Sökresultat:
1978 Uppsatser om Särskilt kvalificerad andel - Sida 4 av 132
Social blandning och blandade upplÄtelseformer : En kvantitativ studie med tonvikt pÄ nyproducerade bostadsomrÄden
Bostadsfra?gor utgo?r en stor del i samha?llsplanering, och boendesegregation har under de senaste a?ren uppma?rksammats. Syftet med denna masteruppsats a?r att analysera befolkningssammansa?ttningen i nyproducerade bostadsomra?den med sa?rskilt fokus pa? blandade uppla?telseformer som metod fo?r att uppna? social blandning. Uppsatsen a?r skriven pa? uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade uppla?telseformer bidrar till en o?kad social blandning och da?rmed ett mindre boendesegregerat samha?lle.
Nino Rotas trombonkonsert
I det ha?r arbetet fo?rdjupar jag mig i fo?rsta satsen av Nino Rotas trombonkonsert. Nino Rota var en italiensk komposito?r som var mest ka?nd fo?r sin filmmusik, och da? sa?rskilt musiken till Gudfadern I och Gudfadern II, men har a?ven skrivit en stor ma?ngd konsertmusik. Hans filmvana avspeglar sig a?ven pa? hans konsertmusik.
Klopidogrels andel av totala antalet expedierade perorala antikoagulantiska lÀkemedel
Syftet Àr att undersöka hur mÄnga expedieringar av klopidogrel som gjorts till patienter som ordinerats lÄgdos-ASA minst en gÄng pÄ recept under Är 2006. Detta görs för att fÄ fram andelen av klopidogrel i förhÄllande till övriga perorala antikoagulantia i de olika lÀnen/regionerna och i Äldersgrupperna 45-64, 65-74 och 75 och Àldre. Materialet Àr hÀmtat frÄn Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum och innehöll alla receptexpeditioner som gjorts till individer med minst ett recept utköp av lÄgdos-ASA under Är 2006 och var uppdelat pÄ lÀn/region, ATC ? kod, kön, Äldersgrupper, antal recept expeditioner och DDD. Resultatet visar att klopidogrel har 2,2 % av totala antalet expeditioner och att Äldergrupp 45-64 Àr de som har störst andel klopidogrel.
HĂGT I TAK : En paneldatastudie av inkomsttakets effekt pĂ„ mĂ€ns uttag av förĂ€ldrapenning.
I denna uppsats undersöks huruvida en reform med ekonomiska incitament pĂ„verkar hur stor andel dagar med förĂ€ldrapenning som tas ut av mĂ€n. Med hjĂ€lp av paneldata för svenska kommuner görs en regressionsmodell som skattar mĂ€ns andel av förĂ€ldrapenninguttaget. Enligt resultatet av undersökningen har ekonomiska incitament betydelse för fördelningen av uttaget men hypotesen om att reformen skulle leda till ett ökat uttag fĂ„r inget stöd. Ăven om resultatet kan ifrĂ„gasĂ€ttas dĂ„ data pĂ„ kommunnivĂ„ anvĂ€nds ges en indikation pĂ„ att ekonomisk ersĂ€ttning inte Ă€r den avgörande faktorn nĂ€r det gĂ€ller den ojĂ€mna fördelningen av förĂ€ldrapenningdagar mellan mĂ€n och kvinnor..
Vindkraftens pÄverkan pÄ svensk elproduktion : FörÀndringar av vatten-, kÀrn- och vÀrmekraftsproduktion vid ökad andel vindkraft
Vindkraften har de senaste Ären ökat kraftigt, bÄde i antal verk och i producerad mÀngd energi. Mycket tyder pÄ att denna utveckling kommer att fortsÀtta i och med att elcertifikatssystemet och vindpilotstödet förlÀngts respektive förnyats. Riksdagen har ocksÄ beslutat efter utredning av Statens Energimyndighet att det i samhÀllsplaneringen skall skapas förutsÀttningar för en Ärlig produktion av 30 TWh el frÄn vindkraft Är 2020. Detta kan jÀmföras med de 6,2 TWh som producerades under 2011.Tidigare studier har visat att en större andel vindkraft tillför ökat reglerbehov hos övriga produktionskÀllor. Ingen av dessa studier har dock undersökt hur Sveriges produktionskÀllor kan samverka för att klara detta ökade reglerbehov.
