Sökresultat:
1978 Uppsatser om Särskilt kvalificerad andel - Sida 8 av 132
Utökad bokföringsskyldighet för ideella föreningar : Ideella föreningars anpassning till bokföringslagen och Ärsredovisningslagen
Vi Ă€r nu inne pĂ„ det femte verksamhetsĂ„ret sedan ideella föreningar kom att omfattas av BFL samtidigt som de föreningar som klassas som bokslutsföretag och skall avsluta sin löpande bokföring med en Ă„rsredovisning enligt BFL, 6 kap. 1 § Ă€ven blivit tvungna att tillĂ€mpa Ă
RL. LagÀndringen innebÀr att kretsen bokföringsskyldiga har utvidgats. För ideella föreningar utvidgades bokföringsskyldigheten frÄn att gÀlla endast de som bedrev nÀringsverksamhet till att gÀlla i princip alla juridiska personer oavsett om de bedriver nÀringsverksamhet eller ej. Ideella föreningar som tidigare var bokföringsskyldiga var endast det för den del av verksamheten som klassificerades som nÀringsverksamhet, i och med lagÀndringen Àr föreningen bokföringsskyldig för hela verksamheten.
Vad förklarar Sverigedemokraternas valframgÄng 2006? : En samhÀllsekonomisk studie av partiets resultat i kommunvalen
Valet 2006 blev en stor framgÄng för Sverigedemokraterna. Partiet gick starkt framÄt och Àr numera representerat i ungefÀr varannan svensk kommun. Sverigedemokraterna kan betecknas som ett högerpopulistiskt frÀmlingsfientligt parti, och dess framgÄngar har vÀckt oro hos mÄnga. Denna uppsats söker efter förklaringar till Sverigedemokraternas valframgÄngar med utgÄngspunkt i nationalekonomisk teori om invandringens effekt pÄ samhÀllsekonomin och ekonomisk forskning kring attityder mot invandring. LinjÀra sannolikhetsmodeller skattas för en rad olika variabler av frÀmst socioekonomisk art och Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalen 2006 som beroende variabel.
AnvÀndningsomrÄde pÄ astma och kol recept
Följsamheten till lÄngtidsmedicinering uppges ibland endast vara runt 50%
för lÀkemedel. Med en bÀttre medicinering skulle samhÀllet
kunna besparas stora kostnader och patienten förskonas frÄn sjukdom. En
faktor som pÄverkar följsamheten Àr informationen om medicinen till
patienten. Ett sÀtt att ange denna information Àr att skriva ut
indikationsomrÄde pÄ etiketten. Syftet med denna studie har varit att
undersöka hur ofta indikation anges pÄ etikett för medicin mot astma och
KOL.
Kunskapsdelning : Viljan att dela sina kunskaper
Kvalificerad arbetskraft Àr en av de viktigaste resurserna ett företag kan tillgÄ. DÄ kunskap, fÀrdigheter och expertis generellt sett inte Àr allmÀnt tillgÀngligt krÀvs det dÀrför att hitta vÀgar för att bibehÄlla kunskapsbÀrande arbetskraft och kanske Ànnu viktigare, att attrahera till gemensamt utnyttjande av kunskap. Gemensamt utnyttjande av olika individers kunskaper Àr dock inget som skall tas förgivet eftersom en rad olika faktorer inverkar pÄ individers vilja att dela med sig av sitt kunnande.En grundförutsÀttning för kunskapsdelning Àr beroende pÄ organisationers uppbyggnad och vilket företagsklimat som finns. Mindre formaliserade organisationer Àr att föredra dÀr handlingsfriheten och öppenhet Àr framtrÀdande. Gemenskap, delaktighet, ansvar och förtroende Àr viktiga incitament för viljan att dela sina kunskaper..
Tryckslag i tapp-vattensystem.
Oljehaltigt avfall utgör en stor andel av den totala mÀngden miljöfarligt avfall. I denna rapport beskrivs försök att behandla oljehaltigt avfall genom kompostering.
