CHARGE syndrom Àr ett syndrom dÀr hörselnedsÀttning Àr ett av flera kÀnnetecken. Varje bokstav i akronymen CHARGE stÄr för, det engelska namnet pÄ, en missbildning som Àr ofta förekommande vid syndromet. C stÄr för kolobom (skada i ögat), H stÄr för hjÀrtfel, A stÄr för hinder i bakre nÀsöppningen, R stÄr för tillvÀxthÀmning och utvecklingsstörning, G stÄr för missbildade könsorgan och E stÄr för öronmissbildningar. Syndromet Àr mycket ovanligt och drabbar cirka en per 5 000 - 12 000 nyfödda. De flesta med CHARGE, över 90 %, har en utvecklingsstörning.

Vad gör en enhetschef och hur förhÄller de sig till sin frihet att bestÀmma inom den egna verksamheten, det har denna studie fokuserat att besvara. Studien belyser enhetschefens handlingsutrymme inom den kommunala Àldreomsorgens sÀrskilda boenden. Detta undersöktes med en kvalitativ metod som bestod av intervjuer med fyra enhetschefer i en kommun i Sverige, empirin analyserades sedan med en innehÄllsanalys. Intervjun delades upp i tre teman: handlingsutrymme, prioriteringar och ledarskap. Resultatet har bearbetats utifrÄn valda teman för att besvara syfte och frÄgestÀllningar och analyserades utifrÄn teorierna GrÀsrotsbyrÄkratin, The new public management och Situationsanpassat ledarskap.

Bakgrund: MunvÄrd av god kvalitet Àr av stor betydelse för en frisk munhÄla och dÀrmed ökat vÀlbefinnande. Kognitiva nedsÀttningar hos personer med demenssjukdom försvÄrar deras förstÄelse för munvÄrd och dÀrmed deras förmÄga att samarbeta med omvÄrdnadspersonalen. Utförandet av munvÄrd hos personer med demenssjukdom kan dÀrför leda till situationer som omvÄrdnadspersonalen upplever som hinder för sjÀlva utförandet av munvÄrd. Syfte: Att tydliggöra faktorer som omvÄrdnadspersonalen upplever som hinder, samt pÄ vilket sÀtt omvÄrdnadspersonalen bemÀstrar dessa hinder vid utförandet av munvÄrd för personer med demenssjukdom. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats, dÀr Ätta omvÄrdnadspersonal intervjuades i tvÄ fokusgrupper.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen omkulturbaserade projekt och aktiviteter för personer med demensdiagnos. Genomatt lyfta fram personer verksamma inom omrÄdet tecknas en bild upp avmöjligheter och svÄrigheter bÄde inom ramen för riktade kulturprojekt och somen del av verksamheten ute pÄ demensboenden. Kvalitativaintervjuer genomförs med fem olika informanter: tvÄ personer som arbetar medprojektet Möten med minnen, ettkulturprojekt för demenssjuka pÄ Nationalmuseum i Stockholm, samt tvÄfritidskonsulenter som arbetar med aktiviteter riktat mot demensboenden. Enalzheimersjuk kvinna, som deltagit i Mötenmed minnen, har Àven intervjuats. Oavsett vilket perspektiv informanternahar sÄ finns det en samstÀmmighet kring att demenssjuka personer mÄste görassynliga och fÄ delta i samhÀllet trots sin sjukdom.

Bakgrund: I dag upplever mÄnga nÀrstÄende till personer med psykisk ohÀlsa svÄrigheter i att bli delaktiga i den professionella vÄrden. NÀrstÄende beskriver vÄrdpersonalen som ointresserade av att möta personer med psykisk ohÀlsa. Det beskrivs att vÄrdpersonal har negativt bemötande gentemot personer som söker vÄrd samt till nÀrstÄende. Syfte: Att beskriva upplevelser hos nÀrstÄende till personer med psykisk ohÀlsa i kontakten med den professionella vÄrden. Metod: Litteraturstudie baserad pÄ sjÀlvbiografier med analysförfarande utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.

 Bakgrund:SmÀrta Àr en naturlig upplevelse vilken alla mÀnniskor kommer i kontakt med och kÀnner nÄgon gÄng i livet. SmÀrta benÀmns kronisk om personen haft smÀrtan mer Àn sex mÄnader i följd. Betydelsefullt för personer med kronisk smÀrta Àr att sjuksköterskan kan hantera smÀrtproblematik. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk smÀrta. Metod: En allmÀn litteraturstudie har legat till grund för arbetet.

Kommunikation finns alltid nÀrvarande i mellanmÀnskliga möten. Afasi innebÀr att sprÄkförmÄgan Àr nedsatt pÄ flera sÀtt och kan pÄverka hörförstÄelse, lÀsning, muntlig kommunikation, sprÄk och skrivande. Personer med afasi Àr en sÄrbar grupp och svÄrigheter att kommunicera har en betydande pÄverkan pÄ deras livskvalitet, varför ökad förstÄelse Àr viktig. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av kommunikation hos personer med afasi. Den systematiska litteratursökningen resulterade i nio vetenskapliga studier som kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Att leva med schizofreni innebÀr att verklighetsuppfattning och tankar oftast Àr förvrÀngda och störda. Dessa personer uppfattar ofta saker med sina sinnen som ingen annan kan registrera. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av att leva med schizofreni. Rapporten Àr en litteraturstudie med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats, dÀr nio vetenskapliga kvalitativa artiklar analyserades. Resultatet presenterades i fyra slutkategorier: Att ha tanke- och förnimmelsestörning skapar Ängest och kaos.

