Skolverket (2003) har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste Ären har mÄnga elever tappat intresset för Àmnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjligheten till kÀnslor av upptÀckarglÀdje och engagemang (Skolverket, 2001/02). Med laborativa arbetsformer kan rutinmÀssiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istÀllet diskussion, reflektion och kommunikation i Àmnet. Studiens syfte var att undersöka om elevers motivation och intresse för matematik kan pÄverkas genom ett laborativt arbetssÀtt. MÄlet var dÀrmed att se om den enskilda elevens synsÀtt pÄ, och instÀllning till, matematik kan bli mer positiv genom en laborativ övning.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur alternativa lÀromedel anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är och undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀraren till att vÀlja detta arbetsmaterial. Vi har utfört kvalitativa observationer pÄ tre olika skolor och genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med alternativa lÀromedel i sin undervisning. Parallellt har vi studerat litteratur i Àmnet för att skapa oss en vetenskaplig grund. I vÄr undersökning har vi kommit fram till att alternativa lÀromedel anvÀnds i syfte att aktivera eleverna i deras kunskapande. Styrdokumenten har haft en avgörande betydelse dÄ lÀrarna valt att arbeta med alternativa lÀromedel.

SammanfattningBakgrundI lÀroplanen (Utbildningsdepartementet, 1998, rev 2010) stÄr det att barnen ska genom sin dag i verksamheten söka och inta ny kunskap med hjÀlp av att leka, umgÄs med andra, utforska omgivningen och skapa pÄ olika sÀtt, de ska Àven undersöka olika fenomen och prata med andra barn och vuxna samt reflektera över det som de gjort. Detta tillsammans med litteratur frÄn forskare sammanfattar allt vad bakgrunden behandlar pÄ ett bra och övergripande sÀtt som ger en kunskap om barns lek och lÀrande och matematik i förskolan.SyfteTanken med vÄr studie Àr att observera hur nÄgra smÄ barn utforskar genom en handling olika material i vatten och om deras handlingar förÀndras.Hur gör barn nÀr de fÄr utforska olika material i vatten pÄ egen hand? NÀr barn möter samma material flera gÄnger, hur förÀndras deras handlingar?MetodStudien Àr kvalitativ och vi har anvÀnt oss av fenomenologin som teoretisk ansats för bearbetning och analys. Observationerna gjordes med hjÀlp av verktyget löpnande protokoll. Det var sju barn som observerades vid ett till fem tillfÀllen.

Studiens syfte Àr att undersöka kunskaperna i plangeometri hos elever pÄ samhÀllsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmen.  Elevernas kunskaper kartlÀggs med ett kunskapstest, och detta kunskapstest genomförs Àven i tvÄ gymnasieklasser i Finland. De finska eleverna inkluderas för att bidra med ett internationellt perspektiv pÄ de svenska elevernas resultat. Elevsvaren bedöms med hjÀlp av van Hieles teori om kunskapsutveckling. Resultaten visar att eleverna klarar av att utföra de berÀkningarna som krÀvs, men att det saknas en djupare förstÄelse för geometri, speciellt inom omrÄdet area. JÀmförelsen mellan de finska och de svenska eleverna visar att det inte finns nÄgon större skillnad mellan eleverna. .

Matematiken bestÄr av flera abstrakta begrepp, men frÄgan Àr hur lÀraren ska arbeta för att eleven ska nÄ vÀgen till det abstrakta med förstÄelse. Att koppla ett laborativt material till exempelvis en abstrakt siffra och samtidigt skapa en förstÄelse för siffran Àr inte för alla elever sjÀlvklart. LÀrarens roll blir dÀrför viktig och vÄr studie grundar sig i lÀrarens arbetssÀtt i undervisningen.VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur lÀrarna arbetar med bron, frÄn ett okÀnt begrepp till att eleven har fÄtt en förstÄelse för begreppet. Vi vill Àven ta reda pÄ hur lÀrarna vÀljer att motivera sina val av arbetssÀtt som anvÀnds för att bygga bron.Genom fyra observationer och fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare som undervisar i Ärskurs 1, visades vikten av att arbeta med ett varierande arbetssÀtt för att skapa en miljö som ger förutsÀttningar för samtliga elever att nÄ en förstÄelse för abstrakt matematik. Ett mönster som belystes genomgÄende i undersökningen var att varje nytt omrÄde i matematik inleddes med ett laborativt material som var kopplat till elevens tidigare erfarenheter.

