Personer med autism behöver ha mÀnniskor runt omkring sig som förstÄr dem, vilket krÀver kunskap bÄde om autism och om den specifika individen. För att kunna uppnÄ detta behövs ett fungerande samarbete mellan förÀldrar och personal. Syftet med denna studie var att jÀmföra personal och förÀldrars syn pÄ personer med autism. För att undersöka detta genomfördes 10 intervjuer som analyserades med meningskoncentrering som analysmetod. Resultatet visade att förÀldrar och personal betonade olika delar av störningen.

Fackliga organisationer har allt svÄrare att rekrytera personer under 30 Är och i Äldersgruppen anstÀllda mellan 16-24 Är Àr enbart 38 procent som Àr fackligt organiserade. Denna studie inriktas dÀrav pÄ att undersöka hur fackliga organisationer arbetar med att rekrytera personer under 30 Är. Datainsamlingen sker genom intervjuer av sex fackliga organisationer samt en organisation som bestÄr av ett samarbete mellan tre fackliga organisationer. Intervjuerna inspirerades av tidigare forskning samt teoretiska utgÄngspunkter och utifrÄn det redovisas resultatet utifrÄn fyra teman. Det första temat handlar om hur viktiga mÄlgruppen personer under 30 Är Àr för de fackliga organisationerna.

Kriminella med utlÀndsk bakgrund portrÀtteras ofta pÄ samma sÀtt som kriminella med svensk bakgrund. En brottsling ses alltid som en ?frÀmling? i samhÀllets ögon, nÄgot som dock förstÀrks om personen har utlÀndsk bakgrund.I vÄr undersökning granskar vi vad kvÀllspressen i Sverige tar upp i artiklar som handlar om personer med utlÀndsk bakgrund inom kriminaljournalistiken. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns upprepade budskap inom kriminaljournalistiken i kvÀllspressen nÀr det gÀller personer med utlÀndsk bakgrund och hur dessa budskap i sÄdana fall tar sig uttryck. Tidningarna vi har valt som undersökningsmaterial Àr Aftonbladet och Expressen.För att besvara vÄra frÄgestÀllningar Vad tar svensk kvÀllspress upp i artiklar som handlar om personer med utlÀndsk bakgrund i samband med brott? och Hur har detta sett ut under Ären 1950, 1970, 1990 och 2010? har vi med hjÀlp av en kvantitativ undersökning granskat 56 tidningar; 28 nummer av Aftonbladet och 28 nummer av Expressen.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva inom vilka omrÄden motiverande samtal kan anvÀndas av personal inom hÀlso- och sjukvÄrd i behandlingen av personer med övervikt eller fetma. Vidare var syftet att beskriva vilka förmÄgor personalen som anvÀnder motiverande samtal bör inneha och vilken inverkan motiverande samtal har för personer med övervikt eller fetma som avser genomgÄ livsstilsförÀndringar. Litteratur söktes i databaserna Medline via PubMed samt Cinahl, och samtliga 12 studier som utgör resultatet var frÄn Ären 2005-2010. Huvudresultatet i studien visade att hÀlso- och sjukvÄrdspersonal anvÀnder motiverande samtal till att implementera förÀndringar gÀllande kost, fysisk aktivitet, motivation samt tilltro till dessa i arbetet med personer med övervikt och fetma. Motiverande samtal kunde stÀrka dessa förÀndringar och det visade sig Àven vara ett bra komplement till beteendeinterventioner.

Psykisk ohÀlsa Àr ett utbrett problem i Sverige. Som poliser kommer vi troligtvisdagligen att möta personer med psykisk ohÀlsa, man rÀknar med att sÄ mÄnga som20 % av Sveriges befolkning Àr drabbad i nÄgon form. Syftet med rapporten Àr attbesvara frÄgan; hur kan man, om det Àr möjligt, identifiera personer med psykisksjukdom i ett samtal eller förhör och hur skall man bemöta dessa dÀrefter?Detta Àr ett Àmne som intresserar oss och nÄgot som vi tycker har behandlats alldelesför lite pÄ polisutbildningen. I rapporten har vi valt att göra en lite mer ingÄendedjupdykning i tvÄ personlighetsstörningar och ett sjukdomstillstÄnd.

Uppsatsen Àr en komparativ studie av retorik och pedagogik vid högfungerande autism och Aspergers syndrom, med retorisk kommunikationsteori som plattform.Den undersöker om retoriska mallar kan vara bra verktyg och dÀrmed skapa möjligheter till eget kunskapande för personer som har funktionshindret.Slutsatsen Àr att;Partesmodellen borde kunna anvÀndas för att utöka mÀngden strategier de personer som har högfungerande autism eller Aspergers syndrom behöver för att bli förstÄdda och för att förstÄ. Likt schema, sociala berÀttelser och seriesamtal, de pedagogiska hjÀlpmedel som anvÀnds idag..

I sjuksköterskans arbete ingÄr att ansvara för patientens omvÄrdnad. Sjuksköterskan har med sin utbildning och erfarenhet omfattande kompetens inom omvÄrdnad och ska dÀrmed axla ansvaret som ledare. Vi sÄg det som viktigt att skriva om förutsÀttningar att arbeta personcentrerat, för att lyfta fram sjuksköterskans kompetens och öka samarbetet med andra yrkesgrupper. Vi sÄg att det fanns utvecklingsmöjligheter inom omrÄdet och ville dÀrför lyfta betydelsen av vad viktigt det Àr att arbeta personcentrerat. Syftet med studien var dÀrför att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vilka förutsÀttningar som fanns för att arbeta med personcentrerat förhÄllningssÀtt i den kommunala vÄrden av Àldre.

