Under 2011 så utbröt det våldsamma oroligheter i Libyen och Syrien med många civila offer. FN:s säkerhetsråd utfärdade i mars 2011 en resolution om upprättandet av en No-Fly Zone i Libyen. Ryssland har sedan länge haft en uttalad inställning mot att stater lägger sig i andra länders inre angelägenheter. Ryssland avstod från att rösta i fallet Libyen vilket möjliggjorde en humanitär insats. Men avseende Syrien så har Ryssland använt sitt veto två gånger för att stoppa resolutioner som möjliggör en humanitär insats.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om Rysslands agerande kan förklaras utifrån realistisk teori inom internationella relationer.

Skattesituationen i Ryssland har varit ett omdiskuterat ämne de senaste åren. Anledningen är tillkomsten av ett nytt kapitel i skattebalken som reglerar bolagsskatt. Situationen, där investerare inte känner trygghet och förtroende till landets skattepolitik, tycks ha skrämt iväg både utländska och inhemska investerare. Bolagsskatten står i fokus när investerare tar beslut huruvida de skall investera i landet eller inte. Syftet med denna uppsats är att kortfattat beskriva den ryska bolagsskatten, dess struktur och tillämpning.

Författarna har genom studien funnit att faktorerna engagemang, tidigare internationell erfarenhet, systematiskt tillvägagångssätt, företagets storlek,nätverk och kunskap haft tydligast påverkan på de studerade svenska företagens internationalisering och framgång i Ryssland. Dessa framgångsfaktorer tycks även likna de faktorer som generellt framträder i tidigare forskning. Dock framstår möjliga marknadsspecifika element som kan kopplas specifikt till den ryska marknaden. Dessa framgångsfaktorer kan inte enskilt förklara företagens framgång, utan ger en nyanserad bild av de studerade företagens främsta attribut vid etableringen..

Den här uppsatsen tar upp hur nyblivna journalister i Ryssland ser på yttrandefrihet och hur deras utbildning tog upp frågan. Jag har ställt frågan på tre områden: yttrandefrihet, ägarinflytande och farorna med att arbete med journalistik i Ryssland. Jag har utgått från ansvariga skolledares beskrivningar av journalistutbildningar och även Svetlana Pastis (2010)undersökning av nyblivna journalister på 00-talet. Mina resultat bekräftar och kompletterar Pastis resultat. Undersökningen består av kvalitativa undersökningsintervjuer med nyblivna journalister från Moskva som ändå hunnit med att arbeta i minst ett år.

Syftet med denna uppsats var att förstå de bakomliggande motiven till att kvinnor från Ryssland har valt att emigrera till Norrbotten för äktenskap med svenska män. Studien är regionalt begränsad till Norrbotten och undersöker även kvinnornas förväntningar på livet med en svensk make och deras upplevelser i det nya hemlandet samt hur det har påverkat deras identitet. Studien är kvalitativ till sin ansats och det empiriska materialet bygger på djupintervjuer med tio kvinnor från Ryssland i åldrarna 25 till 50 år som flyttade till Sverige efter äktenskap med svenska män. De teoretiska utgångspunkter som varit vägledande i tolkningen av det empiriska materialet har varit begreppen identitet, reflexivitet och trygghet. Studiens resultat visar att de bakomliggande orsakerna till kvinnornas migration från Ryssland till Sverige var ekonomiska och sociala otryggheten, deras längtan efter att uppnå den kulturellt betingade kvinnoideal som kvinnorna inte kunde förverkliga i deras situation i Ryssland, visionen om bättre värld i Väst.

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förändringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit århundraden i Västeuropa skulle nu genomföras på några år. De flesta av de f.d. sovjetstaterna lyckades inte med demokratiseringen och kännetecknas idag av bl.a. en sviktande ekonomi.

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förändringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit århundraden i Västeuropa skulle nu genomföras på några år. De flesta av de f.d. sovjetstaterna lyckades inte med demokratiseringen och kännetecknas idag av bl.a. en sviktande ekonomi.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en flerfallsstudie analysera och utvärdera faktorer som kan påverka svenska företags internationaliseringsprocess i Ryssland, detta för att identifiera vilka faktorer som leder till framgång vid en etablering och därmed kan benämnas framgångsfaktorer.Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för en framgångsrik etablering av ett svenskt företag i Ryssland?Metod: Författarna har i uppsatsen använt sig av en deduktiv metod, där de utgått ifrån teorier och tidigare forskning som legat till grund för den kvalitativa och kvantitativa datainsamlingen som format empirin. Denna data har i sin tur kvantifierats genom en korrelationsanalys samt Chi-2 test för att påvisa möjliga framgångsfaktorer.Slutsatser: Författarna har genom studien funnit att faktorerna engagemang, tidigare internationell erfarenhet, systematiskt tillvägagångssätt, företagets storlek, nätverk och kunskap haft tydligast påverkan på de studerade svenska företagens internationalisering och framgång i Ryssland. Dessa framgångsfaktorer tycks även likna de faktorer som generellt framträder i tidigare forskning. Dock framstår möjliga marknadsspecifika element som kan kopplas specifikt till den ryska marknaden.

