Syftet med denna utredning är att ur ett nätverksperspektiv undersöka ett antal bakomliggande faktorer till Scanias påverkat etableringsprocessen. För att kunna utföra detta har vi använt oss av en modell av Blankenburg (1989) som beskriver utlandsetableringen ur ett nätverksperspektiv. Modellen har ytterligare anpassats till den aktuella marknaden och tidpunkten för inträdet. De nätverksfaktorer som undersöks i uppsatsen är: grad av motstridande intressen, företagets Rykte, det polska nätverkets internationaliseringsgrad, företagets nätverkskunskap och nätverkskontextens internationaliseringsgrad. Undersökningen är en fallstudie där personliga intervjuer genomförts för insamlig av data.

Det finns en hel del forskning om hedersrelaterad problematik. Det har också skrivits ett flertal skönlitterära böcker i ämnet samt skildrats i massmedia. Oftast skildras flickorna/kvinnorna som offer och pojkarna/männen som förövare, vilket naturligtvis är fullständigt relevant utifrån de händelserna som har skildrats. Det är emellertid intressant att höra pojkarnas röster i den här frågan, dels då de själva kan råka ut för hedersrelaterat våld och dels då de är bärare av denna kultur då de själva en dag kanske ska bli fäder. Med anledning av detta har jag valt att skriva en uppsats med syftet: Att studera hur unga invandrarmän som berörs av s.k.

Vi har i denna studie ämnat kartlägga hur begreppet personligt varumärke används för att återuppbygga och stärka ett personligt varumärke på Twitter av mediepersonligheter med ett comebacksyfte. Studiens teoretiska ramverk har grundats i varumärkesteorier, Erving Goffmans dramaturgiska vardagslivsperspektiv samt forskning inom begreppet personligt varumärke. Utifrån en netnografisk metod har vi samlat in och analyserat inlägg från utvalda mediepersonligheters Twitterkonto. Det empiriska materialet har bestått av en kvantitativ mängd data och därmed presenterats på ett kvantitativt sätt. Den netnografiska metoden har resulterat i en analysmodell som i sin tur har hjälpt oss analysera våra resultat utifrån olika kategorier.

Endast en kilometer från Växjö Centrum ligger ett bostadsområde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till många av de bostadsområden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis välplanerade och funktionella lägenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

Hemförsäljningsbranschen skiljer sig på flera sätt från traditionell butikshandel. Företag som verkar i denna bransch har ett helt annat synsätt på hur man kan marknadsföra sig. Trots att man idag inte satsar på påkostade reklamkampanjer kan branschen konkurrera med andra aktörer på marknaden genom att erbjuda en tjänst i form av exceptionell service i anknytning till mötet mellan säljare och kund.Friheten inom arbetet, möjligheten att träffa nya människor och känslan av att stå på egna ben är anledningar som motiverar människor att inleda en karriär som hemförsäljare. Det uppstår ett utbyte av både kunskap och erfarenheter mellan säljare och kund, men även mellan kunderna sinsemellan. Detta utbyte är unikt och denna sociala aspekt fick oss att vilja undersöka hemförsäljning mera grundligt och vad det innebär för företagen i branschen.Efter tre år av högskolestudier inser vi vikten av relationsmarknadsföring på marknaden och hemförsäljningens fokusering på just denna aspekt väckte vårat intresse vid ett tidigt stadium.

Under arbetets gång har vi uppmärksammat att få människor som vi har pratat med är medvetna om vad insiderhandel och insiderinformation innebär. För den som inte har kännedom om dessa begrepp, är det väldigt svårt att se problematiken med insiderhandel.I vår uppsats har vi behandlat problem som uppstår vid insiderhandel. Vi har uppmärksammat det faktum att det inte görs någon skillnad mellan att aktivt eller passivt få insiderinformation. Vi anser att det föreligger en stor skillnad mellan att aktivt och passivt få insiderinformation samt att lagstiftningen borde ta hänsyn till detta. Att aktivt få insiderinformation innebär att någon söker information som denne sedan har för avsikt att handla på.

Företagens sociala ansvarstagande, det vill säga Corporate Social Responsibility (CSR), är ett aktuellt ämne som ofta diskuteras och uppmärksammas i såväl medier som också hos företagsledare. Det kan finnas flera förklaringar till att företag väljer att ta ett frivilligt ansvar. För att kunna få en fördjupad förståelse för företagens samhällsengagemang är det därför angeläget att identifiera vilka drivkrafter som ligger bakom ett CSR-arbete.Syftet är att beskriva varför de undersökta företagen arbetar med CSR samt att identifiera de främsta drivkrafterna bakom de undersökta företagens CSR-arbete.Studien baseras på en kvalitativ insamlingsmetod i form av telefonintervjuer. Det för att erhålla djupare förståelse för varför företag arbetar med CSR. Intervjuerna hade en semistrukturerad karaktär och genomfördes med respondenter från sex företag, vilka samtliga bedriver ett aktivt CSR-arbete.