I detta examensarbete var vÄrt syfte att försöka se vilka matematiska förmÄgor som synliggjordes nÀr elever arbetade tillsammans i grupp. Eleverna gick i Är 3-4 och de fick arbeta med ett matematiskt problem. Till största delen har vi anvÀnt oss avKrutetskiis definition av vad han menade var matematisk förmÄga. Dessa definitioner har vi brutit ner och tolkat sÄ att de blev tillÀmpningsbara pÄ barn i 9-10 ÄrsÄldern. Vi har observerat 12 elever, som har videofilmats och nÀr vi analyserade materialetupptÀckte vi flera av Krutetskiis förmÄgor.

Detta examensarbete Àr en studie om matematik i vardagssituationer i en svensk förskola. Syftet med min studie var att undersöka vilken matematik som uppstÄr i av- och pÄklÀdningssituationer. Ytterligare ville jag ta reda pÄ hur pedagoger arbetar för att lyfta fram och stimulera barnen för att upptÀcka matematiken i dessa situationer. Jag har valt att göra en kvalitativ studie. I den empiriska undersökningen anvÀnder jag ostrukturerade observationer av pedagoger tillsammans med barnen i tamburen, som kompletteras med löpande protokoll.

Matematikundervisningen Àr idag kritiserad och tidigare undersökningar visar att elevernas lust till att lÀra matematik Àr lÄg. Det hÀvdas att lÀrarna Àr en stor bidragande orsak till att matematik idag ses som ett trÄkigt Àmne och det de kritiseras för att hÄlla en alltför enformig undervisning som eleverna inte ut fÄr ut det bÀsta möjliga av. Syftet med min studie var att belysa lÀrarnas motiveringar till deras val av under­visningsmetoder samt att redogöra för deras instÀllningar till de faktorer som skapar lust att lÀra. Studien grundade sig pÄ kvalitativa intervjuer dÀr matematiklÀrare pÄ en högstadieskola fick möjlighet att berÀtta om sina undervisningsmetoder. Studiens resultat visar att lÀrarna mycket vÀl kan motivera sina val av undervisningsmetoder och att det finns ett flertal gemensamma faktorer som styr lÀrarnas val.

Introduktion: Diabetes mellitus typ 1 Àr en kronisk sjukdom dÀr egenvÄrd Àr en stor del av behandlingen. Genom god egenvÄrd kan bÄde akuta och framtida komplikationer motverkas.Syfte: Att belysa hur patienter med diabetes mellitus typ 1 upplever sin egenvÄrd.Metod: Litteraturstudie med 11 artiklar som togs fram genom databaserna CINAHL och PubMed samt manuell sökning. Artiklarna framkom genom en urvalsprocess med kvalitetsgranskning.Resultat: Resultatet framstÀlls i fem huvudkategorier: trygghet, ansvar, med underkategorierna ?att behöva ta ansvar?, ?min sjukdom, mitt ansvar? och ?prioriteringar?, rÀdsla, stress samt att vara annorlunda med underkategorierna ?utanförskap?, ?att bli dömd? och ?viljan att framstÄ som frisk?.Slutsats: Det framkom bÄde positiva och negativa upplevelser i samband med egenvÄrd dÀr de negativa upplevelserna var övervÀgande. Att ha kunskap om sin sjukdom upplevdes som viktigt för att kontrollera sin egenvÄrd.

Avsikten med examensarbetet Àr att pÄ en skola undersöka matematiklÀrarnas syfte med matematiklÀxan och hur eleverna uppfattar syftet. Undersökningen genomfördes genom tre intervjuer med lÀrare som undervisar i matematik i grundskolans senare Är. I undersökningen genomfördes Àven en enkÀtstudie med de elever som undervisas av de tre lÀrarna i intervjuerna. Resultatet visar pÄ en samstÀmmighet mellan lÀrarens syfte med matematiklÀxan och elevernas angivna uppfattningar av syftet, i kategorierna ökad kunskap och befÀsta kunskap. Utöver den samstÀmmigheten pÄtrÀffas Àven ytterligare elevförhÄllningssÀtt som bedömning, tidsaspekt och förtryck.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka effekterna och deltagarnas attityd dÄ informationsteknologiska verktyg anvÀnds repetera grundlÀggande kunskaper frÄn gymnasieskolans matematik A och B. Repetitionen skedde inom ramen för en begrÀnsad mÀngd sjÀlvstudier som inte skulle överskrida en timme i veckan.Applikationen Khan Academy anvÀndes under tvÄ veckor och resultaten mÀttes via för- och eftertest. Studiens deltagare svarade ocksÄ pÄ en enkÀt om deras syn pÄ Khan Academy och sjÀlvstudier. ResultatmÀssigt uppvisades en statistiskt signifikant förbÀttring och deltagarnas attityd till applikationen var vid enkÀten övervÀldigande positiv.Studien indikerar att möjligheterna att anvÀnda Khan Academy och liknande applikationer till repetition och sjÀlvstudier Àr goda..

