Bakgrund: Cirka 3-4 % av Sveriges befolkning Àr diagnostiserade med diabetes. Detta Àr en siffra som kommer att öka inom en relativt snar framtid. Diabetes Àr dock en sjukdom som kan förebyggas med hjÀlp av information. NÀr diagnosen Àr ett faktum kan symtomen dÀmpas, och hÀr har sjuksköterskan en mycket viktig uppgift. Hur sjuksköterskan beter sig i mötet med personen med diabetes Àr avgörande för hur vÀl egenvÄrden fungerar.

En dramatisk ökning av lÄngtidssjukskrivning p. g. a. psykisk ohÀlsa, ofta stress, har skett de senaste Ären. Sedan 2005 finns diagnosen utmattningssyndrom (UMS).

Antalet ensamkommande barn ökar, bÄde i Sverige och i övriga Europa. Trots det finns det inga tydliga riktlinjer för hur arbetet med barn som fÄtt permanent uppehÄllstillstÄnd ska se ut. Tidigare forskning tar upp resilience som en viktig aspekt i samband med ensamkommande barn. Teorin resilience handlar om förmÄgan att ÄterhÀmta sig och att man nÄr ett tillfredsstÀllande resultat trots erfarenheter av situationer som innebÀr en risk att utveckla psykosociala problem. VÄrt syfte med uppsatsen var dÀrför att undersöka om personalens arbete leder till att öka barnens resilience. För att studera detta ville vi ta reda pÄ vilka egenskaper hos barnen som personalen ser som viktiga för en sund utveckling och hur personalen stöttar dem att tillvarata sin inre styrka.

 Demens innebÀr en sjuklig förÀndring i hjÀrnans struktur och ger svÄra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivÄsÀnkning av bÄde intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemÀssiga funktioner). Musik har förmÄgan att framkalla starka psykiska effekter och kan anvÀndas för att lÀka och bearbeta en smÀrtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra Ähöraren eftertÀnksam och sorgsen beroende pÄ musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvÄrdnaden.

Bakgrund: Idag finns ett stort antal personer som vuxit upp med missbrukande förÀldrar. Dessa personer löper sjÀlva en ökad risk för att drabbas av ohÀlsa, bland annat riskerar de att sjÀlva hamna i missbruk samt drabbas av psykisk ohÀlsa. Sannolikheten Àr dÀrför hög att allmÀnsjuksköterskor Àven kommer att möta denna grupp i vÄrden, och det Àr dÄ viktigt att kunna bemöta dessa personer med en förstÄelse för deras uppvÀxt.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa personers upplevelser och konsekvenser av att ha vuxit upp med missbrukande förÀldrar.Metod: Studien grundades pÄ en kvalitativ studie av sex biografier för att belysa Àmnet och svara an till syftet. Analysen genomfördes utifrÄn Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: Personer som vÀxte upp med missbrukande förÀldrar pÄverkades pÄ flera olika sÀtt, vilket skapade konsekvenser i vuxenlivet sÄ som psykosociala problem, relationsproblem eller missbruksproblem. Flera utav informanterna kunde dock med hjÀlp av stöd gÄ vidare och acceptera sin uppvÀxt.Slutsats: Informanterna pÄverkades mycket av sin uppvÀxt senare i livet.

Syftet med denna studie var att utifrÄn kriminalvÄrdspersonalens bild söka förstÄelse för vad fÀngelsepÄföljd för lagövertrÀdare med utvecklingsstörning kan innebÀra. VÄr undran var om fÀngelseanstalter har resurser att rehabilitera och vÄrda personer med utvecklingsstörning som har sÀrskilda behov. Vi ville Àven undersöka vilka effekter fÀngelsepÄföljd kan fÄ för personer med utvecklingsstörning. Ytterligare en frÄga var om det i dagslÀget finns andra alternativ till slutna anstalter för dessa lagövertrÀdare. Med en kvalitativ ansats har vi via telefon intervjuat tvÄ kriminalvÄrdsinspektörer och erhÄllit svar via e-post frÄn ytterligare tvÄ kriminalvÄrdsinspektörer inom kriminalvÄrden, samt erhÄllit svar via e-post frÄn en sakkunnig person inom kriminalvÄrdens huvudkotor.

Studies show that 10-15 percent of Sweden's population, 65 years or older are estimated to have depression or depression symptoms. The symptoms of depression among elderly people are less than symptoms of young people. This could cause that elderly people with depression are not always discovered. Studies show that elderly people who live in residential homes show more signs of depression than elderly people living at home. If elderly people live in a supporting environment, can it prevent that a depression developed.The prevention of depression among elderly people is a topic that is not discussed among previously research.

I Sverige bera?knas ca 24 % av befolkningen lida av so?mnbesva?r och vart tredje beso?k inom prima?rva?rden utgo?rs av personer som lider av na?gon form av psykisk oha?lsa. So?mnbesva?r a?r vanliga hos personer som har na?gon form av psykossjukdom och kan leda till att tillsta?ndet fo?rva?rras och tillfrisknandet fo?rsva?ras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omva?rdnadsa?tga?rder som finns att tillga? fo?r att fra?mja nattso?mnen hos personer med en psykossjukdom.