Lönar sig utbildning? : En studie om övergÄngen frÄn Utbildning till Arbetsmarknad
Det Àr idag en stor andel individer som vÀljer att lÀsa vidare efter gymnasiet. Ofta krÀvs det attstudenten satsar bÄde tid och pengar. MÄnga som vÀljer att lÀsa vidare gör detta för att fÄtillgÄng till en allt mer kvalificerad arbetsmarknad. Denna studie avser att undersöka hurövergÄngen frÄn akademiska utbildningar till arbetsmarknaden ser ut. För att kunna studera?övergÄngen? kommer denna studie att undersöka vad som krÀvs av tidigare studenter nÀr dekommer ut pÄ arbetsmarknaden, om de fÄtt de rÀtta förkunskaperna samt om de valt att göranÄgot extra sÄ som volontÀrarbeten, föreningsaktiviteter eller dylikt under sin studietid.Studien syftar Àven till att studera om det föreligger nÄgra skillnader eller likheter mellan enteknisk samt en samhÀllsvetenskaplig utbildning.
Privata utförare i socialtjÀnsten : Om anvÀndandet av socionomer frÄn privata bemanningsföretag i den sociala barnavÄrden
I denna studie lyfter vi fram VD relativa ersÀttning i förhÄllande till resterande koncernledning. Studiens syfte Àr att analysera effekterna av en stark VD genom att undersöka sambandet mellan VD:s andel ersÀttning och företagets resultat vad gÀller vÀrde och lönsamhet. Studien bygger pÄ teorier som agentteorin, stewardshipteorin, tournamentteorin och cateringteorin. För att besvara frÄgan om samband existerar har en kvantitativ metod anvÀnts. Data har sedan analyserats med hjÀlp av regressionsanalyser för att identifiera samband.
Transitioner mellan Är 6 och 7 i den stadielösa grundskolan: Pedagogers och rektorers upplevelse av elevers trygghet och fÀrdighet att hantera transitioner
Syftet med detta arbete a?r att vi vill undersöka vilken syn lÀrare, specialpedagoger och rektorer har pa? transitionen mellan a?r 6 och 7, med fokus pa? elever i behov av sa?rskilt sto?d. Ett viktigt perspektiv a?r hur de olika akto?rerna, utifra?n ett professionsperspektiv, ser pa? o?verga?ngarna och hur organisationen i samband med dessa a?r upplagd. Fortsa?ttningsvis vill vi underso?ka hur skolans akto?rer kan underla?tta o?verga?ngarna fo?r ba?de elever och pedagoger och vilken roll specialpedagogen kan ha..
Budplikt : En studie av minoritetsaktieÀgarnas stÀllning i budpliktssituationer
Uppsatsen utvÀrderar om utlÀndskt Àgande har förÀndrat sammansÀttningen av den svenska VD:ns lön. För att utvÀrdera detta genomför vi en kvantitativ undersökning av företag pÄ Stockholmsbörsens A-lista. Data bestÄr av VD-löner, uppdelat pÄ fast och rörlig lön, samt utlÀndskt Àgande. Undersökningen ska visa om det finns samband mellan utlÀndskt Àgande och förÀndringen i VD-lönen under tidsperioden 1999-2004. I undersökningen finner vi tendenser till att utlÀndskt Àgande pÄverkat sammansÀttningen av den svenska VD-lönen.
Palliativ vÄrd i hemmet - Anhörigas upplevelser av att vÄrda en nÀrstÄende med cancer : En Litteraturöversikt
Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas upplevelser av att vÄrda sin nÀrstÄende i den palliativa vÄrden i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Insamlingen av vetenskapliga artiklar utfördes pÄ databaserna CINAHL, PubMed, VÄrd I Norden och manuella sökningar utfördes i elektroniska tidskrifter. I resultatet anvÀndes sammanlagt 15 kvalitativa artiklar som svarade mot litteraturöversiktens syfte och frÄgestÀllning. Bedömningsmall med kvalitativ inriktning anvÀndes för att granska artiklarnas kvalité.
