Sökresultat:
1978 Uppsatser om Särskilt kvalificerad andel - Sida 23 av 132
?Eleven? - En Foucauldiansk-inspirerad diskursanalys av l?roplanens formuleringar ?ver tid med fokus p? elever i behov av extra anpassningar i skolan och p? fritidshemmet.
Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra
anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien
?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov
av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r
diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.
Elcertifikatsystemet: konsekvensen av att undanta den elintensiva industrin från kvotplikt
Elcertifikatsystemet infördes i Sverige 2003 med syfte att stödja produktionen av förnyelsebar el. En funktion i systemet är kvotplikten vilken anger hur stor andel av konsumenternas elförbruknings som ska utgöras av förnyelsebar el. Vid införandet av systemet beslutades att industri som har en elintensiv tillverkningsprocess skulle undantas från kvotplikten. Syftet med uppsatsen var att studera detta undantag för att värdera vad det fått för konsekvenser. Beräkningar visade att de kvotpliktiga konsumenterna kommer subventionera den elintensiva industrin med 1,1 miljarder kronor år 2010..
Kraftfodrets påverkan på återhämtningsförmågan hos hästar efter träning och transportering
Hästar består av 50-70 % vatten. Vätska försvinner från kroppen hela tiden genom träck, urin och avdunstning genom hud och andning. Vid fysiskt arbete förlorar hästen stora mängder vätska genom aktiv avdunstning i form av svettning. Hästen kan kompensera dessa förluster genom intag av foder, salt och vatten efter det fysiska arbetet men hästen kan även absorbera vätska från tarmen samtidigt som den utför det fysiska arbetet. Vilken typ av foder som hästen har ätit kan påverka absorptionsförmågan under det fysiska arbetet och kan kanske påverka hur lång tid det tar för hästen att återhämta sig till den ursprungliga vätskenivån.
KULTUR OCH HEDERSRELATERAT V?LD: En studie av socialsekreterares f?rst?else f?r kultur och kulturell kompetens i samband med v?ld och f?rtryck i hederns namn
Hedersmorden p? Pela Atroshi och Fadime Sahindal v?ckte stor uppm?rksamhet p? den sociopolitiska agendan i Sverige i b?rjan av 2000-talet och blev startskottet p? en splittrad hedersdebatt, om huruvida morden kunde f?rklaras kulturellt eller som en del av det universella patriarkatet. Idag ?r de flesta politiker och forskare eniga om att hedersrelaterat v?ld och f?rtryck ?r kulturellt betingat och fenomenet har f?tt ett erk?nnande i det svenska samh?llet. Denna kvalitativa studie unders?ker socialsekreterares f?rst?else och resonemang kring kulturella f?rest?llningar i relation till v?ld och f?rtryck i hederns namn samt hur hedersv?ld utm?rker sig fr?n v?ld i n?ra relation.
?Kan jag verkligen simma?? : en jämförelse mellan skattad och faktiskt simförmåga bland elever i årskurs 6
Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är undersöka simkunnigheten för elever i årskurs 6 samt att jämföra elevers skattade och faktiska simförmåga utifrån kunskapskravet för simning i Lgr11.1. Hur stor andel elever skattar sig som simkunniga?2. Hur stor andel elever är simkunniga enligt observation?3.
Bokskog för framtiden : Planer och visioner för en bokplantering
Objekt för undersökningen är en nyplantering av bok på en mindreskogsfastighet i sydöstra Blekinge. Bok och ek, som är de viktigaste ädlalövträden för den biologiska mångfalden, intog i dessa trakter en stor andel avskogsbeståndet fram till 1960-70-talet, men har sedan minskat i takt med attde ersatts av planterad gran. Det finns idag, bland annat i Skogsstyrelsensriktlinjer, en uttalad strävan mot en högre andel ädellövskog på debreddgrader som ingår i dessa trädslags naturliga utbredningsområden. På såsätt kan det projekt, som studien beskriver, anses ligga rätt i tiden.Inledningsvis ger rapporten en översikt över skog och skogsbruk somkunskapsområde och bakgrunden till att vi nu ser tendenser till att detraditionella formerna av skogsbruk, där ekonomi är den dominerandestyrfaktorn, börjar ge vika för skogsbruksmetoder som gynnar ävennaturvårds- och sociala värden. Detta är en tendens som nu börjar fågenomslag såväl i myndigheters styrdokument som i forskning ochkunskapsutveckling.I rapporten beskrivs utvecklingen av en tio-årig plantering av bok, delsresultatet av den första fasen, etableringsfasen, och dels en bedömning av hurden framtida planeringen kan göras utifrån de uppställda målen med fokus påde skötselformer som kan betecknas som ?hyggesfria? eller ?naturnära?metoder.I analysen av studiens resultat görs jämförelser dels med liknande studier ochdels med schabloniserade tillväxtprognoser för bok.
