Sökresultat:
1777 Uppsatser om Särskilt boende för äldre - Sida 62 av 119
Bostadsförslag vid Bodaån : ett boende för alla
 Bostaden är en viktig del i människors liv. Andelen äldre i Sverige ökar. Vilka bostäder behöver vi i framtiden? Det är inte som tidigare, att kärnfamiljen är det vanligaste hushållet. I dag lever många ensamma.
Det första mötet med en stad : en fallstudie om hur entréplatser kan identifieras och gestaltas i Täby
Att anlända till eller passera en stad gör intryck ? medvetet eller omedvetet så bidrar omgivningarna vi passerar
till att påverka vår bild av staden. Mötet med staden och dess miljöer kan således fungera såväl inbjudande
som avvisande beroende på utformning och hur vi tolkar den.
Detta examensarbete syftar till att tydliggöra stadens entréer genom vilka det första mötet med en stad kan
ske, och utgörs av en fallstudie om hur Täbys entréplatser kan identifieras. Fortsättningsvis används en av de
identifierade platserna som grund för att utforma ett förslag till gestaltning som fungerar som entréposition i
staden och som ger ett intryck av stadens identitet och karaktär. Arbetet innehåller även en genomförd
surveyundersökning som beskriver några av de uppfattningar och åsikter som boende och besökare till Täby
har om staden och dess entréer.
Litteratur beskriver att målet med entréplatser är att markera övergången till staden samt att välkomna
människor till staden.
Spr?kst?rning i f?rskolan. En mix-metodstudie om hur f?rskoll?rare bed?mer sina kunskaper om DLD/spr?kst?rning samt vilka rutiner de har f?r att f?lja barnens spr?kutveckling.
Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.
Englandslansering av The Flaming Moes
Vi behandlar i den här rapporten Englandslanseringen av popbandet The Flaming Moes. Rapporten beskriver hur en promotionturné utformas med hjälp av ett independentbolag, hur kontakter med skivbolag, promotionbolag och publik sköts, samt hur lanseringen utmynnar i ett skivsläpp. Rapporten beskriver författarnas upplevelser kring hur en dylik lansering kan och bör se ut, utefter de erfarenheter man tillskansat sig under arbetets gång. Den behandlar även frågor kring samarbeten med ett engelskt skivbolag, och hur detta påverkar bandets eventuella framgång i England, samt hur Englandslanseringen påverkar bandets tillgång till utrymme i svensk media. Rapporten sätter fokus på viktiga frågor vid en promotionturné, såsom promotors, skivförsäljning, promotion, logistik och boende samt kontaktskapande.
Landshövdingarna och länsresidensen
I Sverige råder fortfarande boplikt för landshövdingar, vilken avskaffats i alla andra nordiska länder. Den innebär att landshövdingar är tvungna att bo i de fastigheter som anvisas dem av regeringen, vilket i 20 fall av 21 är länsresidens. En förmån på pappret som kan bli kostsam i praktiken. Svenska länsstyrelser lägger sammanlagt nästan 28 miljoner kronor varje år på hyra för residensen.Regeringen står bakom de villkor som finns gällande landshövdingars tjänstebostäder och har inga planer på att förändra dem för närvarande. Det ansvariga statsrådet Stefan Attefall tycker att landshövdingarnas boplikt i residens fyller en viktig funktion ur ett representativt perspektiv, medan Hans Mildenberger på Enheten för statlig förvaltning, hänvisar till symbolvärdet i att ha landshövdingar boende i länsresidens.Men alla är inte lika övertygade om relevansen i landshövdingarnas residensboende.
Normalinseringen av hot och våld inom socialtjänsten
Arbetet med ensamkommande barn är relativt nytt och outforskat i Sverige. Den här artikeln tittar närmare på uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vägledare som jobbar på ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vägledarna tenderar att förklara diskriminering utifrån individers handlingar och undgår att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering än svenska ungdomar.
Operationssjuksk?terskans upplevelse av stress
Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.
Habiliteringspersonalens mångfacetterade yrkesroll - En studie hur personal arbetar med LSS intentioner inom integrerat boende
This essay is about the staff in integrated homes very complex profession and this is illustrated through twelve interviews in five integrated homes for disabled people. The profession changed when the institution closed and especially when the Law of Support and Service (LSS) was introduced in 1994.The purpose of this survey is to study how staff works with LSS intentions in integrated homes for disabled people and to increase the awareness about the structure of power and how this affects the daily life for those who live there.The main objective in this survey is to find out which the differences that lie between LSS intentions and the work that take place in integrated homes for disabled people. This survey tries to illustrate when and why these differences occur. This survey has a multidisciplinary perspective, where three models of disability and theories from Foucault, Sibley and Wendell have been included. The result shows that the staffs work is difficult, full of responsibility and has many facets.