Effekter av en stark VD : En undersökning om sambandet mellan en stark verkstÀllande direktör och företagets resultat.
I denna studie lyfter vi fram VD relativa ersÀttning i förhÄllande till resterande koncernledning. Studiens syfte Àr att analysera effekterna av en stark VD genom att undersöka sambandet mellan VD:s andel ersÀttning och företagets resultat vad gÀller vÀrde och lönsamhet. Studien bygger pÄ teorier som agentteorin, stewardshipteorin, tournamentteorin och cateringteorin. För att besvara frÄgan om samband existerar har en kvantitativ metod anvÀnts. Data har sedan analyserats med hjÀlp av regressionsanalyser för att identifiera samband.
Att vakta den digitala staten - En kvalitativ intervjustudie om svenska myndigheters strategi och upplevelser av ett f?r?ndrat cyberlandskap
Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar
i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna
s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild.
Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst?
myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska
tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera
hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta
grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.
VÀljarbeteende pÄ kommunnivÄ- en statistisk undersökning om det sociala tryclets pÄverkan
Socialdemokraterna har inte lÀngre samma övertag i svensk politik som man haft tidigare och dÀrmed har partiernas vÀljargrupper förÀndrats pÄ senare Är, exempelvis har Moderaterna gjort stora valframgÄngar vid valen 2006 och 2010. VÀljarbeteende Àr ett inom statsvetenskapen ofta undersökt forskningsomrÄde och vanligast Àr att analyser görs pÄ individnivÄ. Kandidatuppsatsen har ambitionen att göra analyser pÄ aggregerad nivÄ och analysen kommer att fokuseras mot röstande pÄ Socialdemokraterna och Moderaterna pÄ kommunnivÄ. Avsikten Àr att mer specifikt analysera data pÄ kommunnivÄ för att bidra till ansatser i valforskningen som Àgnar uppmÀrksamhet Ät data pÄ aggregerad nivÄ. Tidigare forskning visar att socialt urskiljbara grupper av vÀljare röstar pÄ partier som företrÀder denna grupps intressen och vÀrderingar.
Revisionsplikten: nödvÀndigt ont eller stor nytta för det lilla företaget?
Syftet med föreliggande uppsats var att förstÄ den reviderade informationens anvÀndning och betydelse i och för mikroföretag. Detta dÄ det idag pÄgÄr en het debatt angÄende revisionspliktens vara eller icke vara. Svenskt NÀringsliv och Svenska Revisorsamfundet vill slopa revisionsplikten för alla mindre aktiebolag dÄ de tycker att krÄngliga regler hÀmmar företagandet och att Sverige Àr beroende av de smÄ företagen. FAR tror dÀremot att slopad revisionsplikt skulle innebÀra ökade risker för de mindre företagen genom att det skulle bli bÄde svÄrare och dyrare att lÄna pengar och att göra affÀrer. I England Àr revisionsplikten borttagen med motiveringen att kostnaden för revisionen översteg nyttan.
Vem tar hand om barnet? : En studie av mÀns uttag av ersÀttning för vÄrd av sjukt barn
Ett av mÄlen för svensk familjepolitik Àr att utjÀmna den sneda fördelningen i uttaget av familjeförsÀkringen. Inom familjeförsÀkringen hittas segmentet för den tillfÀlliga förÀldrapenningen och i denna, ersÀttningen för vÄrd av sjukt barn. TvÄ modeller, med olika antal variabler, anvÀnds för att ÄskÄdliggöra sambandet mellan andel barn som bor i traditionell kÀrnfamilj och andel nettodagar mÀn tar ut för vÄrd av sjukt barn. Resultatet pÄvisar att uttaget av nettodagar könen emellan Àr jÀmnare fördelat inom gruppen traditionell kÀrnfamilj Àn för den totala gruppen förÀldrar. I Sverige lever idag omkring 78 procent av barn i Äldern ett till elva Är inom den traditionella kÀrnfamiljen..