Syftet med arbetet är att undersöka om DN:s och SVT:s medierapportering kring den väpnade konflikten som ägde rum mellan Georgien och Ryssland över utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien i augusti 2008, har uppfyllt de krav på mångsidighet och objektivitet som förväntas av svenska medier utifrån de åtagangen som medierna har tagit. Vår studie baseras på kvalitativa metoder i form av en kritisk diskursanalys av fem artiklar i DN och fem nyhetsinslag från SVT:s Aktuellt utifrån mistankens hermeneutik. Våra analyser visade att medierapportering har i många fall inte uppfyllt de krav på mångsidighet som exempelvis SVT åläggs att förmedla genom Tillståndet att sända television. Även DN har i många fall utmålat Ryssland som den enda parten ansvarig för konflikten och dess resultat. Individen har i den här frågan inte fått all den in formation som behövs för att själv skapa sig en egen uppfattning om konflikten..

Våren 2007 hamnade Estland och Ryssland i den största internationella konflikten sinsemellan sedan sönderfallet av Sovjetunionen. Konflikten handlade om att Estland flyttade en sovjetisk bronsstaty från centrala Tal-linn till en krigskyrkogård, då man tyckte att den symboliserade förtryck. I Tallinn blev det ett kaos med oroligheter och plundring som följd. Relatio-nerna mellan Estland och Ryssland blev mycket ansträngda, då Ryssland an-såg att det var fel av Estland att flytta statyn. Denna uppsats har undersökt hur de båda parterna hanterade denna internationella konflikt genom att först mäta hur internationella de var utifrån ett officiellt perspektiv.

Uppsatsens syfte är att studera hur världsmarknadspriset på olja, kol, naturgas samt den europeiska produktionen och konsumtionen av energi påverkar den europeiska efterfrågan på energiimport från Ryssland. Arbetet utföres genom att en ekonometrisk modell skapas där respektive faktors påverkan framgår vid körning. Alla skattade koefficienter fick det förväntade tecknet, fyra av fem blev också signifikanta på 95 procents signifikansnivå. Två framtida scenarier skapades. I det första antogs världsmarknadspriset på olja stiga.

EU och Ryssland har förhandlat för att kunna enas om ett nytt partner- och samarbetsavtal (PSA) sedan år 2008. Trots tiden som löpt sedan dess har de hittills inte lyckats enas om ett nytt avtal. Parternas förra PSA löpte ut år 2007 men förnyas årligen till dess att en av parterna säger upp avtalet eller tills parterna sluter ett nytt avtal. EU och Ryssland vill sluta ett nytt PSA för att få ett rättsligt ramverk som är bättre anpassat till den betydande ökning av handel, samarbete och andra utbyten som har etablerats mellan parterna sedan det förra avtalet slöts 1994. En omständighet som kan ha försvårat avtalsförhandlingarna är Rysslands potentiella kränkningar av internationell humanitär rätt (IHR) under kriget i Georgien år 2008.Mellan den 7 och 15 augusti 2008 krigade Ryssland i Georgien.

Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur den ryska Östersjömarinen har förändrats sen Kalla krigets slut. För att skapa en överskådlig och konkret bild för läsaren har tre parametrar belysts dessa är uppgifter, resurser och materiel. En avgränsning i tid har gjorts då jag avser rikta in min analys på tre årtal, 1992, 2000 och 2007 dock har en mindre historisk invisning gjorts. Uppsatsens frågeställningar är: Hur har Östersjömarinens uppgifter, resurser och uppgifter förändrats sen Kalla krigets slut?    Östersjömarinen var som störst i slutet på Kalla kriget.

Syfte: Uppsatsens syfte är att få en klar bild av hur företag kommunicerar en varumärkesidentitet till en kulturellt annorlunda marknad. Metod: Vår uppsats har en explorativ ansats baserad på kvalitativa empiriska data inhämtade med hjälp av telefonintervjuer. Företagen vars varumärken vi undersökt är Tele2, Delovoj Peterburg, RFSU, ALAX, Volvo och Svenska Institutet. Slutsatser: Vi har funnit att företag besitter stor kunskap om den aktuella kulturen. De använder sig dock i huvudsak av standardiseringsstrategier.

Syftet med vår uppsats är att öka förståelsen för vilka hinder som kan dyka upp i en investeringsprocess i rysk jordbruksmark samt hur man på ett resultatrikt sätt kan ta sig förbi dessa svårigheter. Vi har samlat teori från olika källor för att skapa oss en bild av hur investeringsmöjligheterna ser ut i Ryssland. För att se om teorin stämmer med verkligheten har vi intervjuat tre personer med anknytning till ämnet. Den empiriska studien visade sig generellt sett stämma väl överens med vår teoretiska referensram. Några av de slutsatser vi kommit fram till är att man som investerare bör vara väl medveten om vilka hinder som finns för att inte bli överraskad.