Omfattande studier pekar pÄ att arbete Àr bra för den psykiska hÀlsan. Detta genom att det ger tillgÄng till gemenskap och socialt stöd. Parallellt med detta har arbetsledaren en viktig roll för hur klimatet Àr pÄ arbetsplatsen. Det finns forskning som tyder pÄ att personer med funktionshinder ibland upplever ett utanförskap, att ha tillgÄng till arbete och arbetskamrater Àr dÀrför viktigt för dem. Personer med funktionshinder som saknar förvÀrvsarbete kan via lagar ha rÀtt till insatsen daglig verksamhet.

Bakgrunden visar att personer som lever med venösa bensÄr stÄr inför stora förÀndringar i sitt dagliga liv, förutom en mÀngd olika behandlingar stÄr personerna Àven inför betydande förÀndringar i sin livsstil, prioriteringar och beteende. Forskning visar att personer med venösa bensÄr har en sÀnkt livskvalitet, lider av smÀrta, pÄverkas av oro samt depressioner. I Sverige lider cirka 50 000 personer av bensÄr. Framför allt Àldre personer drabbas och incidensen ökar med Äldern. Syftet Àr att beskriva personers upplevelser av att leva med venösa bensÄr.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka skattningen av hĂ€lsa och livskvalitet utifrĂ„n kön, Ă„lder och rökvanor hos personer med lungcancer. Vidare syftade studien till att undersöka om det fanns samband mellan specifika sjukdomssymptom och personens skattning av hĂ€lsa, livskvalitet och förekomsten av rökning eller tidigare rökning. Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv studie. Deltagarna (n=68) var samtliga diagnostiserade med lungcancer och bosatta i Dalarna, Sverige.Resultat: Ökade besvĂ€r av vissa sjukdomssymptom, dĂ€ribland svĂ„righeter att ta en lĂ„ngpromenad samt trötthet, hade ett signifikant samband med en lĂ€gre skattad hĂ€lsa. Vid ökade besvĂ€r av vissa sjukdomssymptom, dĂ€ribland nedstĂ€mdhet och sömnsvĂ„righeter, sĂ„gs samband med en lĂ€gre skattning av livskvaliteten.

SammanfattningFunktionshinder Àr nÄgot som uppstÄr i mötet med ett otillgÀngligt samhÀlle. Personer med funktionsnedsÀttningar utesluts och marginaliseras som en följd av detta. Denna studie handlar om personer med förvÀrvade funktionshinder och deras erfarenheter av att möta en vÀrld genom deras "nya kroppar". Med utgÄngspunkt i Maurice Merleau-Pontys teori kring kroppens fenomenologi och den levda kroppen samt med en kompletterande identitetsteori frÄn Richard Jenkins nÀrmar vi oss fenomenet genom kvalitativa intervjuer med personer med förvÀrvade funktionshinder. Analysmetoden utgörs av Interpretative Phenomenological Analysis.

Trots att mobbning Àr ett kÀnt problem pÄ mÄnga skolor rÄder det brist pÄ kunskap kring ÄtgÀrdande arbete mot mobbning. Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen kring mobbning i skolan samt undersöka om nÄgra personer som har erfarenheter av att vara utsatta för mobbning kan finna bra sÀtt att ÄtgÀrda pÄgÄende mobbning. Arbetet kommer att fokusera pÄ det ÄtgÀrdande arbetet. .

Syftet med denna rapport Àr att undersöka om det finns nÄgot gemensamt samband eller bakgrund som dessa personer delar, t ex sociala förhÄllanden, uppvÀxtmiljöer etc. Vi vill pÄ detta sÀtt se om det finns gemensamma nÀmnare över landet rörande de personer som rekryteras av kriminella MC gÀng i Sverige i dag. Bakgrunden till denna rapport Àr att vi tror att det finns ett intresse av denna kunskap bland blivande poliser samt att denna kunskap inte Àr sÄ vÀl dokumenterad i den litteratur som vi sökt rörande Àmnet. NÀr litteraturen inte svarar pÄ de frÄgor vi har i denna rapport har vi sökt svaren genom intervjuer med poliser som Àr vÀl insatta i problemet vid respektive polisomrÄde. De polisomrÄden som vi har valt i denna rapport Àr SkÄne, Stockholm och VÀsterbotten detta för att fÄ en geografisk spridning över landet, samt att vi inledningsvis tror att mÀngden MC relaterad brottslighet i de olika polisdistrikten Àr betydande.

SammanfattningBakgrund: HIV (Human Immunodeficiency Virus) Ă€r en kronisk sjukdom som har haft en epidemisk spridning och kan upplevas som bĂ„de psykiskt och fysiskt pĂ„frestande att leva med. De HIV-diagnostiserade personerna upplever att de ofta blir utsatta för stigmatisering och diskriminering i samhĂ€llet. Problemformulering: Ökningen av HIV har lett till en tĂ€tare kontakt mellan HIV-diagnostiserade personer och vĂ„rdpersonal. VĂ„rdpersonalens attityd gentemot HIV styr deras bemötande mot de HIV-diagnostiserade personerna. Syfte: Beskriva hur HIV-diagnostiserade personer upplever bemötandet frĂ„n vĂ„rdpersonal inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden.