SAMMANFATTNINGIntroduktion: Studier har visat att kostfibrer har mÄnga hÀlsofördelar. Vete, rÄg och korn Àr fiberrika cerealier som mÄste undvikas i en glutenfri kost. Tidigare undersökningar har visat att personer med celiaki har haft ett lÄgt fiberintag, men det saknas aktuella svenska studier inom detta omrÄde. Dessutom finns i författarnas kÀnnedom inga studier som behandlar uppfattningar om fibrer hos personer med celiaki.Syfte: Att undersöka fiberintag hos personer med celiaki i Sverige, de huvudsakliga fiberkÀllorna i deras kost samt deras uppfattning om fiberintag i en glutenfri kost.Metod: Tre dagars kostregistrering (39 deltagare) samt en kompletterande enkÀt (37 deltagare). Deltagarna i undersökningen var personer mellan 18-80 Är med diagnostiserad celiaki, men utan andra matrelaterade intoleranser eller allergier.Resultat: Deltagarnas kostfiberintag var 19,0 gram per dag pÄ gruppnivÄ, vilket var i nivÄ med en nationell svensk kostundersökning frÄn 2010-11.

Att kommunicera Àr en mÀnsklig rÀttighet, men det Àr inte alltid sjÀlvklart i alla situationer för personer som kommunicerar med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur personer som kommunicerar med bliss upplever sina kommunikativa möjligheter i olika livsskeden. Fyra mÀn i Äldrarna 18-45 som hade kommunicerat med bliss i flera Är intervjuades genom en semistrukturerad intervjuform. Datan frÄn intervjuerna kategoriserades utifrÄn de tematiska omrÄdena inlÀrning, möjlighet till kommunikativ utveckling, social interaktion och bemötande. Resultatet visade att deltagarna uttryckte att de inte mindes sin tidiga blissinlÀrning.

Migration ökar i hela vÀrlden och det svenska samhÀllet omformas frÄn ett samhÀlle med ett fÄtal etniska inslag till ett samhÀlle med över hundra nationaliteter, sprÄk och mÄnga religioner. Varje kultur har sin syn pÄ hÀlsa och sjukdom. VÄrdpersonal tycker att det Àr svÄrt att bedöma, förstÄ och vÄrda personer frÄn andra kulturer. Syftet med arbetet Àr att belysa kulturella skillnader och problem som kan uppstÄ vid omvÄrdnad av person med annan kulturell bakgrund. En litteraturstudie gjordes och den Àr baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom en innehÄllsanalys.

Urininkontinens Àr inte en sjukdom i sig utan ett symtom pÄ bakomliggande orsaker. Att bli inkontinent kan ha flera olika förklaringar, men ofta Àr behandlingsmöjligheterna goda. Att vara urininkontinent kan bland annat innebÀra en stor negativ pÄverkan pÄ livskvaliteten, utgöra en form av begrÀnsning, vara en stor skam samt innebÀra att inte ha kontroll över sin kropp. Urininkontinensen Àr ett vanligt problem dÀr mÄnga personer förblir obehandlade. Vi söker en bÀttre förstÄelse för bakomliggande hinder som pÄverkar personers val att söka vÄrd.

Uppsatsen undersöker hur personer som bevittnat vÄld i nÀra relationer under sin uppvÀxt pÄverkas av detta bÄde som barn och i vuxenlivet. Uppsatsen bygger pÄ fyra kvalitativa intervjuer med tvÄ socialarbetare, en polis samt en person som bevittnat vÄld som barn.Studiens teoretiska ramverk utgörs av anknytningsteorin samt förklaringsmodellerna stigma och normaliseringsprocessen.Resultaten visar att personer som bevittnat vÄld i uppvÀxten tenderar att pÄverkas bÄde psykiskt och fysiskt. En del barn blir utÄtagerande medan andra blir inÄtvÀnda. Barn Àr aktiva aktörer i vad som försiggÄr Àven om förÀldrarna vanligtvis tror att de inget mÀrkt. De flesta barn har en strategi för att skydda sig sjÀlva och sina eventuella syskon, ibland förekommer olika roller i en syskonskara men det Àr sÀllan uttalat.

