Syftet med denna studie är att undersöka fem högstadielärares förhållningssätt till lyrik i sin svenskundervisning. De frågor som ställts är hur lärarna resonerar kring lyrik i sin undervisning med avseende på vad de ser som viktigt, vilka möjligheter och svårigheter de ser och hur de ser på syftet med att använda lyrik i svenskämnet. Som bakgrund till undersökningen ges en översikt över lyrik i svenskämnet och relevant litteraturdidaktisk forskning. Fem svensklärare yrkesverksamma på högstadiet har intervjuats. Resultatet diskuteras utifrån fyra kategorier: Hur lärarna uppgav att de arbetar med lyrik; deras syn på lyrikens plats i ämnet; hur de ser på lyrik i relation till deras elever; vad deras personliga pedagogiska mål med att använda lyrik är.

Mitt arbete handlar om mötet mellan rysk konstruktivism och science fiction. Detta har jag gestaltat i ett textilt rum inspirerad av science fictionkarraktären Doktorn ur Doctor Who. Doktorn är en utomjording av en långt mer utvecklad art och från en mer avancerad civilisation än människorna, som reser i tid och rum i sitt tids-och rymdskepp TARDIS. Jag har designat ett rum som är min textila tolkning av TARDIS innersta. Arbetet kretsar kring tankar om gestaltning av en flerdimensionalitet som bara kan anas, inte ses eller förstås.

Här är norr, här är Stockholm simmande palats och ruckel.Tomas Tranströmer: Inomhuset är oändligt ur För levande och döda (1989)Skeppsbron i Stockholm är ett stadsrum i förändring. I och med att Slussens ombyggnad står för dörren väntar en ny framtid platsen. Den äger en stor potential men upplevs idag som bortglömd och själlös. Trots sin historia som Sveriges främsta hamn och marknadsplats är det få som avsiktligen kommer hit.I mitt projekt har jag försökt att, med hjälp av Tranströmers poesi och tecknande av rummet, försökt finna platsens karaktär och själ, samt utifrån vad jag funnit addera nya program och rumssamband till platsen. Förslaget är en sekvens som gradvis behåller, skalar av och skippar befintliga tullhus.

Based on the assumption that the work of contemporary Swedish poet Helena Eriksson, in various ways elaborates the inseparable relation between body and language, this study aims to investigate how this view of language comes to expression in her poetry. Stepping from a theoretical background of feminist perspectives on the body, as well as recent theories on poetic materiality, the analysis points out how the concepts of aesthetic and/or linguistic materiality, social and technological materiality, and what can be described as the ethical dimension of materiality, all as termed by Jesper Olsson and Fredrik Hertzberg, take on feminist implications in Eriksson?s poetry. Through the theory of feminist anthropologist Vicki Kirby and her account of Derrida?s general view of writing, the study makes use of a deconstructive approach to the later work of Eriksson.

Sibirisk lärk (Larix sibirica och Larix sukaczewii) är ett snabbväxande barrträd som odlats i Sverige i mer än 100 år. Trots det finns det få studier angående dess potential i Sverige och dessutom visar studierna på skilda resultat. Med data från bestånden med sibirisk lärk i Siljansfors försökspark, har höjdutveckling och tillväxt studerats. Med detta kandidatarbete avsågs att fastställa sambandet mellan medelhöjd och beståndets totala volym, ta reda på om den sibiriska lärken slutar växa på höjden vid 80 års ålder samt ta reda på när den årliga löpande tillväxten sjunker under den årliga medeltillväxten. Totalt ingick elva avdelningar med sibirisk lärk, som var mellan 48-94 år, i studien. Genom regressionsanalyser har samband mellan aktuella variabler skapats och analyserats. Resultatet gav att sambandet mellan medelhöjd (m) och total beståndsvolym (m3sk/ha) följer regressionsekvationen: Total beståndsvolym = - 73,3 + 13,1 medelhöjd + 0,386 medelhöjd2 Resultaten var att lärken inte slutar att växa på höjden vid 80 års ålder, snarare tycks höjdtillväxten inte avstanna förrän efter 90 år.

