Sökresultat:
369 Uppsatser om Sćmaskiner - Sida 2 av 25
Fasta körspÄr i potatisodling : en förstudie för svenska förhÄllanden
Detta arbete Àr en förstudie inom omrÄdet fasta körspÄr med potatis i vÀxtföljden. MÄlet Àr att undersöka vilka radavstÄnd som Àr att föredra vid tillÀmpning av fasta körspÄr med potatis i vÀxtföljden. AnvÀndning av fasta körspÄr har under ett flertal Är blivit allt populÀrare, men det finns inte mycket litteratur om fasta körspÄr i potatisodling och att tillÀmpa detta i praktiken. DÀrför tyckte vi att det skulle vara intressant att göra en
förstudie inom omrÄdet. Syftet med studien Àr att ge lantbrukare förslag pÄ lÀmpliga arbetsbredder vid anpassning av systemet.
Potatisodling innebÀr intensivare körning med maskiner i fÀlt jÀmfört med traditionell spannmÄlsodling och dÀrför Àr det motiverat att försöka koncentrera den skadliga
markpackningen till ett fÄtal punkter i fÀltet.
Forma komprimerat trÀ : Maskinell bearbetning av fria former
Rapporten handlar om komprimerat trÀ. Det Àr en teknik dÀr materialet trycks ihop och fibrerna ?krossas?, vilket gör att man kan böja det i kallt tillstÄnd, en lÀngre period efter komprimeringen.Materialet anvÀnds inte i sÄ stor omfattning idag. Dels finns det andra tekniker för att tillverka komplicerade former i trÀ, men ocksÄ för att komprimerat trÀ Àr kostsamt. Det finns Àven olika tillverknings- och tillÀmpningsproblem vid anvÀndandet av materialet.Syftet med arbetet Àr att ge en inblick i vad komprimerat trÀ Àr och metodens olika för- och nackdelar.
Olycksfall i arbetet : En kartlÀggning över olycksfall vid Falu Koppargruva 1906-1915 samt ÄtgÀrder för en sÀkrare arbetsmiljö
Hur farligt var gruvarbete i början av 1900-talet? I denna uppsats undersöks de olycksfall som intrÀffade i Falu koppargruva mellan Ären 1906-1915. Uppsatsen behandlar totalt 387 st arbetsrelaterade olyckor i och kring gruvan. I uppsatsen framkommer att gruvarbetarna var de som löpte störst risk att rÄka ut för skador. Sjukskrivningarnas lÀngd varierade kraftigt, men de flesta olyckor medförde en sjukskrivningstid pÄ mindre Àn 20 dagar.
Olycksfall i arbetet : En kartlÀggning över olycksfall vid Falu Koppargruva 1906-1915 samt ÄtgÀrder för en sÀkrare arbetsmiljö
Hur farligt var gruvarbete i början av 1900-talet? I denna uppsats undersöks de olycksfall som intrÀffade i Falu koppargruva mellan Ären 1906-1915. Uppsatsen behandlar totalt 387 st arbetsrelaterade olyckor i och kring gruvan. I uppsatsen framkommer att gruvarbetarna var de som löpte störst risk att rÄka ut för skador. Sjukskrivningarnas lÀngd varierade kraftigt, men de flesta olyckor medförde en sjukskrivningstid pÄ mindre Àn 20 dagar.
Justerbar serveringsmodul
Examensarbetet Justerbar serveringsmodul utfördes under vintern 06-07 pÄ Coffee Queen AB i Arvika. Uppdraget var att lösa problemet med att olika stora koppar anvÀnds i kaffe maskiner. Problemet krÀvde nÄgon form av justerbar anordning för att undvika spill och liknande. Efter konkurrentanalys och en del funderande genererades tvÄ principlösningar flytta koppen eller kaffeutloppet. En kopphylla steglöst justerbar med hjÀlp av magneter valdes ut att gÄ vidare med.
TillstÄndsanalys av tvÀttpress inom pappers- och massaindustrin
Examensarbetet som genomförts pÄ uppdrag av Askalon AB belyser svÄrigheten kring övervakning och dÀrigenom att hitta tidiga lagerfel hos maskiner med lÄga varvtal. Vid anvÀndning av vibrationsanalys som diagnosmetod pÄ lÄgvarviga maskiner Àr det svÄrt att identifiera lagerskador. Detta beror pÄ att de lÄga energier som genereras frÄn lager lÀtt döljs av brus frÄn omkringliggande komponenter. Detta arbete behandlar frÀmst en tvÀttpress belÀgen pÄ Billerud AB Gruvöns bruk. TvÀttpressen Àr en nyckelmaskin som Àr avgörande för processen. Ett oplanerat stopp medför dÀrmed stora kostnader.
