt hur man inom samma fält betraktar vikten av att arbeta med mental träning.Metod:Min empiriska studie innefattar intervjuer med sex sportchefer i elitserien i ishockey. Av det insamlade materialet har tre kategorier skapats och analyserats.Resultat:Jag fann att mentala färdigheter är något man finner som väldigt viktigt för ishockeyspelare i elitserien. För att klara av den tuffa prestationsmiljön behöver man framförallt ett gott självförtroende och en bra inställning.

Högskolan i Skövde genomför på uppdrag av Arbetsförmedlingen kurser som vänder sig till utomnordiska arbetslösa invandrade akademiker som är bosatta i Skaraborg med omnejd. Syftet med kurserna är enligt Arbetsförmedlingens direktiv att främja arbetslösa invandrade akademikers möjlighet till sysselsättning. Kurserna kallas Korta vägen och innehåller undervisning i svenska, samhällskunskap med kulturhistoria och IT-kunskap/datoranvändning. Deltagarna har också praktik inom sitt yrkesområde och under kursen valideras deras akademiska kompetens.Mitt syfte med den här uppsatsen är att ta reda på vad deltagarna i de tre första kurserna anser om kurserna. Jag har därför gjort enkäter som vänder sig till alla deltagare i de tre första kurserna och jag har intervjuat två kursdeltagare och en karriärcoach/praktikanskaffare.Vidare har jag haft ett gruppsamtal med tre kursdeltagare.Resultaten av min undersökning visar att kursdeltagarna har lärt sig mycket svenska och att de är nöjda med kursen.

Studiens syfte är belysa och tydliggöra vilka diskurser som är rådande om människor som hamnat i arbetslöshet fas 3 och se hur dessa diskurser konstrueras i svenska dagstidningar. De tidningarna som vi använt oss av i analysen är Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs Posten och Svenska Dagbladet. Metoden består utav ett integrerat teragerat perspektiv med begrepp ur den socialkonstruktionistiska idétraditionen avseende framställandet av den arbetslöse kopplat till den mediala exponeringen av arbetslösa i fas 3.Vi använder oss främst av begrepp ur diskursteorin och kritisk diskursanalys. I analysen används begreppet subjektspositioner ifrån diskurspsykologin. Slutsatser i studien är att de mediala diskurser som råder om arbetslösa i fas 3 till stora delar är ideologiska. De mediala diskurserna positionerar de arbetslösa negativt samt tillskriver dessa olika egenskaper med negativa förtecken. Resultatet i studien visar på två olika diskurser, den strukturella diskursen och den individualistiska diskusen. Diskurserna kämpar om tolkningsföreträde av den rådande uppfattningen kring jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas.Den första textanalysen belyser en föreställning om den arbetslöse i fas 3 som sammankopplas med exploatering av den arbetslöse samt arbetslöshet och utanförskap.

The purpose of this study is to describe how unemployed persons in a work-program experience their participation in the project and how they feel about the possibilities to find a new job. It is a qualitative study with a social psychological perspective and the research is based on nine interviews. The theories used cover both social psychological and cognitive perspectives such as those of Charles Cooley, Johan Asplund and Thomas Scheff..

Att ta reda på de kriterier som en kompetent arbetstagare anser vara viktiga när han eller hon söker sig till ett visst företag, samt de resonemang som de för kring dessa. Vi vill även ta reda på vad företagen erbjuder kompetent arbetskraft, för att tillsammans med arbetstagarnas svar se om detta kan ha några följder för personalsammansättningen..