I min uppsats har jag undersökt Kerstin Söderholms diktsamling Ord i natten, dels kontextuellt och dels ur ett queerperspektiv. Söderholms lyrik kan utan problem placeras in en modernistisk kontext. De modernistiska uttrycken är i sig intressanta att granska ur ett queerperspektiv. Den genomgående gemenskapsproblematiken yttrar sig på ambivalenta vis i Ord i natten. Tillstånd av närhet förankras i en materiell diktvärld, medan avstånd från gemenskapen kan kopplas till ett transcenderande tillstånd.

Denna uppsats undersöker dekadensens betydelse för Klas Östergrens generationsroman Gentlemen (1980). Syftet är dels att uppmärksamma ett hittills förbisett författarskap, dels att applicera en teori som kan belysa Gentlemen. Frågeställningen utgår därmed ifrån hur dekadensen återspeglas i romanens huvudkaraktärsskildringar, samhällsstämningar och form.Uppsatsens dekadensdefinition grundar sig i Paul Bourgets Théorie de la decadence (1883), där han skildrar samhällets, individens och språkets förfall. Utifrån dessa tankar antar jag en bred dekadensdefinition som fokuserar människans ambivalens inför att leva i en värdemässigt förfallen värld. Dekadensteorin är därmed utgångspunkten för analysen där jag genom närläsning urskiljer framträdande dekadenta drag.Framförallt betydande är den s.k.

I denna uppsats använder jag Johannes Anyurus diktsamling Städerna inuti Hall, i en sociologisk diskussion kring samtiden. Min teoretiska utgångspunkt ligger i Anthony Giddens texter kring det senmoderna samhället.  Med syftet att se hur Giddens och Anyurus resonemang kring samtidsindividen skiljer sig åt, samt att utreda om, och hur, sociologin kan lära av poesin, ställer jag frågan: Hur kan senmoderniteten , så som Giddens diskuterar den, spåras i Anyurus Städerna inuti Hall? För att besvara min fråga definierar jag först vad Giddens menar att senmoderniteten innebär, för att sedan visa på några specifika sätt som han menar att senmoderniteten påverkar individen. Därefter skapar jag ett verktyg för att söka senmoderniteten, så som Giddens beskriver den, i poesin.  Jag finner på en strukturell nivå att det finns stora likheter mellan de två, men på individnivå diskuterar Anyuru och Giddens skilda samhällen. Dess perspektiv och världssyn skiljer sig på flera punkter betänkligt.

Det här är en vetenskapsteoretisk uppsats med problemformuleringen hur kan vi förstå nytänkande, mänskligt resonerande och vetenskaplig utveckling ur ett retorikvetenskapligt perspektiv? Arbetet sker utifrån temat det nya, som i ny förståelse av tillvaron. Jag motiverar retorikens relevans i uppsatsen genom att definiera retoriken som en lära om och förmågan att förstå tillvaron. Retorikvetenskapens plats och relevans för problemformuleringen tydliggörs genom att visa hur retoriken kan förstås i relation till några kända och betydelsefulla fysiska teorier och tankar från Einstein och Galileo. Jag inleder min studie med Gärdenfors kognitionsforskning och Castoriadis förståelse av skapandet av nya idéer.

This study concerns the complete oeuvre by the British author Helen Zahavi: Dirty Weekend (1991), True Romance (1994), and Donna and the Fatman (1998). Her novels are here read as a trilogy dealing with the dialectics of gender and violence in 20th century discourse, drawing on theories of how the construction of subjects is produced by power, of the relation between power and sexuality.The heroines of Zahavi?s novels try their best to move about in a world where their freedom of movement is limited to their female identity. In Dirty Weekend the protagonist tries to shoot her way out, claiming revenge on every man that is forcing himself upon her. She gains some freedom of movement by refusing subordination, but does not really change the order of power.

