Sök:

Sökresultat:

1338 Uppsatser om Särskild anpassning - Sida 13 av 90

Flickor med ADHD : NÄgra lÀrares erfarenheter och arbetssÀtt i skolan

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ ta del av nÄgra lÀrares erfarenhet av att arbeta med flickor som har ADHD, i en pedagogisk kontext. I bakgrunden sker en övergripande genomgÄng av tidigare forskning och litteratur, som i mÄnga fall pekar Ät ett och samma hÄll. Flickor med ADHD upptÀcks inte i lika stor utstrÀckning som pojkar, förmodligen pÄ grund av att de har ett annat beteende och att lÀrare behöver bli bÀttre pÄ att se dessa flickor. För att kunna styrka undersökningen tillförlitlighet sker en noggrann redovisning utav metoden som anvÀnts i denna studie, vilket innebÀr att om nÄgon annan skulle göra om samma studie sÄ skulle de komma fram till ett liknande resultat. Den visar ocksÄ pÄ varför intervjuer Àr det bÀsta instrumentet för detta undersökningssyfte.

CEEQUAL i Sverige : En utvÀrdering av ett hÄllbarhetsklassningssystem

CEEQUAL Àr ett brittiskt hÄllbarhetsklassningssystem utvecklat för anlÀggningsbranschen. CEEQUAL bedömer och ger utmÀrkelser till infrastruktur- och anlÀggningsprojekt som hanterat miljö- och hÄllbarhetsfrÄgor över lagstadgade krav.Denna rapport undersöker och jÀmför arbetsgÄngen enligt CEEQUALs manual och arbetsgÄngen enligt Trafikverkets planeringsprocess. Vidare redovisas resultaten frÄn en workshop samt intervjuer med anstÀllda pÄ NCC, Ramböll, Skanska, Trafikverket och WSP.Huvudsyftet med studien Àr att utvÀrdera CEEQUALs lÀmplighet som verktyg för Trafikverkets miljö- och hÄllbarhetsarbete.Resultatet frÄn intervjuer, workshop och litteraturstudier har analyserats och rationaliserats ur Trafikverkets perspektiv.Slutsatser som dras i rapporten Àr bland annat:CEEQUAL behöver hÄrdare krav samt en anpassning till den svenska marknaden för att bli ett effektivt verktyg att anvÀnda i Sverige.Trafikverket rekommenderas avvakta vidare CEEQUALmÀrkning till dess ovannÀmnda anpassning genomförts.Trafikverket rekommenderas vidare att försöka satsa pÄ Whole Team Award vid ombyggnationen av Trafikplats Roslags-NÀsby. Detta för att sedan göra en utförlig jÀmförelse med Trafikplats Viggbyholm, en trafikplats lÀngs samma vÀgstrÀcka som Àven den genomgÄr en ombyggnation, dock utan CEEQUALmÀrkning.Den i skrivande stund rimligaste förhÄllningen till CEEQUAL för Trafikverket Àr att arbeta med de delar CEEQUAL tar upp som Sverige fÄr som sÀmst betyg i och försöka integrera dessa i Trafikverkets egna miljö- och hÄllbarhetsarbete..

Livskvalitet och copingstrategier hos kvinnor respektive mÀn efter insjuknande i hjÀrtinfarkt : en litteraturstudie

Syftet med den föreliggande litteraturstudien var att beskriva kvinnors respektive mÀns livskvalitet efter insjuknande i hjÀrtinfarkt och de copingstrategier som anvÀndes i hanteringen av vardagen. En deskriptiv litteraturstudie genomfördes utifrÄn sex kvalitativa samt Ätta kvantitativa studier med övervÀgande delen hög kvalitet. PublikationsÄren för de inkluderade artiklarna var mellan 2000 och 2010. Artikelsökningen genomfördes i databaserna MedLine (PubMed) samt Cinahl med följande sökord: HjÀrtinfarkt, anpassning, psykologisk, livskvalitet och coping. Sammanfattningsvis var vanligt förekommande problem under den första tiden efter insjuknande i hjÀrtinfarkt fysiska symtom och emotionell utmattning dÀr tillfredsstÀllande behandling och god sjukdomsinsikt kunde leda till vÀlbefinnande.

Anpassning som förutsÀttning - Sjuksköterskans erfarenheter av att vÄrda vuxna patienter med multiresistenta bakterier : En intervjustudie

Patienter som Àr bÀrare av multiresistenta bakterier (MRB) upplever i mÄnga fall ensamhet, bristande information, lÀngre vÀntetider och dÄlig kunskap hos sjukhuspersonalen. Sjuksköterskans kunskapsnivÄ har stort samband med organisationskulturen, graden av engagemang till vÄrden samt erfarenhet av att vÄrda patienter med MRB. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda vuxna patienter med MRB. En kvalitativ intervjustudie som utgick frÄn semistrukturerade frÄgor genomfördes pÄ tvÄ kirurgavdelningar vid ett sjukhus i mellersta Sverige. Deltagarna var sjuksköterskor mellan 25-45 Är gamla med 3-15 Ärs erfarenhet inom yrket.