Syfte: Att beskriva konsekvenser som uppstÄr i vardagen för personer med stroke. Metod: En litteraturstudie valdes som design för att sammanstÀlla publicerade kvantitativa och kvalitativa forskningsstudier. Dessa studier söktes i databaserna Cinahl, Amed och Medline med sökorden stroke, consequence, coping, adapting, everyday life och daily life. Sökorden kombinerades sedan pÄ olika vis för att fÄ fram de mest relevanta artiklarna, d v s de som svarade pÄ syftet och frÄgestÀllningarna. Resultat: Av artiklarna framkom att olika konsekvenser uppstod i samband med aktivitet och delaktighet, i olika omgivningar och i samband med personliga faktorer.

Äldre personer med demens Ă€r en stor del av patienterna inom akutsjukvĂ„rden. NĂ€r en person fĂ„r en demenssjukdom kan symtom vara förĂ€ndringar i beteenden och personen kan fĂ„ svĂ„righeter att uttrycka sina kĂ€nslor sĂ„ omgivningen förstĂ„r. Sjuksköterskan ska bemöta alla patienter med vĂ€rdighet och respektera deras integritet. DĂ„ sjuksköterskan och patienten fĂ„r svĂ„rt att kommunicera stĂ€ller det krav pĂ„ att sjuksköterskan har kunskap om demens och kan ge god omvĂ„rdnad som Ă€r individanpassad. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor beskriver omvĂ„rdnaden av personer med demens inom akutsjukvĂ„rd, visa pĂ„ svĂ„righeter och hinder samt möjligheter och framtida förbĂ€ttringar i omvĂ„rdnaden.

Bakgrund: NÀstan hÀlften av alla personer med kroniska ryggsmÀrtor anser att de inte fÄr en tillrÀckligt god smÀrtlindring. Kronisk ryggsmÀrta definieras som smÀrta i ryggen vilken varar lÀngre Àn den förvÀntade tiden för smÀrta efter operation eller som förekommer i mer Àn sex mÄnader. Vanliga behandlingsmetoder för kroniska ryggsmÀrtor Àr smÀrtlindrande lÀkemedel, vÀrme och/eller kylterapi och massage. I tidigare studier har personer med kroniska ryggsmÀrtor upplevt att de ses som gnÀlliga och missförstÄdda i mötet med vÄrden dÀr de har haft svÄrt att tala om alternativa smÀrtlindringsmetoder. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att anvÀnda cannabis som smÀrtlindring vid kronisk ryggsmÀrta.

Syftet med denna studie var att beskriva personer med multipel skleros erfarenheter av att utföra fritidsaktiviteter. Totalt intervjuades sex kvinnor och tre mÀn med olika former av multipel skleros. Data analyserades utifrÄn en innehÄllsanalys, vilket resulterade i tre kategorier: ?BegrÀnsad energi och trötthet pÄverkar fritidsaktiviteterna?, ?Fritidsaktiviteter Àr en viktig del av livet? samt ?HjÀlpmedel i utförandet av fritidsaktiviteter?. Resultatet visade att fritidsaktiviteter har en stor betydelse för informanternas vÀlbefinnande.

I arbetet inom vÄrd och omsorg kommer sjuksköterskan i stort sett pÄ varenda arbetsplans i kontakt med personer med demenssjukdom, som ofta Àr mycket vÄrdkrÀvande dÄ de kan upptrÀda aggressivt och oroligt. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur personer med demenssjukdom behÄller sin vÀrdighet i det vÄrdande mötet med hjÀlp av musik (i musik ingÄr Àven sÄnt) och beröring. Studien Àr en litteraturstudie och utgÄr ifrÄn en kvalitativ metodansatse. analysmetoden har varit en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att personer med demenssjukdom som Àr agiterade och aggressiva blir lugna och harmoniska, mer samarbetsvilliga och sjÀlvmedvetna nÀr mysik spelas för dom.

Denna c-uppsats handlar om hur personalen inom kriminalvÄrden ser pÄ och hanterar personer med funktionshindret ADHD. Det Àr en kvantitativ studie dÀr vi genom telefonenkÀt undersökt vilken kompetens personalen har om funktionshindret och hur de ser pÄ förekomsten av ADHD hos intagna inom kriminalvÄrden. 70 anstÀllda vid 28 anstalter har besvarat enkÀten. Vi har Àven undersökt vad personalen har för upplevelse av att arbeta med intagna med ADHD, och om förutsÀttningar finns att bedriva ett speciellt stöd. Resultatet har analyserats utifrÄn ett symboliskt interaktioniskt perspektiv och mot bakgrund av tidigare forskning om omrÄdet.

Denna studie undersöker vilka diskurser kring förÀldraförmÄga för personer med en utvecklingsstörning som kan urskiljas i ett urval förvaltningsrÀttsliga domar. Datamaterialet utgörs av 10 domar som rör 2 § lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Domarna har analyserats med hjÀlp av Norman Faircloughs (1993) kritiska diskursanalys. Som teoretisk referensram har studien haft sociala konstruktioner kring sprÄk, kritisk diskursanalys, teoretiska perspektiv pÄ funktionshinder och utvecklingsstörning och teoretiska perspektiv pÄ förÀldraförmÄga. I resultatdelen presenteras fyra diskurser som har bedömts vara genomgÄende för domarna.

UngefÀr 5-10 procent av alla personer med diabetes har diabetes typ 1. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Totalt analyserades elva artiklar med kvalitativ manifest innehÄllsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i kategorierna: Att kÀnna oro och rÀdsla; Att kÀnna hinder; Att kÀnna ett behov av stöd och vilja bli förstÄdd; Att kÀnna kontroll. Litteraturstudien visade att personer med diabetes typ 1 kÀnde oro och rÀdsla för komplikationer.