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka vilka omrÄden inom Matematik kurs A som eleverna upplever problematiska och att öka vÄr förstÄelse för vilka faktorer som skapar dessa svÄrigheter. Vi ville Àven utreda i vilken mÄn undervisande lÀrare Àr medvetna om vilka omrÄden som eleverna tycker Àr svÄra det vill sÀga om elevers och lÀrares syn pÄ svÄrigheterna inom Matematik kurs A stÀmmer överens. Genom vÄrt arbete undersökte vi ocksÄ vilka arbetssÀtt och arbetsformer som faktiskt ingÄr i matematikundervisningen och hur eleverna vill att undervisningen ska utformas. Vi anvÀnde en kvantitativ metod i form av enkÀter som besvarats av 82 elever och 20 matematiklÀrare pÄ gymnasiet. Resultatet visade att bÄde elever och lÀrare ansÄg att matematikomrÄdet algebra var det svÄraste omrÄdet inom Matematik kurs A, men Àven geometri och funktioner angavs som problematiskt av elever, lÀrare angav istÀllet funktioner och ekvationer.

SammanfattningI den nya lÀroplanen, Lgr 11, har kommunikation en central plats i matematikundervisning. De senaste Ärens studier rörande matematisk kommunikation har frÀmst behandlat sprÄklig progression, interaktion och matematiska diskurser. DÀremot saknas forskning kring hur lÀrare kan arbeta med matematisk kommunikation. I denna studie undersöks lÀrares skilda uppfattningar av hur de arbetar med uppdraget att utveckla elevernas kommunikations-förmÄga i matematik. Uppsatsens empiriska del utgÄr frÄn en enkÀtundersökning och tre intervjuer.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med laborativt material samt problemlösning i matematik och nÀr de tar in detta i sin undervisning. Vi avser Àven undersökavad högpresterande och lÄgpresterande elever har för uppfattningar kring dessa omrÄden i matematik, samt vad lÀrarna tror att dessa elevgrupper har för uppfattningar om laborativt material och problemlösning.För att fÄ reda pÄ dessa frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av strukturerade intervjuer med 15 högpresterande och 15 lÄgpresterande elever samt kvalitativa intervjuer med fem lÀrare.Resultatet av denna undersökning visar att laborativt material Àr nÄgot som mestadels anvÀnds som hjÀlpmedel till lÄgpresterande elever. Problemlösning anses stimulera högpresterande elevers intresse för matematik i större omfattning, Àn de lÄgpresterandes.Problemlösningsuppgifterna anpassas sÀllan till elevernas nivÄ och mestadels tas dessa uppgifter frÄn elevernas matematikböcker. Laborativt material ses som accepterat att anvÀnda blandklasskamraterna enligt de intervjuade eleverna, de flesta anser Àven att det skulle vara eller Àr roligt att anvÀnda laborativt material..

Mitt examensarbete handlar om hur man kan undervisa elever med matematiksvÄrigheter, med sÀrskilt fokus pÄ begreppet brÄk. Jag redogör för bÄde forskares och lÀrares uppfattningar om vad matematiksvÄrigheter Àr och vilka orsaker de menar kan ligga till grund för att vissa barn har svÄrigheter med matematik. Det framkommer att det Àr ett mycket komplext samspel som leder fram till att barns kunskaper i matematik utvecklas sÄ olika. Orsakerna till matematiksvÄrigheter kan vara medicinska/neuroligiska, psykologiska, sociologiska sÄ vÀl som pedagogiska. För att underlÀtta matematikinlÀrningen för elever med matematiksvÄrigheter menar forskarna att man bör lÄta eleverna samtala, diskutera och argumentera i matematiken, samt arbeta med konkret matematik.