Automation i virtuella miljöer med VMware vCenter Orchestrator
Denna rapport beskriver det examensarbete som genomförts av Johan Möller. Examensarbetets syfte var att utveckla en lösning för att flytta virtuella maskiner mellan olika datastores som finns i virtuella miljöer. Examensarbetet utfördes pÄ Atea Sverige AB som hyr ut virtuella serverlösningar till sina kunder. Arbetet Àr utfört pÄ 10 veckor, dÀr den största delen av tiden har gÄtt Ät till att sÀtta upp en lÀmplig virtuell testmiljö som liknar Ateas riktiga produktionsmiljö.Av rapporten framgÄr hur jag har satt upp den virtuella testmiljön. Jag redovisar Àven utvecklingsarbetet som genomförts för att fÄ mitt script för att flytta virtuella maskiner mellan olika datastores att fungera pÄ det sÀtt jag ville, det vill sÀga utföra uppgiften pÄ ett sÄ enkelt och sÀkert sÀtt som möjligt.
UttagsnivÄn i förstagallring och dess inverkan pÄ framtida tillvÀxt och avkastningspotential i talldominerade bestÄnd : en jÀmförelse mellan bestÄndsgÄende- och stickvÀgsgÄende maskiner
Vid gallring kan tvÄ huvudmetoder urskiljas, nÀmligen gallring med stickvÀgsgÄende- eller med bestÄndsgÄende maskiner. Allt fler avverkningsmaskiner för smÄskaligt skogsbrukande har under den senaste tiden utvecklats, bland dessa utvecklare finns maskintillverkaren Vimek AB i Vindeln.
Syftet med denna studie var att kvantifiera skillnader i gallringsresultat i tio bestÄnd gallrade med bestÄndsgÄende maskin typ Vimek, ?VimekbestÄnd?, och i tio bestÄnd gallrade med stickvÀgsgÄende konventionella maskiner, ?StormaskinbestÄnd?. JÀmförelsen avsÄg gallringsuttag, stickvÀgsareal, skador pÄ kvarvarande trÀd samt totalproduktion och avkastning under en omloppstid för tre olika gallringsregimer. Analysen grundades pÄ en provyteinventering dÀr 5 provytor med en radie av 8 m och en total area av 0,10053 ha inventerades per bestÄnd.
Vitlöksodling i SkÄne
I detta examensarbete behandlas historien bakom vitlöken och vilka olika hÀlsoeffekter vitlöken har pÄ vÄr kropp. En stor del av arbetet bestÄr av förutsÀttningarna för hur odling av vitlök gÄr till, det behandlas ocksÄ en del olika egenskaper hos olika sorter.De olika momenten som jordbearbetning och plantering behandlas. LÀmpliga metoder för gödsling, vÀxtskydd, liksom skörd och lagring beskrivs.Nackdelen med vitlöksodlingen Àr att mycket arbete fortfarande utförs förhand och det blir bÄde en dyr och fysiskt krÀvande gröda att odla. De största odlarna har maskiner till de olika momenten som i vissa fall Àr inköpta frÄn utlandet, oftast Frankrike men mÄnga maskiner Àr byggda av lantbrukarna sjÀlva.Till sist tar jag upp lite hur jag skulle vilja marknadsföra vitlöken om jag skulle sÀlja den i gÄrdsbutiken hemma pÄ min förÀldragÄrd.Jag tror att vitlöken kan vara en intressant gröda att odla för mig i framtiden hemma pÄ gÄrden, vi har ex jordart som skulle fungera och en gÄrdsbutik som behöver fÄ ett utökat sortiment för att behÄlla kunderna. Men man skall nog inte ha mer areal Àn att man kan sÀlja det i gÄrdsbutiken, odla till grossister Àr nog inte lönsamt med tanke pÄ att man bör kunna leverera vitlök Äret runt till dem och det kan bli svÄrt..
Utveckling och produktion av system fo?r ma?tning samt loggning av temperatur i roterande elektriska maskiner
The purpose of this thesis has been todesign an electric circuit that measurestemperature in three different ways. Asoftware was also designed to record andanalyse the measurments. The result of thecircuit was a PCB with inputs for 42sensors of both surface and non-surfacemeasurments. These all have a maximumerror of ±3°C..
FlermÄlsoptimering och analys av produktionslinje samt identifiering av förbÀttringsmÄl
Volvo Powertrain vill pÄ grund av ökad efterfrÄgan öka produktionstakten av 13 liters cylinderhuvuden. Bearbetningen Àr uppdelad i produktionslinjer som bestÄr av grupper med CNC-maskiner som betjÀnas av en portalrobot i ett enstycksflöde. MÄlet för produktionstakten i grovdel 2 har satts till 33 cylinderhuvuden per timma. Volvo Powertrain har ocksÄ genom sitt produktionsuppföljningssystem, Duga identifierat maskinernas tidsförlust för vÀntan pÄ portalroboten som en signifikant del av den planerade produktionstiden.Syftet med detta arbete Àr dels att genom simulering analysera och faststÀlla om maskinernas tidsförluster för vÀntan pÄ portalroboten stÀmmer med verkligheten, dels att genom simuleringsbaserad optimering hitta realistiska förbÀttringsförslag för att uppnÄ uppsatt mÄl för produktionstakten. Arbetet behandlar inte de ekonomiska konsekvenserna med föreslagna ÄtgÀrder, kvalitetsbrister eller bemanning vid produktionslinjen.För att svara pÄ frÄgan om maskinernas tidsförluster pÄ grund av vÀntan pÄ portalrobot gjordes först en simuleringsmodell över en produktionscell.
