Boendestöd är en framgångsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det här är en jämförande studie baserad på intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet är att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehåller. Varför är det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad är det som rättfärdigar indelningen i de två grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet är analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framväxt och teorier om socialkonstruktivism.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de äldre personernas upplevelser i samband med en förändrad boendesituation. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2011 söktes i databaserna Cinahl och Scopus. Resultat: Att flytta till särskilt boende var en stor omställning för den äldre personen. De äldre kände sorg över att lämna sitt tidigare liv, men hade behov av att känna trygghet.

Boendestöd är en framgångsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det här är en jämförande studie baserad på intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet är att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehåller. Varför är det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad är det som rättfärdigar indelningen i de två grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet är analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framväxt och teorier om socialkonstruktivism.

Denna studie behandlar ämnet familjerättssekreterares syn på barns delaktighet i vårdnad, boende och umgängesutredningar. Studien har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex familjerättssekreterare inom Stockholms stad. De frågeställningar som styrt arbetet lyder: Om och på vilket sätt bereder familjerättssekreterarna barn i åldern sju till elva år möjlighet att delta i vårdnad, boende och umgängesutredningar? Vilken av de två konstruktionerna, skydds- eller aktörsperspektivet, framträder i familjerättssekreterarnas tal om barn i åldern sju till elva år? Vilken betydelse får familjerättssekreterarnas konstruktioner av barn för hur de bereder barnen möjlighet att delta i dessa frågor? Gällande uppsatsens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssätt befinner sig denna studie inom ramen för den fenomenologiska forskningstraditionen. Som en övergripande förståelseram för familjerättssekreterarnas syn på barn och barns delaktighet har vi använt oss av det teoretiska perspektivet socialkonstruktionismen.

Singelhushållen dominerar bostadsutbudet. Men varför måste vi bo ensamma bara för att vi inte har en partner? Både unga och äldre är idag positivit inställda till ett kollektivt boende. Stora lägenheter finns att tillgå på marknaden, problemet är att de inte är utformade för ett kollektivt boende utan snarare för en kärnfamilj. Jag har försökt utforma lägenheter som riktar sig till människor som vill bo tillsammans men som nödvändigtvis inte är släkt.

Syftet med vår studie är att öka förståelsen för de framtidsplaner och funderingar som ungdomar i gymnasiesärskolan har vad det gäller fritid, boende och arbete. Empowermentperspektivet har utgjort en teoretisk utgångspunkt för studien och hermeneutiken har inspirerat oss i analysen. Kvalitativ metod har använts i undersökningen och intervjuer genomfördes med ungdomar med lindrig/måttlig utvecklingsstörning. Resultatet visar att undersökningsgruppen i stor utsträckning har likartade tankar som ungdomar i allmänhet. Resultatet delades i fyra områden: Fritid, boende, arbete och självbestämmande.

I processen för en socialt hållbar utveckling är en viktig del att utöka brukarens möjlighet attpåverka sin verklighet. En utmaning i städers utveckling är att bättre länka samman områden medvarandra. Aspekten handlar till stor del om den byggda miljön och fysisk segregation, men enviktig konsekvens av segregation är också ett ibland upplevt utanförskap.Ett sätt att motverka den effekt som segregation och utanförskap kan få är just att göra brukaremer delaktiga i förändringsprocesser. Arbetet med utvecklingen av Fosie innefattar till en stordel brukardelaktighet. Denna studie tar upp två av delprojekten i Fosies utveckling och fokuserarpå Lindängens centrum och Lindängelund.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av terapeutiskt förhållningssätt i arbetet med äldre på särskilt boende. Nio arbetsterapeuter som arbetade inom särskilt boende intervjuades angående sitt terapeutiska förhållningssätt till de äldre. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen av materialet resulterade i fyra kategorier. Resultatet visade att arbetsterapeuterna lutade sig mot den professionella rollen för att hitta ett terapeutiskt förhållningssätt som motsvarade vad varje enskild äldre behöver.