Vanligt förekommande ĂTA-arbeten inom Trafikverket LuleĂ„: UtvĂ€rdering av fyra förstĂ€rkningsobjekt
Trafikverket upphandlar en utförandeentreprenad med en entreprenör som utför det bestĂ€llda arbetet. Med ĂTA (Ă€ndring, tillĂ€gg, avgĂ„ende) menas förĂ€ndrade förutsĂ€ttningar eller omfattning av det överenskomna arbetet. I stora projekt Ă€r sĂ„ kallade ĂTA-arbeten vanligt förekommande. Det har visat sig att slutsumman för projekten ofta skiljer sig frĂ„n den kontraktssumma parterna kommit överens om i upphandlingsskedet. Projekten har i slutĂ€ndan kostat mer Ă€n vad man rĂ€knat med frĂ„n början pga.
Simkunnighet i Ă„rskurs fem : En jĂ€mförande studie mellan tvĂ„ skolorÂ
Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte Àr att undersöka och jÀmföra simkunnighet i skolÄr fem pÄ en landsortsskola och en förortsskola med stor andel elever med utlÀndsk bakgrund. Samt att undersöka hur idrottslÀrare arbetar för att eleverna ska nÄ mÄlet i simning.Min huvudfrÄgestÀllning till studien Àr:Hur Àr arbetet upplagt för att eleverna ska nÄ mÄlet i momentet simning i Ärskurs fem?Finns det skillnader i simkunnighet mellan en skola frÄn landsorten med hög andel elever med svensk hÀrkomst och en skola med hög andel invandrarbarn?Vilka problem finns och vad beror dessa problem pÄ?MetodJag har anvÀnt mig av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Jag intervjuade fyra idrottslÀrare pÄ tvÄ olika skolor i Sverige om simkunnighet i Ärskurs fem. En skola pÄ landsbygden och en förortsskola i StockholmsomrÄdet.
Vad blir bÀttre med Ären? : En komparativ undersökning av elevtexter frÄn högstadiet och gymnasiet
1SammandragDetta arbete innehÄller en kvantitativ studie av elevtexter frÄn Ärskurs 9 och Svenska B i gymnasiet. Undersökningen Àr komparativ och elevtexterna frÄn respektive Ärsgrupp jÀmförs med varandra. Det Àr totalt 20 elevtexter frÄn nationella provet i svenska VT 2011 som analyseras.Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka skillnader i sprÄklig kvalitet i ett antal elevtexter, av liknande uppgiftstyp, som Àr skrivna av elever i högstadiet respektive gymnasiet. Undersökningen ska redogöra för hur ungdomars skrivutveckling kan ÄskÄdliggöras under skolÄren mellan Ärskurs 9 och Svenska B i gymnasiet. Det visar sig att elevtexterna frÄn Svenska B i jÀmförelse med Ärskurs 9-texterna i genomsnitt innehÄller fler ord, lÀngre meningar, fler lÄngord, högre ordvariation, lÀngre fundament samt fÀrre subjektsfundament.
Ambulanssjuksköterskors upplevelser av stress inom ambulanssjukvÄrden
Specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvÄrd har ett stort ansvar att ge kvalificerad omvÄrdnad till svÄrt sjuka patienter och komplicerade olycksfall. Vid dessa situationer finns det möjlighet att uppleva stress. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelse av stress i ambulanssjukvÄrden och hur stress kan pÄverka den prehospitala vÄrden. I intervjustudien har Ätta ambulanssjuksköterskor intervjuats. Intervjutexten har sedan analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.
Social jÀmförelse och upplevd orÀttvisa
Resultaten frÄn de analyser jag gjort visar, för det första, pÄ att individer med karriÀrinriktade attityder tenderar att oftare jÀmför sig med andra inom företaget. DÄ tidigare forskning (Berg-lund 2003) visat pÄ en koppling mellan karriÀrinriktade attityder och en individualiserad ar-betssituation finns anledning att vidare studera just kopplingen mellan individualisering och frekvensen av jÀmförelser. Den andra delen av mina analyser visar att det finns ett samband mellan upplevd orÀttvisa och frekvensen av jÀmförelser pÄ sÄ sÀtt att ju mer man jÀmför sig desto större Àr sannolikheten att uppleva orÀttvisa. Materialet ger Àven ett visst stöd för att det finns ett direkt samband mellan karriÀrinriktade attityder och upplevd orÀttvisa. Detta sam-band förstÀrks nÀr individen uttryckligen Àr intresserad av en mer kvalificerad befattning..