Bakgrund: Varje Är drabbas ca 1 % av alla tonÄrsflickor och unga kvinnor i Sverige av anorexia nervosa eller bulimia nervosa. Begreppet kroppsuppfattning syftar till hur en person upplever sin kropp och innehÄller tre delar: perceptuella aspekter, subjektiva aspekter samt affektiva upplevelser. Vid bÄde anorexia nervosa och bulimia nervosa Àr kroppsuppfattningen pÄverkad i samtliga avseenden. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med anorexia nervosa och bulimia nervosa uppfattar sin kropp. Material och Metod: En narrativ litteraturstudie dÀr sju sjÀlvbiografier skrivna av personer med anorexia nervosa och/eller bulimia nervosa analyserades utifrÄn tematisk innehÄllsanalys.

Bakgrund: Åldrandet Ă€r en individuell process som upplevs olika av olika personer. FörĂ€ndringar i Ă„ldrandet kan i stor utstrĂ€ckning vara oplanerade och oönskade. Dessa förĂ€ndringar beskrivs ofta i form av förluster sĂ„ som nedsatt rörelse förmĂ„ga, syn eller hörsel som i sin tur kan resultera i smĂ€rta och trötthet. Syftet: Syftet med studien Ă€r att beskriva förekomst och betydelser av att ha smĂ€rta och trötthet hos Ă€ldre personer mellan 60-96 Ă„r samt att undersöka om personer med smĂ€rta upplever trötthet i större utstrĂ€ckning Ă€n de personer som inte upplever smĂ€rta. Metod: Data frĂ„n SNAC Blekinges befolkningsdel har anvĂ€nts (n=1372).

Syftet med denna studie var att beskriva hur fysiskt aktiva personer som fĂ„tt diagnosen TIA var. FrĂ„gestĂ€llningarna rörde vilka aktiviteter studiedeltagarna Ă€gnade sig Ă„t, hur de upplevde sin hĂ€lsa, begrĂ€nsande faktorer, eventuell förĂ€ndring av aktivitetsvanor, samt om deltagarna fĂ„tt rĂ„d om fysisk aktivitet. Som metod valdes enkĂ€tundersökning och 195 enkĂ€ter skickades till personer som sökt Universitetssjukhuset Örebro 2007 och fĂ„tt diagnosen TIA. Resultat: Svarsfrekvensen, efter externt och internt bortfall, blev 74 %. Mer Ă€n hĂ€lften av de 144 studiedeltagarna var fysiskt aktiva mindre Ă€n 30 minuter/dag.

Att leva med en livshotande sjukdom, sÄ som cancer innebÀr mÄnga förÀndringar. För att personer som lever med cancer ska kunna kÀnna vÀlmÄende trots sjukdom mÄste behov personer uttrycker tillgodoses. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behov i dagligt liv hos personer som lever med cancer. I litteraturstudien analyserades 14 kvalitativa empiriska studier genom en kvalitativ innehÄllsanalys, med manifest ansats. Detta resulterade i fem kategorier; att vilja kÀnna kontroll, att önska stöd och personligt bemötande frÄn andra, att försöka omprioritera för att kunna leva normalt, att uppleva kroppsligt vÀlmÄende samt att strÀva efter hopp och försöka finna mening.

Personer med demens kan, liksom alla andra mÀnniskor, behöva vÄrd akut. Det stÀller sÀrskilda krav pÄ sjuksköterskor för att kunna möta behov som personer med demens har. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av omvÄrdnad till personer med demens inom akutsjukvÄrd. I litteraturstudien analyserades sex vetenskapliga artiklar med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i fyra kategorier; att miljö och bemanning inte Àr anpassade till patientens behov; att vilja möta personen med vÀrdighet; att se anhöriga bÄde som en resurs och ett hinder; att vilja göra ett bra jobb. Resultatet visade att det var svÄrt för sjuksköterskor att ge god omvÄrdnad pÄ grund av att miljön och bemanningen inte var anpassade till patientens behov trots detta försökte de skapa en nÀra relation med patienten via tolkande av icke verbala signaler och spendera mycket tid tillsammans med patienterna.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska ÄtgÀrder för personer med schizofreni. För att besvara studiens syfte gjorde författarna en litteraturöversikt för att skapa en översikt inom det valda omrÄdet och sammanstÀlla tidigare forskning till en helhet. En manifest kvalitativ innehÄllsanalys valdes till studien dÀr 14 artiklar inkluderades och analyserades. Dataanalysen resulterade i 3 kategorier: ?arbetsterapeutiska ÄtgÀrder för att frÀmja roller och identitet?, ?ÄtgÀrder för att skapa balans för att frÀmja utförandet av dagliga aktiviteter? och ?ÄtgÀrder som frÀmjar sjÀlvstÀndighet i det dagliga livet?.

Ett vÀrdigt avsked frÄn livet bör vara en av de högsta prioriteringarna i vÄrden. MÄlet med palliativ vÄrd Àr att ge personer i livets slut livskvalitet genom en lugn och vÀrdig död. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av livskvalitet hos personer i livets slut. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys och utifrÄn en manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att fÄ lindring i fysiskt och psykiskt lidande, Att ha förtroende för vÄrdpersonal och fÄ fatta egna beslut, Att fÄ kÀrlek och nÀrhet frÄn nÀrstÄende, Att fÄ vara den man alltid varit och Att finna mening i tillvaron och göra sig redo.