Vårt syfte med denna fallstudie har varit att undersöka hur några individer på ett äldreboendeuppfattar måltiden utifrån FAMM.Fallstudien är uppbyggd på semistrukturella intervjuer och icke deltagande observationer.Urval: Det var totalt 10 medverkande som var i åldern 85-100 år. Alla medverkande boddepermanent på äldreboendet och var utvalda utifrån deras förmåga att kunna kommunicera dåstor del av de boende hade utvecklat demens. Intervjuerna samt observationerna analyseradesmed en kvalitativ analysmetod.I resultatet framgick att måltiden är ett komplext ämne och de äldre hade svårt att uttrycka sinåsikt gällande den. Utifrån intervjuerna framgick att de äldre på detta specifika boende varnöjda med de flesta aspekterna gällande måltiden. De var nöjda med rummet där måltiden åts,personalens engagemang uppskattades och de var nöjda med maten som serverades.

Today older people?s health and life quality are current topics of conversation in society. The number of old people is increasing and their health is deteriorating, that is why there is a need of new ways of meeting their necessities. In this study we have tried to illustrate heads of districts reasoning concerning pets? significance for old people in special housing.

I samhället idag har människor genom media blivit allt mer medvetna om att världen är osäker, vilket för många skapar en känsla av otrygghet. Många vill lösa problemet med otrygga miljöer genom att bygga säkrare, vilket kan ha lett till att människor i Sverige känner sig tryggare nu 2013 än åren dessförinnan. Ett exempel på ett försök att lösa otryggheten är Victoria Park, det nyligen byggda så kallade livsstilsboendet i Malmö. Den bärande idén där är att det ska finnas en möjlighet till gemenskap mellan de boende, då de förser gemensamma och privata utrymmen med hög service. Victoria Park har fått blandad kritik.

Gruppen äldre kommer att öka i antal och då smärta ökar med ålder kommer fler individer att ha ont. Fler äldre med smärta ställer större krav på hälso- och sjukvården. Studiers visar att sjuksköterskors bild och de äldres upplevelser av smärta inte alltid stämmer överens samt att det finns brister i smärtdokumentation. Syftet med studien var att belysa smärtdokumentation hos en grupp äldre i särskilt boende eller med hemsjukvård. Materialet analyserades med en kvantitativ beskrivande metod och en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med uppsatsen var främst att undersöka vilka kvaliteter i utemiljö kring äldreboende som är viktiga för de boende äldres hälsa, välbefinnande och lust att använda utemiljön. Detta gjordes genom en litteraturstudie. Resultatet delades in i tre kategorier: Äldreboendet bör ha kontakt med liv utanför boendet, Äldreboendets utemiljö bör erbjuda flera olika upplevelser och ge den boende möjligheten att byta miljö på äldreboendet och Äldreboendets utemiljö behöver vara tillgänglig, bekväm och trygg. I varje kategori finns ett antal viktiga kvaliteter, som utsikt, vegetation och tillgänglighet. För att fördjupa förståelsen för hur kvaliteterna i praktiken kan utformas så studerades tävlingsbidrag till arkitekttävlingen Framtidens äldreboende.

Arbetet berör ett större naturområde nordväst om Karlshamns resecentrum och är idag ett frekvent använt rekreationsområde för de boende i Karlshamns tätort. Dessa två faktorer, närheten till Karlshamns resecentrum och områdets värde för rekreation och friluftsliv är det som präglar arbetet och som i slutändan vägt tyngst vid utformandet av planförslaget. Målet med planförslaget är att det ska vara en möjlig och realistisk lösning på hur bostäder kan placeras i området. Hänsyn har bland annat tagits till topografin, markens beskaffenhet, skyddsavstånd, beräknad befolkningstillväxt och åsikter från boende i Karlshamn som utnyttjar området. Tillsammans har det utmynnat i ett planförslag gällande ett förbättrat friluftsliv samt tre altarnativ där framtida bebyggelse redovisas..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av hot och våld inom demensvård och somatisk vård på särskilt boende. Ett annat syfte var att undersöka vilka förebyggande åtgärder vårdpersonal kan använda sig av vid dessa situationer. Föreliggande studie är en litteraturstudie med deskriptiv design.  Artiklar söktes i databasen Cinahl vilket resulterade i tolv inkluderande artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats. Författarna har valt att granska artiklarnas undersökningsgrupp och bortfall. Resultatet visade att hot- och våldsituationer är vanligt på särskilt boende och ofta uppkommer i samband med hjälp vid personlig hygien, påklädning och toalettbesök.