Att leva med kronisk sjukdom kan leda till mÄnga uppoffringar och förluster hos personer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av förluster hos personer som lever med kronisk sjukdom. En litteratursökning gjordes som gav elva vetenskapliga artiklar som analyserades med en manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier; Att sörja över det som funnits tidigare; Att sjÀlvkÀnslan och kontrollen minskar; Att sjÀlvstÀndigheten försvinner; Att sakna ork och förmÄga att leva ett vanligt liv; Att sakna tidigare relationer och nya relationeroch; Att kÀnna hopplöshet inför framtiden. I resultatet framkom att de sjuka personerna upplevde sorg, sÄrbarhet och att livet inte lÀngre var som förut.

Bakgrund: MÄltidsmiljön och personalens agerande under mÄltiden pÄverkar gÀstens fysiska vÀlmÄende och nutritionsstatus. Syfte: Att observera om följsamheten till riktlinjer för nutrition förÀndras efter en intervention med fokus pÄ den sociala interaktionen och serveringen vid mÄltidssituation. Metod: FÀltanteckningar frÄn mÄltidsobservationer genomförda pÄ tvÄ boenden analyserades enligt Systemic Text Condensation (STC). Denna innebar att identifiera teman, meningsbÀrande enheter, koder och underkoder för att slutligen resultera i en syntetisering som representerade innehÄllet i fÀltanteckningarna. Interventionen bestod av handledning av personalen under ett Är.

SjÀlvskada Àr en avsiktlig vÀvnadsskada pÄ den egna kroppen och en handling som ofta syftar till att skifta fokus frÄn outhÀrdlig psykisk smÀrta till en mera acceptabel fysisk smÀrta. Sjuksköterskor som möter patienter med sjÀlvskadebeteende kan ofta uppleva frustration, hjÀlplöshet, förtvivlan och ilska. Den vÄrd personer med sjÀlvskadeteende fÄr beror pÄ hur vÄrdpersonalen ser pÄ dem, mÄnga gÄnger finns det negativa attityder som kan bero pÄ bristande utbildning och okunskap. Syftet med studien var att beskriva personer med sjÀlvskadebeteendes upplevelser av hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens bemötande. I denna litteraturstudie har tolv studier analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.

Bakgrund: Att leva med lÄngvarig smÀrta pÄverkar hela mÀnniskan och dennas vardag. Det Àr viktigt att personer med lÄngvarig smÀrta kÀnner sig betrodd av sjuksköterskan och att denna i sin tur besitter kunskap och har förstÄelse om smÀrta. MÄlet med vÄrdande Àr att lindra och förebygga lidande, samt att skapa förutsÀttningar för vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa hur personer med lÄngvarig smÀrta upplever sjuksköterskans bemötande. Metod: Studien Àr en kvalitativ litteraturstudie.

Bakgrund: Demens ?r en obotlig sjukdom som utvecklas fr?n mild kognitiv funktionsneds?ttning till avancerad sjukdom med stora behov av st?d. P? v?rd- och omsorgsboenden har sjuksk?terskan stort ansvar f?r att bibeh?lla livskvalitet och ge en god palliativ v?rd som enligt nationella riktlinjer ska vara personcentrerad. Den palliativa v?rden av personer med demenssjukdom har visat sig ha l?gre kvalitet ?n den palliativa v?rden av personer med andra diagnoser. Syfte: Att belysa sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda personer med demenssjukdom i livets slutskede p? v?rd- och omsorgsboende. Metod: Strukturerad litteratur?versikt d?r kvalitativa studier och studier av mixad metod s?ktes via databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och genom manuell s?kning.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva hur stomiopererade personer upplever stöd och informa­tion, relaterat till skötseln av stomin. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio personer med stomi frÄn tvÄ hÀlsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via intervjuer med semi­strukturerade frÄgor och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet redovisades utifrÄn temat Att vara sjÀlvstÀndig men inte oberoende och sex kategorier: Att fÄ information som Àr individuellt anpassad, Att personer i omgivningen kan och kÀnner till, Att ha tillgÄng till kompetent personal, Att inte fÄ veta eller förstÄ, Att kÀnna ensamhet samt Att kÀnna sig osÀker.

I föreliggande uppsats fokuseras villkoren kring handlÀggares bedömningar och beslutsfattande av hjÀlpinsatser till personer med förvÀrvade hjÀrnskador. Uppsatsen bygger pÄ fokusgruppssamtal med LSS-handlÀggare och LASS-handlÀggare kring tvÄ vinjetter. Tolkningsarbetet Àr baserat pÄ idéer hÀmtade frÄn Grounded theory. Studiens syfte Àr att utforska hur LASS- handlÀggare vid försÀkringskassor och LSS-handlÀggare i kommuner gÄr till vÀga samt hur de resonerar omkring den sökandes behov av insatser i samband med att de bedömer behov hos personer med kognitiva hjÀrnskador. Analysen tyder pÄ att bedömningsprocessen och beslutsfattandet prÀglas av osÀkerhet och att handlÀggarna frÀmst Àr upptagna av att legitimera sina beslut genom att de söker stöd i lÀkarintyg eller andra utlÄtanden.

