Bakgrund: Redovisning syftar till att ge en historisk bild av en organisation ? ett företag eller en koncern. Skillnaden mellan den bild som baserar sig på redovisningsprinciper (och regler) och en bild, vilken som helst, är jämförbarheten. Goodwillned-skrivningar skapar problem med just jämförbarheten. Det skäl som anges baserar sig på regler stipulerade i IFRS.

Inom den kraftigt växande E-handeln råder stark konkurrens. Metoder att öka marknadsandelar och sälja mer produkter är viktigare än någonsin. I denna studie utvärderas metoden att presentera produkter med hjälp av stereoskopisk 3D. En fördel som kan konstateras är att kunderna får en mer verklighetsnära uppfattning av produkten än med traditionella bilder av tvådimensionell typ. Den tydligaste förbättringen är kopplad till upplevelsen av djup.

Gemensamma bostadsgårdar kan fungera som en plats där de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. Människor använder sin bostadsgård på olika sätt och i olika stor utsträckning och har därmed skiftande krav och förväntningar på gården. För många människor fyller gården främst ett syfte som utsikt från fönstret eller som en plats de passerar, medan andra använder gården mer aktivt. Men gården har möjlighet att bli en värdefull del av människors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgård uppskattas av de boende.

Uppsatsen handlar om hur landskapsarkitektur och vetenskap möts. Frågeställningarna som har arbetats efter är: ?Kan evidensbaserade lösningar användas för att möta utmaningar i den täta staden, och i så fall vilka lösningar? Kan evidensbaserad kunskap användas som ett argumentationsverktyg för att ge landskapsarkitektur större legitimitet?? Arbetet består av en litteraturstudie som mynnar ut i exempel på evidensbaserade lösningar, med stadsförtätning som utgångspunkt, samt en avslutande diskussionsdel. Ett undersökande av stadsförtätning har gjorts för att förstå hur stadens utveckling påverkas samt i vilken kontext landskapsarkitekter arbetar. Uppsatsen börjar med en bakgrund till stadsförtätningens uppkomst och syfte och delas sedan in i fyra perspektiv: det rumsliga, sociala, ekologiska och ekonomiska.