Personer med afasi fÄr sin sprÄkförmÄga nedsatt pÄ flera olika sÀtt vilket kan försvÄra för dem att delta i samtal. De kan dÄ anvÀnda sig av olika strategier för att hantera dessa problem. En sÄdan strategi Àr skratt. Denna uppsats syftar till att studera hur personer med afasi anvÀnder sig av skratt vid vardaglig interaktion. Föreliggande studie har utgÄtt frÄn videofilmer dÀr en kvinna med afasi interagerar med olika personer i olika miljöer.

This qualitative study aimed to examine which discourses can be found within the Child and Adolescent Psychiatry (BUP) and women?s shelters against domestic violence, concerning children that have experienced violence within the family, from two perspectives: the child?s need of father and of protection from violence. The study also aimed to examine which discourses can be found within the organisations concerning children?s well-being, how they define their mission concerning domestic violence and how this can affect the practical work with children that have experienced violence and their parents. The questions that the study aimed to answer were which discourses can be distinguished within BUP and the women?s shelters against domestic violence and how they can affect the different agencies? view of the child?s need and well-being.

Sveriges befolkning blir allt Àldre och i takt med detta ökar andelen personer med demens och deras behov av vÄrd. SvÄrigheter med att hantera beteendestörningar sÄsom aggression och agitation hos personer med demens har visat sig vara ett problem för vÄrdpersonal. Syftet med denna litteraturstudie har varit att samman-stÀlla aktuell vetenskaplig litteratur avseende vad som Àr viktigt i omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom som uppvisar problematiska beteenden samt att undersöka vilket stöd vÄrdpersonalen behöver för att pÄ ett professionellt sÀtt kun-na bemöta dessa personer. En systematisk litteraturstudie genomfördes utefter Goodmans sju forskningssteg (SBU, 1993), dÀr vetenskapliga artiklar hittades efter sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet redovisar vikten av att som vÄrdpersonal försöka finna eventuella bakomliggande orsaker till de prob-lematiska beteendena samt att utforma omvÄrdnad som anpassas till individen.

Bakgrund: Personer med diabetes mellitus typ-2 Àr ofta vÀl medvetna om komplikationer som föreligger. De lever med rÀdsla och Ängest inför framtiden. Sjuksköterskans roll att stötta och hjÀlpa personer med diabetes mellitus typ-2 Àr viktig sÄ vÄrdtagaren klarar sin egenvÄrd. För att handleda och uppmuntra till egenvÄrd hos vÄrdtagaren mÄste sjuksköterskan utgÄ ifrÄn evidens vid omvÄrdnad av diabetes mellitus typ-2. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av fysisk aktivitet hos personer med diabetes mellitus typ-2.

Trygghet och vÀlbefinnande Àr nÄgot som tas förgivet sÄ lÀnge en person klarar sig sjÀlv och Àr frisk. Att bli Àldre och ensamboende pÄverkar vÀlmÄende pÄ olika sÀtt. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva hur Àldre personer upplever vÀlbefinnande och stöd av distriktssköterskan. I studien deltog Ätta personer frÄn en liten kommun i norra Sverige som har en relation till distriktssköterskan och assistans av hemtjÀnst. Intervjuerna var semistrukturerade, spelades in pÄ band och skrevs sedan ner ordagrant till text.

Migration ökar i hela vÀrlden och det svenska samhÀllet omformas frÄn ett samhÀlle med ett fÄtal etniska inslag till ett samhÀlle med över hundra nationaliteter, sprÄk och mÄnga religioner. Varje kultur har sin syn pÄ hÀlsa och sjukdom. VÄrdpersonal tycker att det Àr svÄrt att bedöma, förstÄ och vÄrda personer frÄn andra kulturer. Syftet med arbetet Àr att belysa kulturella skillnader och problem som kan uppstÄ vid omvÄrdnad av person med annan kulturell bakgrund. En litteraturstudie gjordes och den Àr baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom en innehÄllsanalys.