Varje Är omkommer cirka 500 personer i trafiken och runt 20 000 personer skadas. Betydande riskfaktorer till trafikolyckor Àr alkohol och droger som blivit allt vanligare förekommande. Det uppskattas att mellan 12 500 ? 15 000 personer kör onyktra pÄ landets vÀgar dagligen. Rattfylleristerna domineras av yngre och medelÄlders mÀn och ungefÀr tvÄ tredjedelar av rattfylleristerna har ett alkoholproblem.

I dagens samhÀlle finns det en tydlig grÀns mellan personer med intellektuella funktionhinder och personer utan intellektuella funktionshinder. Trots att personer med intellektuell funktionsnedsÀttning har samma demokratiska rÀttigheter att vara en del av samhÀllet och kÀnna en samhörighet sÄ har utvecklingen för en universell design, det vill sÀga en design som nÄr ut till fler mÀnniskor, gÄtt sakta framÄt. Denna studie Àmnar i att undersöka hur dagens formgivare lÀttare kan nÄ ut till bÄde personer med och utan intellektuell funktionsnedsÀttning genom universell design, och dÀrmed minska grÀnsen mellan dessa tvÄ mÄlgrupper.En informantintervju och tre respondentintervjuer gjordes under denna studie för att fÄ kunskap om hur personer med intellektuell funktionsnedsÀttning och vilka kommunikationshjÀlpmedel det anvÀnder sig utav. En visuell analys av en befintlig livsmedelsförpackning gjordes för att fÄ en insikt hur dagens förpackningar idag kommunicerar ut deras information till konsumenter. Den insamlade kunskapen frÄn intervjuerna och resultaten frÄn den befintliga förpackningen blev utgÄngspunkten för en redesignad förpackningsdesign, som skulle enligt resultaten och de teoretiska utgÄngspunkterna vara lÀttare för personer med och utan intellektuell funktionsnedsÀttning att förstÄ.

Syftet var att beskriva förekomst av risk för eller undernÀring samt vanligast insatta och typav förebyggande ÄtgÀrder bland personer i sÀrskilt boende samt att undersöka om det fannsskillnader i förekomst av risk för eller undernÀring hos personer med neuropsykologiskaproblem jÀmfört med personer utan sÄdana problem. Studien hade en beskrivande ochjÀmförande design med kvantitativ ansats. Datat inhÀmtades frÄn kvalitetsregistret Senioralert. Deltagarna i studien utgjordes av 341 personer frÄn en kommun i Mellansverige.Resultatet visade att 41,9 % hade risk för eller var undernÀrda enligt MNA-SF. BMI <22poÀng hade 23,5 %.

Uppsatsen handlar om politikers och tjÀnstemÀns syn pÄ bemötande samt deras kunskap om de lagar som gÀller för personer med funktionsnedsÀttningar. Med bemötande menar vi den instÀllning man har till varandra men Àven samhÀllets övergripande syn uttryckta i lagar och förordningar. Studien bygger pÄ litteraturstudier och intervjuer med politiker och tjÀnstemÀn i en mindre kommun..

MÄnga personer lever med lÄngvariga smÀrttillstÄnd som pÄverkar deras vardag. SmÀrta Àr ett mÄngdimensionellt fenomen, det Àr en upplevelse med bÄde emotionella och psykologiska reaktioner och kan inte mÀtas objektivt. LÄngvarig smÀrta orsakar stort lidande för den enskilde individen. Personer med smÀrta upplever det krÀnkande nÀr existensen, intensiteten och utbredningen av smÀrtan ifrÄgasÀtts. Gott bemötande i vÄrden innebÀr att vÄrdpersonal möter de vÄrdsökande pÄ ett sÀtt som vÀrnar om deras integritet och autonomi och svarar mot det behov av förstÄelse och trygghet som uppstÄr i kontakt med vÄrden.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av ÄtgÀrder som anvÀnds för att personer med schizofreni ska kunna förbÀttra och bibehÄlla aktivitetsförmÄga och/eller kompensera för aktivitetsnedsÀttningar. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod och intervjuer av sex yrkesverksamma arbetsterapeuter inom kommun och landsting i norra Sverige genomfördes. Arbetsterapeuternas erfarenheter analyserades och resulterade i 4 kategorier, dessa var: ?Utredning och behandling krÀver samverkan och resurser?, ?InlÀrning och problemlösning Àr utmanande och komplext?, ? Resonemang och reflektion kring aktivitet Àr nödvÀndigt?, ?TrÀning och anpassning möjliggör aktiviteter i vardagen?. Sammanfattningsvis visar denna studie komplexiteten och utmaningen kring arbetsterapeuternas erfarenheter av ÄtgÀrder för personer med schizofreni.

Bakgrund: Alla personer oavsett Älder har mÀnskliga behov som behöver tillgodoses för att personen ska kunna kÀnna vÀlbefinnande. Ibland tvingas en individ att flytta till ett sÀrskilt boende pÄ grund av sÀrskilda behov. För en del personer kan det vara svÄrt att vÀnja sig att bo pÄ ett sÀrskilt boende, som kan leda till ensamhet och depression. VÄrden som ges till de Àldre ska se till de fysiska, psykiska och sociala behoven. Det Àr dÀrför relevant att fördjupa sig i vad som skulle kunna underlÀtta denna förÀndring, vilket skulle kunna vara en hund.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om och i sÄ fall hur hundar pÄverkar Àldre personer som bor pÄ sÀrskilt boende.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.