Det Àr vÀl bara att Äka hem!

Expatriering Àr nÀr en organisation tillfÀlligt placerar en medarbetare utomlands. BenÀmningen pÄ medarbetaren under detta utlandsuppdrag Àr expatriat. Ett kritiskt moment vid expatriering Àr expatriatens anpassning till det nya vÀrdlandet. Detta moment finns mycket forskning och studier kring och organisationen lÀgger ofta mycket resurser pÄ denna anpassning. Ett annat kritiskt moment Àr repatrieringen vilket Àr benÀmningen för den process dÄ expatriaten skall Äteranpassas till hemorganisationen och hemlandet.

Ett liv med stomi

Att fÄ en stomi kan pÄ mÄnga sÀtt pÄverka en mÀnniskas liv, dÄ mycket tankar och kÀnslor uppstÄr och sjÀlvuppfattningen förÀndras. Orsaker till att en stomi anlÀggs kan vara inflammatoriska tarmsjukdomar som Ulcerös Colit och Morbus crohn, men Àven kolorektal cancer. En stomi Àr en konstgjord förbindelse mellan tarmen och hudytan som anvÀnds för att tömma tarminnehÄllet. NÀr en stomi anlÀggs dras tarmen ut genom en öppning i bukvÀggen, vrÀngs ut och in och sys sedan fast intill huden. Det finns ett flertal olika stomier beroende pÄ vilken del av tarmen som Àr drabbad.Syftet Àr att belysa upplevelsen av att leva med stomi ur ett livsvÀrldsperspektiv.

Skeppsbron: En vÀg mot ett mer integrerat hÄllbarhets- och klimatanpassningsarbete i Göteborg?

Att vi gÄr en vÀrld till mötes som blir mer och mer pÄverkad av klimatförÀndringarna Àr ingen nyhet. I vilken takt eller exakt vilka effekter dessa förÀndringar kommer att leda till, Àr osÀkra. För att minska konsekvenserna av klimatförÀndringarna har fokus hitintills, vÀrlden över, legat pÄ att minska utslÀppen av vÀxthusgaser till atmosfÀren. Under de senaste Ären har dock forskare insett att det blir allt viktigare att Àven anpassa omrÄden till klimatförÀndringarnas effekter. Klimatanpassning Àr extra viktigt i kuststÀder, som Àr sÀrskilt utsatta för havsnivÄhöjningar och dÀr Àven stora socio-ekonomiska vÀrden Àr samlade.

Motivationsstrategier : Hur svenska SME:s arbetar med att motivera sin personal i Sverige och Kina

Som en följd av den globalisering som sker av samhÀllet har mÄnga företag etablerat sig utomlands.  Detta medför att organisationerna kommer i kontakt med frÀmmande kulturer som innebÀr nya utmaningar. Det Àr dÀrmed av vikt att undersöka vad som motiverar mÀnniskor i olika lÀnder för att företagen skall kunna övervÀga en anpassning av sina motivationsstrategier.Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur svenska företag med kontor i sÄvÀl Sverige som Kina anvÀnder sig utav motivationsstrategier för att motivera sin personal. Vidare vill vi undersöka skillnaderna mellan vad som motiverar en svensk respektive en kinesisk anstÀlld och hur ledningen anpassar och arbetar med motivationsstrategier som styrmedel.Arbetet har framstÀllts, bearbetats och analyserats genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriskt material har samlats in genom djupintervjuer med fyra internationellt inriktade svenska företag. Förtagen Àr aktiva pÄ sÄvÀl den svenska som den kinesiska marknaden och faller under benÀmningen Small and Medium Size Entrerprices.

Översyn av produktionslayout

Det hÀr examensarbetet har utförts pÄ Metso Paper Karlstad AB, Karlstad. Arbetet ingÄr som avslutande del i maskiningenjörsprogrammet vid Karlstads universitet. Metso Paper Karlstad AB tillverkar mjukpappersmaskiner vilket man har gjort i drygt hundra Är. Idag Àr man en vÀrldsledande leverantör med kunder över hela vÀrlden, hÀlften av vÀrldens mjukpapper (tissue) tillverkas idag pÄ en maskin levererad frÄn Metso.  Produktionen vid Metso Paper Karlstad AB har under Ären genomgÄtt ett antal omorganisationer, vilka har pÄverkat tillverkningen. NÄgon större anpassning av verkstadslayouten har inte gjorts under de gÄngna Ären vilket i sin tur har pÄverkat produktiviteten.