Syfte: Att utifrÄn litteratur beskriva hur sjuksköterskor kan identifiera smÀrta hos Àldre personer med demenssjukdom, samt att undersöka vilka mÀtinstrument som finns att tillgÄ för att beskriva smÀrta. Metod: Litteraturstudien var av deskriptiv design. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet baserades pÄ 14 vetenskapliga artiklar som visar att det finns mÄnga uttryck för smÀrta som sjuksköterskan kan anvÀnda sig av för att identifiera smÀrta hos Àldre personer med demenssjukdom. Resultatet visade att det Àr mycket svÄrare att identifiera smÀrta vid omvÄrdnad av Àldre demenssjuka, dÄ de inte kan kommunicera som kognitivt intakta personer.

Personer med vissa kognitiva funktionsnedsÀttningar har ibland svÄrt att anvÀnda en vanlig webblÀsare. Detta gör internet mindre tillgÀngligt för denna grupp. Med hjÀlp av en anpassad webblÀsare med förenklat grÀnssnitt och funktionalitet finns förhoppning om att anvÀndarvÀnlighetsbarriÀrer för internetanvÀndning hos dessa personer skall minska och att anvÀndningen skall kunna vara mer sjÀlvstÀndig.Som teknisk mÄlplattform anvÀnds Microsoft Windows med Internet Explorer och utvecklingen genomfördes inom .NET med C#. Ett mÄl med den tekniska implementationen var att till sÄ stor del som möjligt utnyttja redan installerad programvara pÄ mÄlsystemen och dÀrmed minimera behovet av programuppdateringar, vilket skulle göra programmet mer framtidssÀkert, samt minimera mÀngden administration av programmet. Tester genomförda pÄ VÀstmanlands lÀns landstings Datatek pÄ Handikappcentrum i VÀsterÄs gav positivt resultat.  AnvÀndarna kunde fokusera pÄ de webbsidor de besökte och personalen kunde snabbt stÀlla in programmet för anvÀndaren..

I takt med att andelen Àldre i befolkningen blir allt fler, ökar Àven antalet personer med demens. För att omvÄrdnaden för dessa personer skall kunna utvecklas krÀvs en ökad kunskap och en djupare förstÄelse för hur det Àr att leva med denna sjukdom. Syftet med den hÀr studien var att beskriva hur det Àr att leva med demens i ett tidigt skede. Studien Àr genomförd som en litteraturstudie och bygger pÄ 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som sökts upp med hjÀlp av databaserna CINAHL, Medline och PsycINFO, och dÀrefter kvalitetsgranskats enligt mallar. Analys av artiklarna resulterade i ett övergripande tema; Att förÀndras, samt fem underkategorier; Förlust, RÀdsla, Utanförskap, Behov av stöd och gemenskap och BemÀstrande.

Syfte: Föreliggande studie syftar till att undersöka hur vuxna personer som har lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning beskriver sin förstÄelse och upplevelse av hÀlsa. Vad lÀgger de sjÀlva in i begreppet hÀlsa och hur fÄr de sedan in hÀlsoperspektiv i sin vardag. Intresset ligger Àven i att kunna beskriva vad det finns för positiva och negativa faktorer som de upplever pÄverkar deras upplevelse av hÀlsa. FrÄgestÀllningar: ? Vilken betydelse har hÀlsan enligt vuxna personer med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning? ? Finns det nÄgot som de tycker Àr viktigt för att de ska kunna mÄ bra? ? Har de fÄtt lÀra sig nÄgot om vad man sjÀlv kan göra för att mÄ bra? Metod: Den kvalitativa ansatsen Àr huvudmetod och det fenomenologiska tankesÀttet har anvÀnts.

Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste demenssjukdomen och Àr en av Sveriges största folksjukdomar. Sjukdomen medför kognitiva försÀmringar som under sjukdomsförloppet kan försÀmras pÄtagligt, vilket kan stÀlla höga krav pÄ anhöriga som vÄrdar personer med Alzheimer sjukdom. Syfte: Att öka och fördjupa kunskapen om anhörigas upplevelser av att vÄrda personer med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: En litteraturstudie dÀr 11 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Anhörigas positiva upplevelser av att vÄrda, anhörigas negativa upplevelser av att vÄrda samt behovet av stöd och information.