This Master?s thesis explores three contemporary Swedish poets? ? Lars Mikael Raattamaa, Anna Hallberg and Johan Jönson ? understanding of their work as a political activity. By using Jonathan Culler?s theory on literary competence and literary conventions as a theoretical tool for an idea analysis, the three poets' arguments for or against certain literary techniques, and their ideas about readers and reading, are explored and discussed. In what ways are established literary methods questioned by the three poets? In what ways are established theories on readers and reading questioned? In what way can their poetic work be regarded as political? As a background, the debate about poetry in Swedish newspapers and literary magazines is presented, as well as the common focus on readers and reading in social sciences and in humanities and arts.

Abstract of How to dress a cloud in trousers? ? A comparative analysis of Swedish translations of Vladimir Majakovskij?s poetryIn this essay I present a comparative analysis of Swedish translations of Vladimir Majakovskij?s poems ??????? ? ??????? and ??? ???? ??????.[1]My ambition is to analyze and understand methods of translation and reasons of devices in transforming Majakovskij?s poetry into a Swedish language and context. On the basis of my theoretic perspectives (which contain fundamental problems of translation, the development of the subject ?translation? and English translations of Russian texts) I methodically execute a parallel reading of the original poems, literature concerning Majakovskij as a poet and selected, biographic literature with a concentration on the works of the Swedish translator and scientist Bengt Jangfeldt.[2]The chapters of my analysis was formed during my methodic reading of theoretic and biographic literature and creates a frame for my results: the analyze of three different kinds of transforming the Russian rhymes into Swedish, the way of translators actualizing and making poems more understandable by placing it in a different context by changing names/national clichés, the effect of using hard or vulgarized language and the inevitable transformation from Russian to Swedish when translators are showing underlying meanings in the strophes by using more poetic language, a discussion of errors in translation, implicit difficulties in Russian use of certain words and the ideology of Majakovskij?s poetry and the Swedish publication/relationship to the authorship.[1]?A cloud in trousers? and ?At the top of my voice?[2]An interview with a Russian-speaking reader is also executed for another perspective of the Russian language.

Denna uppsats analyserar Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga utifrån teorierna zookritik och ekokritik. Analysen ämnar visa hur naturen framställs och hur den påverkar romanens karaktärer samt analysera hur det hierarkiska förhållandet mellan människa och natur artar sig i romanen. Analysen utgår även ifrån de filosofiska och teologiska tankegångar som ligger till grund för tudelningen mellan kultur och natur i det moderna samhället. Uppsatsens analys bygger på ett närläsningsstudium av tre kapitel i romanen. De kapitel som analyseras är första kapitlet ?Landskapet?, nittonde kapitlet ?Dovres häxa? och tjugotredje kapitlet ?Patron Julius?.

Denna uppsats undersöker hur tematiken i Nils Ferlins lyrik gestaltas i samtliga diktsamlingar utifrån några valda teman. Först undersöks dödstematiken som på grund av sitt omfång delas in i två kapitel, ett där döden ses som en räddare undan livsångest och ett där döden skildras som skrämmande. Vidare undersöks den religiösa kontext som är förknippad med dödstematiken. Därefter behandlas kärleksmotivet och tematiken kring detta. Slutligen undersöks dikterna där samtiden skildras utifrån Ferlins syn på människan och sin samtid.Till undersökningen används ett biografiskt material för berika analysen.

The aim of this study is to describe how nature is portrayed in swedish poet and critic Aase Berg?s two earliest poetry collections, Hos rådjur (1997) and Mörk materia (1999), and how it relates to notions of humanity, culture and civilisation. The concept of ?nature? is problematized in a short survey of how it has been used by and critizised in ecocritical literary theory, which is used as the main theoretical framework for this survey, with an emphasis on selected theoretical concepts by Donna Haraway. As a methodological starting point, ?nature? is tentatively defined as ?that which does not let itself be subsumed under the human, culture or civilisation?, and this definition is contrasted with how the concepts are handled in the texts.The investigation shows that the relationship of nature to the human is a fundamental theme that provides a structure for both poetry collections.