Hinder och möjligheter med att nÄ en bred mÄlgrupp ? hos Fast Fashion-företag

Detaljhandeln Àr idag prÀglad av hög konkurrens och mÄnga aktörer som slÄss om sammasegment. Fast Fashion med sina snabba produktlivscykler och lÄga prissegment trots en högmodegrad, har lett till att konsumtionsmönstret förÀndrat konsumenternas beteende genomderas krav pÄ stÀndiga uppdateringar av sortimentet. Dagens kunder krÀver mer Àn enbart ettlÄgt pris för att attraheras, vilket krÀver att Àven Fast Fashion-företagen adderar ytterligarevÀrden. Imagen och kÀnslan för varumÀrket spelar dÀrför en stor roll Àven för Fast Fashionföretagoch inte enbart för mÀrken som agerar inom en högre prisklass. För att kunnatillfredstÀlla det kunden efterfrÄgar krÀvs av företaget att de tydligt identifierat sin mÄlgruppför att kunna anpassa erbjudandet efter just dem.

GlobaliseringsrÄdet : Maktens vilja och verktyg i skapandet av konsensus

Studien tar sin utgÄngspunkt i den svenska regeringens GlobaliseringsrÄd dÀr rÄdets underlagsrapporter skapat del av den empiri som vÄrt resultat bygger pÄ. Studien visar pÄ hegemonin i de rÄdande förestÀllningar om samhÀllsutveckling i samband med globalisering. Detta skrivs fram i olika författares bidrag till GlobaliseringsrÄdet fram till maj 2009 och dÀr studien har syftat till synliggöra det som av GlobaliseringsrÄdet osynliggjort. .

"Jag Àr inte bara invandrare, jag Àr lÀrare" - en kvalitativ studie om utlÀndska lÀrares identitetsförÀndring under den kulturella och professionella anpassningen

Syfte: Mitt syfte Àr att undersöka vad för erfarenheter de utlÀndska lÀrarna tagit med sig och hur dessa erfarenheter frÄn hemlandet pÄverkar deras lÀrararbete i Sverige. Hur ?översÀtter? de sina kunskaper och konstruerar sin lÀraridentitet, vilken roll spelar deras bakgrund i anpassningen till svensk skolkultur? Processen att skapa en lÀraridentitet och dess roll i ett interkulturellt möte Àr de frÄgor som jag skulle vilja fördjupa mig i med detta arbete. Teori: Jag analyserar intervjusvaren med hjÀlp av Kims teori om interkulturella anpassningen och Goffmans interaktionsteori och teori om stigmatisering. Dessutom, anvÀnder jag Baumans teori om ?flytande? samhÀlle dÀr identitetsskapande Àr en stÀndigt pÄgÄende process.

BehÄller skandinaver sin skandinaviska ledarstil nÀr de leder i Kina?

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ledare förÀndrar eller anpassar sitt sÀtt att leda, nÀr de arbetar i en annan kultur Àn den de Àr uppvÀxta i. Vi avgrÀnsar studien till att studera skandinaviska ledare i Kina som leder kineser. Vi har genomfört 11 intervjuer med skandinaviska ledare, bÄde pÄ plats i Kina och i Sverige. Vi har Àven intervjuat en svenskfödd kines och diskuterat kinesisk kultur och kinesiskt ledarskap med honom. VÄrt empiriska resultat utgörs av de 11 intervjuerna och som teoretiskt stöd har vi utfört litteraturstudier med fokus pÄ ledarskap, kultur och interkulturell intelligens.

Klimatanpassningen i Sverige, Finland och Holland : Styrningens uppbyggnad, problem och möjligheter

För att möta kommande klimatförÀndringar behövs klimatanpassning vilket innebÀr att skydda samhÀllet mot klimatförÀndringarna och ta tillvara eventuella möjligheter. Olika lÀnder har tillÀmpat olika sÀtt att styra anpassning, vilka generellt kan delas in i top-down och bottom-up styrning. Dessa styrformer generar olika problem och möjligheter för implementering. Till exempel sÄ brister ofta styrning genom top-down implementeringen pÄ lokal nivÄ, medan bottom-up ofta försvÄras av att lokala aktörer saknar resurser i implementering. I denna litteratur och dokumentsbaserade studie undersöker vi aktuell forskning och policydokument för att med stöd av Environmental Governance-teorin, klargöra styrningsformernas uppbyggnad, effektivitet, problem och möjligheter.

SkÄnsk Livskraft ? vÄrd och hÀlsa : Àr implementeringen avslutad. Del 2: En intervjustudie

Region SkÄne Àr en politisk organisation med komplexa verksamheter. Ledar-skap innebÀr i sig i dag att arbeta med förÀndring. Ideliga förÀndringar inom sjukvÄrden skapar bilden av ledare och medarbetare som autonoma kameleont-mÀnniskor, i stÀndig anpassning ute i den kliniska vardagen. Min intervjustudie vÄren 2004, utgörs av nio personer, tjÀnstemÀn och mellanchefer i sjukvÄrden. Studien Àr en genomgÄng av sjukvÄrdsdokument 2004, och redovisning av inriktningen i skÄnsk sjukvÄrd.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->