Med denna socialpsykologiska studie ville vi fÄ en ökad förstÄelse för vad socialt stöd upplevdesbetyda för rehabiliterande individers syn pÄ sin psykiska ohÀlsa. De Ätta intervjuernagenomfördes i anslutning till ett rehabiliteringsprojekt för personer med psykisk ohÀlsa i enav Sveriges kommuner. De intervjuade personerna var inskrivna i rehabiliteringsprojektet ochdeltog i dess aktiviteter. Resultatet visade att dialoger med personer som hade erfarenhet avliknande psykisk ohÀlsa och professionella hade störst inverkan pÄ individernas syn pÄ sinpsykiska ohÀlsa. I analysen anvÀnde vi Goffmans teori om stigma, Meads teori om rollövertagandeoch Bubers dialogteori.

Studiens syfte har varit att beskriva vÄrdpersonalens upplevelse av hur de utifrÄn ett personcentrerat förhÄllningssÀtt i vÄrden arbetar med personer med demenssjukdom. Intervjuer har genomförts med fem deltagare som alla har erfarenhet frÄn vÄrd av personer med demens och dessa intervjuer analyserades sedan med en fenomenologisk analysmetod enligt Amedeo Giorgi. UtgÄngspunkten för studien har varit den personcentrerade formuleringen som definieras i de Nationella riktlinjerna för vÄrd och omsorg vid demenssjukdom. Resultatet visar att deltagarna sÀtter fokus pÄ individanpassade behov som har en tidskrÀvande inlÀrningsperiod. För att bevara patientens personlighet behövs kunskap om personen, dennes aktiviteter Àr viktigt att de fÄr fortsÀtta med och att misslyckanden i situationen att försöka förstÄ personen med demens skall ses som nyckeln till framgÄng.

Bakgrund: Enligt statistiska central byrÄns prognos (2003) kommer invandrare eller barn till invandrare att stÄ för cirka Ätta procent av Sveriges befolkningsökning inom de nÀrmsta tjugo Ären. För att kunna bistÄ med god vÄrd pÄ lika villkor för hela befolkningen mÄste den svenska sjukvÄrden anpassas efter det mÄngkulturella samhÀlle vi lever i. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att belysa svÄrigheter som kan pÄverka mötet mellan svensk vÄrdpersonal och personer med invandrarbakgrund. Metod: Litteraturstudien bygger pÄ sju vetenskapliga artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studien analyserades utifrÄn Malterud (1996).

Syftet med detta arbete Àr att undersöka synligheten för potentiellt marginaliserade sociala grupper (kvinnor, utlÀnningar, personer med funktionsnedsÀttning och personer som bryter mot heteronormen) i vanligt anvÀnda svenska gymnasielÀroböcker i fysik: tre nutida och en frÄn 1990-talet. Böckerna analyseras var för sig med utgÄngspunkt i en speciellt utarbetad kodningsmanual. I denna innehÄllsanalys granskas alla tre innehÄllstyper: bildmaterial, uppgifter och övrig text, med motsvarande innehÄllsenheter: bild, uppgift och bokens egna avsnitt. Vidare jÀmförs de nutida böckerna sinsemellan och med den Àldre boken.Samtliga nutida lÀroböcker tycks vara mycket mer inkluderande Àn den Àldre boken vad gÀller kön och etnicitet; personer som Àr funktionsnedsatta eller bryter mot heteronormen Àr lika obefintliga nu som förr, Àven om det finns smÄ tecken pÄ en mera inkluderande trend. Antalet innehÄllsenheter med mÀnniskor har fördubblats, vilket kan tolkas ge en mera genusmedveten bild av fysikÀmnet som konstruerat av mÀnniskor.