Enligt den senaste folkhÀlsorapporten ökar den psykiska ohÀlsan i Sverige. Psykisk sjukdom kan försvÄra personens delaktighet i vardagen, framförallt diagnoserna inom WHO:s ICD-klassifikation F20.0-24.9. Somatiska sjukdomar som kommer utav osunda vanor Àr vanligt hos den hÀr gruppen.HÀlsoprogram har utvecklats men man vet lite om hur den sortens undervisning har pÄverkat personerna som deltagit och om den har bidragit till nÄgon förÀndring. Syftet var att beskriva just detta i en kvalitativ semistrukturerade intervjustudie dÀr sex personer deltog.Materialet analyserades enligt innehÄllsanalys och det framkom ett övergripande tema ?Att delta i hÀlsoutbildning? samt tre kategorier och Ätta underkategorier.Personer med psykisk sjukdom skiljer sig inte mycket Ät frÄn den övriga befolkningen.

Det hÀr arbetet innefattar webbtillgÀnglighet med avseende hur vÀl ett antal utvalda universitet och högskolor följer de riktlinjer för personer med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Problemet med att inte ha en webbtillgÀnglig webbplats Àr att en stor grupp av personer som gÄr miste om innehÄllet. Det Àr dessutom inte bara personer med lÀs- och skrivsvÄrigheter som blir drabbade, utan det Àr Àven personer med andra livssituationer som drabbas. Syftet med arbetet Àr att ta fram rekommendationer och finna lösningar som gör att universitet och högskolors webbplatser blir tillgÀngliga för alla. Analysen som görs i arbetet Àr baserad pÄ W3C WAI:s riktlinjer om tillgÀnglighet och Àr avgrÀnsad till anvÀndare med dyslexi.

Studiens övergripande syfte har varit att undersöka vilka upplevelser personer med utlÀndsk bakgrund har av att leva med inflytandet frÄn flera kulturer, samt hur det pÄverkar deras syn pÄ den egna etniska identiteten. Mer precist har fokus riktats mot barn till utrikesfödda personer och deras upplevelser av deras etniska identitet. Den teoretiska utgÄngspunkten i denna studie har varit interaktionistisk.Studiens syfte mynnade ut i tre frÄgestÀllningar som lyder: Hur upplever barn till utrikesfödda personer sin etniska identitet? PÄ vilket sÀtt har interaktionen med omgivningen bidragit till skapandet av de utrikesfödda barnens etniska identitet? Upplever barn till utrikesfödda personer att deras sjÀlvupplevda och/eller av omgivningen tillskrivna etniska identitet utgör en börda eller en tillgÄng i det svenska samhÀllet, exempelvis nÀr de söker arbete? För att besvara frÄgorna har ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts under hela arbetsprocessen. Sex personer med olika kön, bakgrunder och Äldrar har intervjuats.

En kvalitativ studie om hur personer som drabbats av stroke upplever individuellt anpassad information under vÄrdtiden..

Christel Rydén och Jenny Lindblom (2008). Se mig som liten Àr. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. VÄrt syfte med examensarbetet har varit att ta reda pÄ hur tre förskollÀrare och tre personer inom socialtjÀnsten resonerar kring anmÀlningsplikten. FrÄgor vi utgÄtt ifrÄn Àr: Hur resonerar tre förskollÀrare och tre personer frÄn socialtjÀnsten kring frÄgan om anmÀlningsplikten inom förskolan följs eller ej? Vem har ansvaret för att en anmÀlan görs enligt vÄra informanter? Hur resonerar tre förskollÀrare och tre personer frÄn socialtjÀnsten kring tillvÀgagÄngssÀttet att göra en anmÀlan. Vad hÀnder efter en anmÀlan enligt vÄra informanter? Hur kan ett samarbete se ut mellan förskolan och socialtjÀnsten enligt tre förskollÀrare och tre personer frÄn socialtjÀnsten? Vad gÀller den teoretiska delen har vi anvÀnt oss av forskning och teorier som kan kopplas samman med vÄr empiri.