Endast en kilometer från Växjö Centrum ligger ett bostadsområde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till många av de bostadsområden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis välplanerade och funktionella lägenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

Bostads AB Mimer har beslutat att sälja ut delar av sitt bostadsbestånd. Hyresgästerna hos Bostads AB Mimer kan, om de vill, starta en bostadsrättsförening och på så sätt köpa fastigheten. Målgruppen i denna studie är hyresgästerna. Vilka aspekter är viktiga att ta i beaktande inför valet av boendeform? Frågan kommer att utvärderas utifrån variablerna; ekonomi, livscykel, fastighet och område.

Stadsdelen Skäggetorp är en förort cirka 4 kilometer från Linköpings centrum som uppfördes under miljonprogrammet det vill säga mellan 1965-74. Under dessa tio år uppfördes drygt en miljon bostäder i Sverige med avsikten att bygga bort den bostadsbrist och trångboddhet som då rådde. Efteråt har byggandet och stadsdelarna från epoken kommit att kritiserats hårt för att bland annat ha monotona och torftiga miljöer. Utemiljöerna var något som allt som oftast blev eftersatt vid byggandet på grund av att det rationaliserades och serietillverkning skedde. Förorterna från miljonprogrammet har även kritiserats på grund av den segregering som allt som oftast skett i dessa stadsdelar.

Serier har sedan länge betraktats som ett andra klassens kulturella medium, med ett dåligt Rykte som enkla och lättförståeliga. Majoriteten av seriemagasin ligger fortfarande i ett väntrum någonstans, för att då och då ytligt bläddras igenom; de tas inte på allvar. Och alternativen lyser med sin frånvaro; tillhör de inte skaran som ytligt bläddras igenom syns de nästan inte till överhuvudtaget. Uppsatsen tar sig dels an hur "de andra" ser ut, de som vågade och ville. Dels fokuserar den på vad som egentligen finns i de etablerade, ?lättförståeliga? seriemagasinen för att slutligen jämföra de båda med varandra..

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den problembild Landskrona som stad omgärdats av sedan en tid tillbaka, där media och allmänhet byggt upp ett negativt Rykte kring staden. Utifrån teorier om etnicitet, klass och ungdomsproblematik görs en diskursanalys av denna problematik. Uppsatsens andra del är en enkätstudie av elevers uppfattning om sin vardag på en skola i Landskrona, där fokus dels läggs på trivsel och trygghet, men även på gängbildningar. Problembilden läggs till elevernas uppfattningar för en större diskussion kring, och analys av relationen dem emellan, samt följder av detta..

Stadsdelen Skäggetorp är en förort cirka 4 kilometer från Linköpings centrum som uppfördes under miljonprogrammet det vill säga mellan 1965-74. Under dessa tio år uppfördes drygt en miljon bostäder i Sverige med avsikten att bygga bort den bostadsbrist och trångboddhet som då rådde. Efteråt har byggandet och stadsdelarna från epoken kommit att kritiserats hårt för att bland annat ha monotona och torftiga miljöer. Utemiljöerna var något som allt som oftast blev eftersatt vid byggandet på grund av att det rationaliserades och serietillverkning skedde. Förorterna från miljonprogrammet har även kritiserats på grund av den segregering som allt som oftast skett i dessa stadsdelar.

Uppsatsen presenterar en undersökning om varför föräldrarna valde montessoriförskola till sina barn. Undersökningen gjordes bland 16 föräldrar på två montessoriförskolor i södra Sverige. Föräldrarna svarade muntligt och skriftligt på frågor kring sina val av montessoriförskola. Författarnas syfte var att se vad föräldrarna uppskattade på montessoriförskolan och jämföra detta med den kommunala förskolan. Metod i analysen är kvalitativ och kvantitativ.

I denna uppsats presenteras ett förslag till läsning och tolkning av den vikingatida steninskriften Vg 199, för vilken ingen tolkning tidigare framlagts. Tolkningen lyder: [Stæinn] kveðsk hær[sa] s?[n]a længi. Kveðsk Hialms Gunna Halfd[anaR br?dur/faður langa hr]?d geta.