Användning av svenska stiftelser i fåmansföretagskonstruktioner
Denna uppsats syftar till att utreda huruvida ändamålet med fåmansföretagsreglerna kan kringgås genom företagskonstruktioner med svenska stiftelser. I utredningen läggs fokus på fåmansföretagsreglerna samt de regler som behandlar kontrollmöjligheten av en stiftelse. Även de skattemässiga konsekvenser som medförs i en fåmansföretagskonstruktion med en svensk stiftelse behandlas.Syftet med fåmansföretagsreglerna är att motverka att en delägares inkomst som härstam-mar från arbetsinsats i företaget omvandlas till kapitalinkomst. Om en utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning äger andel i ett företag eller direkt eller indirekt har rätt till utdelning, tillämpas utomståenderegeln som är en undantagsregel från fåmansföre-tagsreglerna. Tidigare lagstiftning har inneburit att utomståenderegeln har kunnat tillämpats vid ett indirekt ägande.
Förebyggande hälsovårdsarbete i mjölkkobesättningar : vad påverkar den veterinära insatsen?
Den svenska mjölkproduktionen har de senaste 30-35 åren ändrat struktur. Idag blir gårdarna färre och större, med fler djur och flera anställda. Den veterinära rollen kommer att behöva utvecklas sida vid sida med mjölkföretagen och omformas, från den brandsläckare som används vid akuta sjukdomstillstånd, till en proaktiv besättningskonsult. Syftet med den här studien var att kartlägga några faktorer som kan tänkas påverka inriktningen och omfattningen av den svenska veterinärens arbete med mjölkkor på besättningsnivå.
Studien utgjordes av en intervjuundersökning där 23 veterinärer med verksamhet i mjölkkobesättningar medverkade. Samtalen spelades in och bearbetades med fokus på att beskriva faktorer som påverkade inriktning och omfattning av veterinärernas arbete på mjölkkor, vad den enskilde veterinären definierade som förebyggande arbete samt vad som skulle kunna öka det förebyggande arbetet.
Sjuksköterskors erfarenheter av verbal överrapportering av ambulanstransporterade patienter till akutmottagning
Ambulanssjukvården i Sverige har under de senaste decennierna utvecklats från att ha varit en ren transportorganisation till en kvalificerad sjukvårdsverksamhet. Att ambulanserna nu bemannas med sjuksköterskor och att dessa således överrapporterar patienter till andra sjuksköterskor på akutmottagningen gör att kunskapsnivån har ökat. Detta gör att kraven ökar på ett förändrat arbetssätt vad det gäller bedömning, behandling, prioritering och överrapportering av ambulanstransporterade patienter. Tidigare forskning har visat att överrapporteringen är av skiftande kvalitet beroende på vem som rapporterar. Det har även beskrivits att olika sjukdomstillstånd leder till bättre och sämre rapporter.
Andraspråkselevers syn på skolmatematiken
I denna studie undersöker vi fem andraspråkslevers syn på skolmatematiken med hjälp av semistrukturerade intervju. Vi undersöker vad de har för uppfattningar om matematiken, om matematikundervisningen, om sig själva som elever och som användare av matematiken och om hur matematikinlärning går till. Vi valde att göra detta arbete eftersom en stor andel elever med utländsk bakgrund inte uppnådde målen i matematik ämnesprov 2007 och 2008. Vi ville ta reda på vad detta kunde bero på. Resultaten visade bl.a.