Delad yta, dubbel yta? : En studie om Dragarbrunnsgatan i Uppsala utifrÄn konceptet shared space
I linje med tidigare forskning bör adoptivförÀldrar bli mer öppna för att adoptera ett barn med funktionsnedsÀttning eftersom det Àr fÀrre och fÀrre friska barn som blir aktuella för adoption (Glidden, 2000, s.397; SOU 2003:49, s.144-145). Studiens syfte var att öka kunskapen om hur nöjda adoptivförÀldrar Àr med samhÀllets stöd före, under och efter genomförd adoption av ett barn med funktionsnedsÀttning. Studiens frÄgestÀllning var om adoptivförÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning anser att de har fÄtt tillrÀckligt med stöd frÄn samhÀllet före, under och efter genomförd adoption. För att besvara frÄgestÀllningen anvÀndes en kvantitativ metod, vilket bestod av en enkÀtundersökning som var riktad till 31 adoptivförÀldrar. Efter inkomna svar gjordes analys av empirin och en resultatredovisning dÀr vi anvÀnde teorierna om anknytning och empowerment.
Egalitarism och ekonomisk tillvÀxt - en komparativ studie av fem sydostasiatiska lÀnder
Den hÀr uppsatsen studerar sambandet mellan egalitarism och tillvÀxt i fem sydostasiatiska lÀnder under fyra decennier frÄn 1960-talet och framÄt. Egalitarism operationaliseras med Gini-koefficienten samt andel absolut fattiga i befolkningen. Uppsatsen behandlar Àven hur statens autonomi och sociokulturell pÄverkar ekonomisk tillvÀxt. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod anvÀnds. Teorier Àr hÀmtade frÄn bÄde nationalekonomi och ekonomisk historia.
Studier av luft i vattendistributionssystem - FĂ€lt och laboratoriestudier
Oljehaltigt avfall utgör en stor andel av den totala mÀngden miljöfarligt avfall. I denna rapport beskrivs försök att behandla oljehaltigt avfall genom kompostering.
Attraktiva boendemiljöer : En studie om Generation Y:s boendepreferenser
I linje med tidigare forskning bör adoptivförÀldrar bli mer öppna för att adoptera ett barn med funktionsnedsÀttning eftersom det Àr fÀrre och fÀrre friska barn som blir aktuella för adoption (Glidden, 2000, s.397; SOU 2003:49, s.144-145). Studiens syfte var att öka kunskapen om hur nöjda adoptivförÀldrar Àr med samhÀllets stöd före, under och efter genomförd adoption av ett barn med funktionsnedsÀttning. Studiens frÄgestÀllning var om adoptivförÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning anser att de har fÄtt tillrÀckligt med stöd frÄn samhÀllet före, under och efter genomförd adoption. För att besvara frÄgestÀllningen anvÀndes en kvantitativ metod, vilket bestod av en enkÀtundersökning som var riktad till 31 adoptivförÀldrar. Efter inkomna svar gjordes analys av empirin och en resultatredovisning dÀr vi anvÀnde teorierna om anknytning och empowerment.
Nedskrivningar av Goodwill : Revisorers fo?rha?llningssa?tt till goodwillposten
Goodwill a?r en immateriell tillga?ng som har kommit att bli allt mer dominant i bo?rsbolagens balansra?kningar. I och med info?randet av IFRS 3 och IAS 36 ma?ts goodwill till verkligt va?rde och skrivs enbart ned da? det finns indikatorer pa? att ett nedskrivningsbehov fo?religger. Syftet med denna uppsats a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r revisorns fo?rha?llningssa?tt gentemot goodwillredovisningen, hos fo?retag da?r marknaden indikerar pa? att goodwillposten bo?r skrivas ned, men trots detta avsta?tt fra?n en nedskrivning.