Simulering framtida sidobalksflöde
Ferruform i LuleÄ stÄr inför en omstrukturering av produktfloran, dÀr syftet Àr att specialisera sig pÄ ett antal kÀrnprodukter. Detta innebÀr stora förÀndringar för produktionssystemet, en del maskiner kommer att fasas ut tillsammans med produkter som inte lÀngre ska tillverkas av Ferruform samtidigt som volymen planers att ökar pÄ andra produkter vilket innebÀr att nya maskiner mÄste köpas in. En del i omstruktureringen Àr att flytta tillverkningslinen av sidobalkar frÄn en hyrd lokal till Ferruforms egna huvudbyggnad. Tillverkningslinen som flyttas in i lokalen ska utökas med flera maskiner för att möta den ökade produktionsvolymen. Syftet med examensarbetet Àr att simulera tÀnkt upplÀgg för den nya sidobalksavdelningen, utveckla styrregler och dimensioner produktionssystemet.
Automatisering av förpackningsprocess
PÄ Octapharma AB i Stockholm ska produktvolymen ökas. Fabriken ska kunna hantera upptill 1000 ton plasma istÀllet för dagens 350 ton per Är. En del av begrÀnsningen idag Àr att paketeringen sker manuellt. Lösningen för att öka kapaciteten Àr en automatisering av förpackningsprocessen. Att genomför en automatisering krÀver mycket förstudier vilket Àr tidskrÀvande.
Energianalys pÄ Volvo Aero
Detta examensarbete har genomförts pÄ Volvo Aero i TrollhÀttan och bestÄr av tre delar: en kartlÀggning av processventilationens uppbyggnad pÄ ett antal utvalda maskiner och berÀkning av dess energiÄtgÄng, en jÀmförelse ur energieffektivitetssynpunkt mellan ett nyutvecklat maskinkoncept som kallas MultiTask-Cell och traditionell tillverkning, sist har en tomgÄngsanalys gjorts i verkstaden för att identifiera vad som anvÀnder elenergi dÄ ingen produktion sker.För att kunna genomföra uppgifterna har mÀtningar av elanvÀndningen gjorts pÄ bÄde maskinnivÄ och transformatorer, detta för att kunna berÀkna energianvÀndning pÄ utvalda maskiner och Àven fÄ en helhetssyn över verkstadens energianvÀndning. Det har Àven gjorts datainsamling och intervjuer för att fÄ grepp över processventilationens funktion och uppbyggnad.Det finns tvÄ varianter pÄ processluften, ett dÀr konstant relativt högt luftflöde anvÀnds och ett nÀr man genom varvtalsreglering av flÀkten anvÀnder ett lÀgre grundflöde som forceras en viss tid vid spindelstopp. Ur energisynpunkt Àr metoden med grundflöde och forcering att föredra dÄ det leder till bÄde mindre energiförluster genom processluften och en stor minskning av flÀktens elbehov. Det har Àven rÀknats ut en teoretisk energibesparing vid införande av vÀrmeÄtervinning för tvÄ maskingrupperingar.JÀmförelsen mellan MultiTask-cellen och traditionella maskiner har gjorts genom att mÀta den energi det krÀvs för att tillverka en detalj för respektive tillverkningssÀtt. MultiTask-cellen visade sig anvÀnda cirka 25 % mindre energi Àn de traditionella maskinerna för tillverkning av samma typ av detalj.TomgÄngsanalysen visar pÄ ett högt effektuttag Àven dÄ det ej sker nÄgon produktion pÄ Volvo Aero.
Utveckling av hydrauliskt redskapsfÀste till hjullastare
Effektivisering gÄr som en röd trÄd genom dagens samhÀlle dÀr allt ska ske snabbare, bÀttre och billigare. OilQuick AB Àr ett familjeföretag i Hudiksvall som har specialiserat sig pÄ grÀnssnittet mellan maskin och redskap. PÄ arbetsplatser dÀr maskinförarna anvÀnder sig av ett flertal hydrauliskt drivna redskap kan man spara tid genom att koppla redskap och hydraulik utan att lÀmna hytten. Med OilQuicks redskapsfÀste slipper föraren lÀmna hytten vid varje redskapsvÀxling, dessa moment Àr tidsödande och sliter pÄ knÀn och ryggar hos förarna. Hydraulolja Àr allergiframkallande och spill pÄ hÀnder, klÀder och omgivning undviks med OilQuicks redskapsfÀste.