Hur mycket frö sprids från Pinus contorta? : kottproduktion, serotinitet och frökvalitet i relation till beståndsålder i södra Norrland
Contortatall (Pinus contorta ssp. latifolia) började planteras storskaligt i Sverige runt år 1970 men det dröjde till 1987 förrän Sverige lagstiftade begränsningar för hur den fick användas i skogsbruket. Detta gjordes bland annat på grund av att det saknades information om dess spridningsförmåga. Contortans spridningsförmåga i Sverige är fortfarande okänd och lagstiftningen är densamma. För att kunna beräkna spridningsförmågan och i förlängningen den potentiella etableringsframgången behövs kännedom om contortans fröproduktion i Sverige.
Användning av avverkningslikvider bland svenska enskilda skogsägare
I Sverige finns det 330 000 skogsägare och tillsammans äger de ca 50 % av den produktiva skogsmarken i landet. Varje år avverkar de enskilda privata skogsägarna skog för stora värden. Eftersom det privata skogsbruket omsätter en betydande andel pengar varje år finns det ett flertal företag med olika affärsinriktning som på olika sätt försöker hjälpa den enskilde skogsägaren att uppnå ett bra ekonomiskt resultat. För att kunna hjälpa dessa skogsägare måste kunskapen om dem och deras behov öka.
Syftet med det här examensarbetet har varit att kartlägga enskilda skogsägares användning av avverkningslikviden och hur den fördelas mellan olika användningsalternativ.
Folkhälsa i Oxelösund : en statistisk jämförelse
Oxelösund är en liten kommun på den Södermanländska kusten. Denna kommun har trots sin storlek stora problem med ohälsa i form av bland annat hög andel missbrukare. Dock kan man se att hälsoproblemen i Oxelösund är mer omfattade och innefattar i princip alla områden av folkhälsan. Man kan se att riskfaktorerna delvis är fler än friskfaktorerna. Detta kan vara en del i samhällets habitus, man en ohälsosam livsstil i Oxelösund..
Att vara kvalificerad för att bli legitimerad : - en enkätundersökning av förskolechefers värderingar om förskollärares kompetens
Sammanfattning Det här examensarbetet syftar till att undersöka vilka kvalifikationer som förskolechefer beaktar vid bedömning av nyexaminerade lärares yrkeskompetens. De övergripande frågorna handlar om hur förskollärares skicklighet värderas av förskolechefer, vilka kvalifikationer som betraktas vara specifika för en bra förskollärare, vilka aspekter som fokuseras i bedömningssituationer idag samt hur förskolechefer ser på frågan om bedömning av förskollärare. Inledningsvis presenteras betänkandet SOU 2008:52 avseende en legitimering av läraryrket. I examensarbetets teoretiska del behandlas tre begrepp: kunskap, kompetens och bedömning. Innebörden av de tre begreppen lyfts fram utifrån olika teoretiska perspektiv och bildar därmed grund för tolkning och förståelse av examensarbetets empiri. Med en enkätundersökning som riktats till förskolechefer har det empiriska underlaget samlats in.
En undersökning om tillväxtsvårigheter bland småföretagare i Gävle kommun
Problemområde: Svenskt Näringslivs sammanställningar av Sveriges kommuners företagsklimat visar att Gävle kommun har ogynnsamma förutsättningar för småföretagare att utveckla och öka sin tillväxt. I och med de små företagens betydelse för att skapa arbetstillfällen kan en grundläggande uppfattning antas att Gävle kommun, med dess höga arbetslöshet och ofördelaktiga företagsklimat, drastiskt bör förändra den situation som idag råder. Metod: Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ telefonintervju-undersökning med semistrukturerade frågor. Urvalet av respondenterna är genomfört ur ett bekvämlighetsurval och har bestått av småföretagare i Gävle kommun ifrån flertalet olika branschområden såsom bygg, ekonomi, telemarketing och detaljhandelsbranschen. Resultat: Under och genom studien identifierades fyra tillväxthinder, två av intern karaktär och lika många därtill externa.