Vårt syfte med det här examensarbetet har varit att studera matchning som fenomen och olika matchningsinsatsers effekter på en arbetsmarknad i snabb förändring. Studien tar som utgångspunkt att det som kallas den andra maskinåldern leder till att arbetsmarknaden förändras allt snabbare då allt fler jobb automatiseras, robotiseras och digitaliseras på ett sätt som tidigare förknippades med science-fiction. Vi har intervjuat sex personer som arbetar med vägledande arbetsuppgifter på lite olika sätt inom tre olika verksamhetstyper, arbetsförmedling, jobbcoachning och studie- och yrkesvägledning, om deras syn på matchning och matchningens roll. Studiens resultat visar att behovet av matchning förväntas öka i takt med att arbetsmarknaden förändras allt snabbare och gamla jobb försvinner. Ett av de tydligaste resultaten i studien är att respondenterna ser ett ökat behov av dimensionering, alltså en anpassning av verksamheten utifrån samhällsbehoven, inom skolsektorn för att minska den missmatchning mellan arbetskraft och arbetsmarknad som uppstått genom den allt större valfriheten som individualiseringsprocesser i västvärlden inneburit.

STÖDCENTER FÖR EU-MIGRANTER I LILJEHOLMENIdag består den snabbast växande gruppen hemlösa i Stockholm av arbetsimmigranter från andra EU-länder .Mitt projekt har som syfte att erbjuda denna grupp människor med en byggnad som kan hjälpa dem integreras in i samhället, och fungera som en länk och mellansteg mellan livet i utanförskap och ett värdigt liv med möjlighet till jobb, eget boende och social gemenskap..

Syftet men denna uppsats är attundersöka om socialtjänsten bidrar till stämpling av klienter med missbruksproblematik genom sitt sätt att arbeta. De frågeställningar vi försöker besvara är om personer med missbruksproblematik får sina individuella behov tillgodosedda, eller om de stämplas utifrån en hel grupp. Vi frågar oss även om det är skillnad i hur män och kvinnor med missbruksproblematik får hjälp..

På dagens arbetsmarknad diskuteras det hur arbetssökande enklast får jobb. En av de vanligaste metoderna inom jobbsökande är att använda sig av kontakter. Dessa underlättar vägen till jobb för den arbetssökande genom att kontakten ger information, tips, råd och referenser som är till hjälp för den arbetssökandes jobbchanser. Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer inom olika branscher har nått sina chefspositioner och vilken nytta de har haft av sina sociala kapital.Undersökningen baseras på sex stycken intervju där respondenterna är jämt könsfördelade, det vill säga att tre av dem är kvinnor och resterande tre är män. Dessa är i sin tur stationerade inom olika branscher och verksamheter.

Hur får du ner ditt liv och din personlighet på två sidor? Och hur väl fungerar detta system? I denna uppsats genreanalyseras 40 olika cv:n, rekryterare intervjuas och råd från cv-experter kritiseras. Om du är intresserad av arbetsmarknaden, vill forska inom området eller bara få inspiration till ditt cv, hoppas jag att denna uppsats ge dig inspiration..

Enligt 7 § 2 st. lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) krävs för att en uppsägning ska vara sakligt grundad att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. Skyldigheten föreligger både vid en uppsägning på grund av arbetsbrist och vid en uppsägning av personliga skäl. I synnerhet vid en omplacering av en arbetstagare i en stor kommun kan det uppstå frågor kring vad som ska omfattas av omplaceringsskyldigheten. Syftet med denna uppsats är att utreda omfattningen av en kommuns omplaceringsskyldighet.I praxis och doktrin finns det stöd för att en kommun och ett landsting kan begränsa omplaceringsansträngningarna till att avse endast berörd gren av verksamheten.

I Sverige förespråkade man förut lojalitet mot sin arbetsgivare och man bytte inte jobb lika ofta som man gör i dagens samhälle. Cirka en halv miljon svenskar byter jobb varje år och olika program för att fortast möjligt introducera nyanställda i sina nya arbetsuppgifter har ökat. Mellanskog som är en skogsägarförening med 220 anställda har ett väl utvecklat introduktionsprogram. Mellanskog har under de senaste tre åren anställt totalt 36 skogsinspektorer varav 31 av dessa fortfarande arbetar kvar som inspektorer för Mellanskog och 24 av dessa har besvarat en enkät gällande deras introduktion. Syftet med en god introduktion är främst att de anställda så fort som möjligt skall nå produktivitet.