Betydelsen av arbetsterapeutiska åtgärder gällande fritidsaktiviteter för personer med Reumatoid artrit
I ett flertal studier har det visat sig att deltagande i meningsfulla fritidsaktiviteter är positivt för personers välmående, hälsa och livskvalité. Personer med Reumatoid artrit (RA) får svårigheter med att utöva sina fritidsaktiviteter efter en sjukdomsduration på 1,7 år. Syftet med studien var att påvisa betydelsen av arbetsterapeutiska åtgärder gällande fritidsaktiviteter för personer med RA. En enkät med givna svarsalternativ utformades. Totalt besvarade 35 personer med RA enkäten.
Angereds fritidscentrum : En spricka i välfärdsbygget
Stadsdelen Angered var en del av det enorma nationella bostadsbyggnadsprogram som benämns som miljonprogrammet. Detta program genomfördes i Angered under åren 1967 ? 1975 och kom att prägla Göteborgs stadsbild och demografiska struktur in i framtiden.En del av grunden till miljonprogrammets fanns inom den folkhemsideologi socialdemokratin i hegemoni med staten försökt genomdriva under några årtionden. Det handlade om allas rätt till ett bra och hälsosamt boende.        Angereds fritidscentrum var en del av den centralt styrda planeringen av byggandet av Angereds miljonprogramsområden. Stat och skola samt kommun och socialtjänst var två verksamheter som var drivande i denna planering.
Den hemliga staden. En analys av varumärket Helsingborg och ett förslag till en kompletterande nöjesguide på nätet.
Helsingborg är en dynamisk stad som utvecklas och expanderar enormt. Befolkningen ökar ständigt, handeln blomstrar och många har en positiv uppfattning av staden. Den har en mängd bra egenskaper och ett rikt nöjesutbud. Helsingborg kan emellertid upplevas som en hemlig stad eftersom det i princip bara är de boende som känner till vad som erbjuds. För många andra kan stadens egenskaper förbli dolda.
Säffle Centrumutveckling : Virtuellt förslag till ny stadskärna
Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Säffles Centrumförening, där ett nytt centrum skall projekteras. Projekteringen har koncentrerats till kvarteren Hyttan och Kvarnen vilka är belägna kring torget i Säffle. Problemen som ligger till grund för arbetet är att området kring torget upplevs som tomt och livlöst med lite folk i rörelse och slitna fasader. Huvudsyftet har således varit att få ett mera attraktivt centrum, med flertalet alternativa förändringar inom nämnda kvarter. Tanken bakom förändringarna är att få ett större intresse för stadskärnan, inte bara för de boende i Säffle utan även för besökare och turister.Arbetet har utförts med hjälp av CAD-programmet Archicad vers.10, där gruppen har sammanställt berörda parters tankar med gruppens, till ett virtuellt förslag.
Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan
Examensarbetet tar upp frågan om hur mellanstaden, stadens moderna delar som
vuxit fram under 1900-talet, ska utvecklas. Mellanstaden består av isolerade
öar av funktioner med kraftiga trafikleder som löper kors och tvärs och
försörjer öarna med trafik. I mellanstaden kan två grupper med olika behov
urskiljas. Personer med lokala intressen är de som dagligen vistas i
mellanstaden t.ex boende. De har behov av en bra bostadsmiljö med god
tillgänglighet till viktiga målpunkter med gena och trygga vägar.
Vindkraftljud i vildmarken. Djupintervjuer med boende runt en stor vindkraftpark
Buller från vindkraft är en viktig begränsande faktor för utbyggnaden. Syftet med denna studie var att genom djupintervjuer undersöka hur närboende vid en nyetablerad stor vindkraftpark i skogsterräng upplever ljudet och andra förändringar i miljön. Intervjuer gjordes med elva personer i närheten av vindkraftparken Jädraås i Gästrikland med 66 verk. Beräknad ljudnivå vid deltagarnas hus är mellan 33 och 42,5 dB(A). Resultatet av en tematisk analys, visade att upplevelsen av ljudet kan vara kopplad till ljudnivån, vindriktningen, förväntningar på ljudmiljön och ljudkänslighet.
Vem hörs mest idag? : En studie av verbal interaktion och könsmönster i klassrummet
I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.