Kolorektal cancer Àr den tredje största cancerformen och det Àr en patientgrupp sjuksköterskor kommer att möta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kolorektal cancer. Elva vetenskapliga artiklar samlades in och analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att livet fick ett avbrott, Att fÄ stöd Àr viktigt, Att behandling och symtom skapar kÀnsla av oro och Att kÀmpa mot sjukdomen. Det beskrevs som en chock att fÄ sin diagnos och osÀkerhet genomsyrar hela sjukdomsperioden.

Till följd av en framtid med ökad livslÀngd förvÀntas fler mÀnniskor insjukna i olika former av demenssjukdomar vilket medför kommunikativa svÄrigheter. För att frÀmja god omvÄrdnad Àr det viktigt att anvÀnda kommunikationsstrategier som anpassas efter de förutsÀttningar som personer med demens har. Fokus bör ligga pÄ personens autonomi och integritet. Syftet var att belysa kommunikation i omvÄrdnaden av personer med diagnosen demens. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar ingick i studiens resultat vilket mynnade ut i tre kategorier.

Bakgrund: Enligt statistiska central byrÄns prognos (2003) kommer invandrare eller barn till invandrare att stÄ för cirka Ätta procent av Sveriges befolkningsökning inom de nÀrmsta tjugo Ären. För att kunna bistÄ med god vÄrd pÄ lika villkor för hela befolkningen mÄste den svenska sjukvÄrden anpassas efter det mÄngkulturella samhÀlle vi lever i. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att belysa svÄrigheter som kan pÄverka mötet mellan svensk vÄrdpersonal och personer med invandrarbakgrund. Metod: Litteraturstudien bygger pÄ sju vetenskapliga artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studien analyserades utifrÄn Malterud (1996).

Bakgrund: Hemlöshet Àr ett ökande problem i vÀrlden och beroende pÄ land sÄ hanteras och uppfattas fenomenet pÄ olika sÀtt. Olika faktorer pÄverkar huruvida en person hamnar i hemlöshet och dessa kan kategoriseras in i individuella, relationella, institutionella och strukturella faktorer. Hemlösa personer Àr en utsatt grupp i samhÀllet och hemlösheten pÄverkar en persons livskvalitet och hÀlsa. Hemlösa personer uppvisar liknande medicinska tillstÄnd som den allmÀnna befolkningen men i större utstrÀckning och löper större risk att dö i förtid. Hemlösa personer uppsöker oftare akutmottagningar och har lÀngre vÄrdtid Àn personer som inte Àr hemlösa.Syfte: Att beskriva vuxna hemlösa personers upplevelser av sin hÀlsosituation och kontakt med vÄrden.Metod: En litteraturöversikt genomfördes, dÀr nio stycken vetenskapliga originalstudier granskades.

Invandringen i Sverige har ökat under de senaste decennierna, detta har gjort att Sverige gÄtt frÄn att bestÄ av relativt fÄ kulturer till att bli mÄngkulturellt. Att beskriva faktorer som pÄverkar förstÄelsen för kulturella olikheter i mötet mellan vÄrdpersonal i Sverige och personer med invandrarbakgrund var syftet med litteraturstudien. Studien baserades pÄ nio vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom innehÄllsanalys. Resultatet visade att det finns kulturella olikheter i mötet mellan vÄrdpersonal och personer med annan kulturell bakgrund Àn den svenska. MÄnga invandrare har svÄrt att anpassa sig till sitt nya hemland, bÄde sprÄkligt och kulturellt, vilket avspeglas som ett problem i den allmÀnt stereotypa vÄrden.